Betänkande om Kulturutredningen (SOU 2009:16)

Ställd till: Kulturdepartementet
Diarienummer: 9.1:0192/09

Inledning
Barnombudsmannen anser att barns och ungdomars rätt till kultur inte lyfts fram särskilt tydligt i Kulturutredningen, vi vill därför uppmärksamma regeringen på vikten av att den svenska kulturpolitiken utformas på ett sådant sätt att den säkrar barns och ungas rätt till kultur.

 Barnombudsmannen väljer att kommentera de delar av betänkandet som vi i första hand anser berör barn och unga. Vi kommenterar ett antal punkter i utredningens förnyelseprogram, vi gör valet att inte gå in på kulturpolitikens arkitektur det vill säga hur organisationen av kulturmyndigheterna ska se ut.

8 Nya mål för kulturpolitiken
Barnombudsmannen ställer sig positiv till förslaget om mål för kulturpolitiken. Eftersträvansvärt är att den framtida kulturpolitiken blir stabil och följs upp. Det är viktigt att den nationella kulturpolitiken bidrar till samhällets utveckling genom att främja öppna arenor som är tillgängliga för var och en. Barnombudsmannen vill särskilt poängtera vikten av att målen leder till likvärdiga villkor för barn och unga i landet.

9 Kulturpolitik, civilsamhälle och folkbildning
Barnombudsmannen delar utredningens bedömning att civilsamhället , är en viktig och vital del av Sveriges kulturliv. Barnombudsmannen menar att detta i högsta grad gäller även för barnkulturen då en betydande del av den barnkulturella verksamheten arrangeras av civilsamhället.

Barnombudsmannen genomförde år 2006 en enkätundersökning i samarbete med Aktionsgruppen för barnkultur. Resultatet redovisas i rapporten ”Konst, hur man lever, å lite annat” och påvisar bland annat att det är relativt stora skillnader gällande hur mycket kultur barn i olika delar av landet möter genom skolan och även på fritiden. Utifrån detta resultat konstaterar Barnombudsmannen att barnkulturen inte når ut till barn och unga på ett likvärdigt sätt, därför ser vi det av största vikt att samhället medvetet satsar på gruppen barn och unga och analyserar vilka insatser som når ut.

Barnombudsmannen stödjer förslaget att regeringen bör ta initiativ till en dialog med de civilsamhälleliga organisationerna inom kulturens område och med Sveriges landsting och kommuner (SKL) i syfte att ingå en överenskommelse liknande den som under hösten slutits inom det sociala området. Den nämnda överenskommelsen innebar att aktörerna enades om ett antal principer som ska utveckla relationerna och tydliggöra rollerna. Den föreslagna dialogen ska enligt utredningen inkludera bl.a. amatör- och arrangörsorganisationer, organisationer bildade på etnisk grund och kulturinriktade ungdomsorganisationer. Barnombudsmannen anser det särskilt viktigt att barn och unga får, direkt eller indirekt, möjlighet att komma till tals i en sådan dialog.

Barnombudsmannen välkomnar förslaget att kulturinstitutionerna bör ges tydliga uppdrag att i högre grad inkludera det civila samhället, där barn och unga bör vara en viktig aktör, i sina arbetsprocesser.

10 Kulturpolitiken som aspektpolitik – samspelet med andra samhällsområden

10.1 Kultur i skolan
Barnombudsmannen delar utredningens bedömning att skolan har ett ansvar för att barn och unga får tillfälle till eget skapande, möjlighet till bildning samt tillgång till sitt eget och andras kulturarv. Detta ansvar bör även, enligt utredningens och Barnombudsmannens mening även i fortsättningen uttryckas i läroplanerna. Vi delar utredningens uppfattning att estetisk verksamhet bör vara ett fortsatt obligatoriskt inslag i grundskolan. Skolan är en arena som når alla barn och unga och det är därför naturligt att skolan även har ansvar för att introducera barn till att ta del av kultur samt att själva vara aktiva som kulturutövare.

Vi stödjer förslaget att lärarutbildningen bör utformas så att den ger goda förutsättningar för konstens och kulturens integration i skolans undervisning samt att goda möjligheter bör finnas för både lärare och verksamma på kulturområdet att vidareutbilda sig inom relevanta områden. För att skolan ska kunna leva upp till det ansvar som beskrivs i föregående stycke krävs pedagoger med kulturkompetens. Barnombudsmannen vill påminna om samhällets skyldighet att informera om barnets rättigheter. Rättigheterna som fastställs i barnkonventionen bör enligt Barnombudsmannen vara ett obligatoriskt inslag i utbildningar för såväl lärare som andra yrkesgrupper som ska arbeta med barn, så också inom kulturområdet.

Barnombudsmannen stödjer förslaget att Kulturrådet inom ramen för ett nytt uppdrag bör ges ett utvärderingsansvar. Utvärderingsansvaret ska enligt förslaget innefatta kulturområdets institutioners och myndigheters arbete med kultur i skolan och syfta till att skapa samspel i arbetet med att tillgängliggöra nya arbetsmetoder och goda exempel. Barnombudsmannen anser att utvärdering är positivt för att stärka kulturen i skolan, för att lyfta fram goda exempel och metoder för framgångsrikt kulturarbete. Ett samlat nationellt ansvar för kulturen i skolan ökar sannolikheten att skolbarn får en likvärdig tillgång till kultur i skolan.

10.1.4 Förslag och överväganden
Barnombudsmannen anser det positivt att utredningen tar upp att barn- och ungdomskultur ingalunda är att betrakta som enbart angelägenheter för skolan. Utgångspunkten ska, enligt utredningen, vara att även andra verksamheter inom kulturområdet som diskuteras i utredningen i stor utsträckning ska komma även barn och unga till del.

10.2 Högre utbildning, forskning och eftergymnasial utbildning för kulturområdet
Barnombudsmannen vill tydliggöra att de medel som kommer att fördelas inom forskningen på kulturområdet särskilt ska beakta barnkulturforskningen.

10.5 Kultur och hälsa
Barnombudsmannen delar utredningens bedömning att samverkan mellan kulturpolitik och folkhälsopolitik är angeläget. Barnombudsmannen stödjer förslaget om att det nya Kulturrådet bör göras ansvarigt för att utvärdera kulturinstitutionernas och kulturmyndigheters arbete med hälsofrågor. Vi ställer oss även positiva till förslaget att en myndighet bör ges ett särskilt ansvar för att tillgängliggöra nya arbetsmetoder och goda exempel på området kultur och hälsa till relevanta aktörer. Barnombudsmannen vill uppmärksamma att lek och miljöfrågorna inte har någon hemvist i myndighetsstrukturen sedan 1993. Eftersom kunskapen om lekens betydelse saknar företrädare på myndighetsnivå anser Barnombudsmannen att den myndighet som ska ansvara för området kultur och hälsa även ska ansvara för lek- och miljöfrågor. Leken i sig är en kulturform och ett kulturarv av traditionella lekar samtidigt är leken en hälsofrämjande faktor för barnets fysiska och psykiska hälsa.

12 Ökat samspel mellan stat, landsting och kommun – portföljmodellen
Barnombudsmannen tar inte ställning till förslaget om en ny modell för samspelet mellan stat, landsting och kommun i kulturpolitiska frågor. Däremot vill vi betona vikten av att barnets rätt till delaktighet och kultur beaktas och att principen om likvärdiga villkor blir vägledande när ekonomiska medel ska fördelas.

Övrigt
Kulturen kan spela en viktig roll för att öka barns och ungas möjligheter till delaktighet och inflytande. Barns möjlighet att göra sin röst hörd är en av huvudprinciperna i FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen). Olika kulturella uttrycksmedel exempelvis dans, teater eller konst kan även vara alternativa sätt för barn att göra sin röst hörd. Olika kulturyttringar kan även vara ett medel för att sprida information om barns och ungas rättigheter.

Barns rätt till kultur tas upp i artikel 31 i barnkonventionen där det anges att ”konventionsstaterna ska respektera och främja barnets rätt att till fullo delta i det kulturella och konstnärliga livet och skall uppmuntra tillhandahållandet av lämpliga och lika möjligheter för kulturell och konstnärlig verksamhet samt för rekreations- och fritidsverksamhet”. Barnkonventionen ratificerades 1989 och är ett folkrättsligt bindande dokument, därför är det viktigt att den svenska kulturpolitiken utformas på ett sådant sätt att den säkrar barns och ungas rätt till kultur.

Fredrik Malmberg
Barnombudsman

Charlotte Lenman
Ansvarig jurist