En reformerad grundlag (SOU 2008:125)

Ställd till: Justitiedepartementet
Diarienummer: 9.1:0076/09


Inledning
Barnombudsmannen vill kommentera områden som har särskild betydelse för barn och ungdomar . Utvalda områden är rösträtt, barns rätt, nationella minoriteter, fri- och rättighetsskyddet kopplat till det svenska medborgarskapet samt effekter av kommunal självstyrelse.

12 Rösträtt och valbarhet i riksdagsval och val till Europaparlamentet

12.2 Överväganden
Utredningen gör bedömningen att det nuvarande sambandet mellan rösträttsålder och myndighetsålder inte bör brytas och finner ingen anledning att ändra rösträtten till att styras av kalenderåret istället för som idag av åldern på valdagen.

Barnombudsmannen vill framföra att det finns anledning att ändra rösträtten till kalenderår istället för åldern på valdagen eftersom det bara är val vart fjärde år. Om en person blir 18 år dagen efter valdagen så dröjer det till denne har blivit 22 år för att han eller hon ska få utöva sin rösträtt.

Barnombudsmannen anser för övrigt att det finns anledning att utreda möjligheten för barn som har fyllt 16 år att erhålla rösträtt i kommunalval och landstingsval. Detta för att det ger barn och unga en möjlighet att påverka samhället genom att kunna rösta. Det finns ungdomsorganisationer som idag generellt skulle vilja sänka röståldern för ungdomar till 16 år, ett exempel är Rädda Barnens Ungdomsförbund. De framför att när man går ut grundskolan får man själv bestämma om man ska gå på gymnasium eller börja arbeta och vid sexton års ålder har man rätt att driva företag, förfoga över sin arbetsinkomst och betala skatt. De menar att samhället säger att man som ung ska ta ansvar men att man inte ska få påverka sin situation och ha rösträtt förrän man har fyllt arton år.

I Norge kommer det 2011 i vissa kommuner att genomföras ett provprojekt med rösträtt för dem som fyllt sexton år i ”lokal- og fylkestingsvalget”. Dessa val kan jämställas med Sveriges kommun- och landstingsval. Målet är att representativiteten av människor i yngre ålder bland folkvalda ska bli bättre.

Genom att till viss del sänka rösträttsåldern och ge ungdomar allmän rösträtt det kalenderår man fyller 18 år istället för åldern på valdagen så kan det ses som ett steg i rätt riktning att alla som blir 18 år under valåret också får vara med och rösta.
 
29 Andra frågor om grundlagsskydd

29.1 Barns rätt

29.1.2 Överväganden
Barnombudsmannen är mycket positiv till utredningens förslag att en bestämmelse om att det allmänna ska verka för att barns rätt tas till vara förs in i 1 kap. 2§ regeringsformen. Det blir dock en strävansparagraf med ett innehåll som borde kunna vara mer bindande för det allmänna i enlighet med FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) som Sverige har förbundit sig att följa. Barnombudsmannen vill även framföra en positiv kommentar till att det i den finska grundlagen 6 § tredje stycket anges att barn ska bemötas som jämlika individer och att de ska ha rätt till medinflytande enligt sin utvecklingsnivå i frågor som gäller dem själva. Att ha denna skrivning i den finska grundlagen visar enligt Barnombudsmannen hur barn ska bemötas på samtliga samhällsnivåer i Finland. Motsvarande formulering skulle kunna införas i den svenska grundlagen. Denna formulering i den svenska grundlagen skulle ge budskapet till det svenska samhället att barn ska bemötas som jämlika individer och ha rätt till delaktighet. Det skulle också markera att samhället har ansvar för de grundläggande rättigheter som barnkonventionen ger.
 
29.2 Samer och andra nationaliteter
29.2.1 Bakgrund
Barnombudsmannen menar att det är särskilt viktigt att lyfta fram barn inom nationella minoriteter. Vuxna inom en nationell minoritet befinner sig många gånger i en utsatt situation men barn inom nationella minoriteter har en än mer utsatt situation. Det handlar om att barnet har svårt att styra över sin egen livssituation, att som barn vara beroende av sin vårdnadshavare och dessutom tillhöra en nationell minoritet. Detta borde speciellt ha omnämnts i beskrivningen av nationella minoriteters bakgrund.

29.5 Rättighetsreglernas koppling till medborgarskap
29.5.2 Överväganden
Barnombudsmannen betonar att det är viktigt att fri- och rättighetsskyddet enligt 2 kap. regeringsformen gäller lika för utlandsfödda barn och barn med svenskt medborgarskap. Barnombudsmannen har tidigare, i vårt remissvar till Hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft (SOU 2007:10), påpekat denna skillnad som enligt den nuvarande lydelsen av 2 kap. 22§ regeringsformen finns mellan utomlands födda barn och barn med svenskt medborgarskap.

32 Kommunerna

32.2 Överväganden

32.2.1 Kommunal självstyrelse – en princip för all kommunal verksamhet
Barnombudsmannen är i viss mån tveksam till utökat kommunalt självstyrelse när det leder till att barn erhåller olika förutsättningar beroende på i vilken kommun de bor. Utredningen menar att det finns skäl att klargöra att principen om kommunal självstyrelse gäller för all kommunal verksamhet. Barnombudsmannen befarar att detta kan leda till ökade skillnader för barn boende i olika kommuner. FN:s barnrättskommitté har också vid ett par upprepade tillfällen framfört rekommendationer till Sverige i denna fråga. Ett exempel handlar om ekonomisk ojämlikhet när varje kommun själv bestämmer storleken och omfattningen för försörjningsstöd när det finns barn i familjen.

En återkommande olikhet är bland annat den ekonomiska tilldelningen i kommuner till skola, fritidsverksamhet och förskola. Barn har rätt till motsvarande kvalité i skola och förskola oavsett var de bor i Sverige. En annan skillnad är de ekonomiska förutsättningarna för olika kommuners socialtjänstförvaltningar när dessa arbetar med barn i utsatta situationer och som har behov av stöd från samhället på olika sätt. Barnet som till exempel inte kan bo tillsammans med sin/sina föräldrar ska ha samma möjligheter oavsett i vilken kommun barnet bor i.
Att uppnå lika villkor för barnet när det är 290 kommuner som var för sig beslutar om barnets villkor förutsätter att samtliga personer som är verksamma i beslutsfattandet har samma grundinställning och kunskap om barnets behov och rättigheter. Idag finns det olikheter mellan kommunerna vilket tyder på att denna gemensamma grundinställning och kunskap inte finns i dagsläget. Utredningens förslag till ett tillägg i 1 kap. 2§ regeringsformen att det allmänna ska verka för att barns rätt tas till vara är som utredningen klargör inte juridiskt bindande och kommer därmed inte direkt att påverka kommunal självstyrelse.

Fredrik Malmberg
Barnombudsman

Charlotte Lenman
Ansvarig jurist