Förbättrad utslussning från sluten ungdomsvård och ändrade gallringsregler i belastningsregistret (Ds 2009:9)

Ställd till: Justitiedepartementet
Dirarienummer: 9.1:0277/09

Sammanfattning
Barnombudsmannen välkomnar i princip samtliga förslag i promemorian. Vi är positiva till förslaget om att fler kvalificerade insatser ska inledas under verkställighetstiden samt att arbetet inför frigivningen från sluten ungdomsvård ska intensifieras och struktureras. Vi är även positiva till att Statens institutionsstyrelses (SiS) ansvar för verkställigheten ska tydliggöras och att SiS ska få möjlighet att med elektronisk övervakning kontrollera att den unge ska befinna sig i bostaden vid särskilt angivna tider vid vistelse utanför det särskilda ungdomshemmet. Att SiS föreslås få göra drogkontroller genom provtagningsmetoder som svett-, saliv- och hårprov ser vi som en positiv utveckling.

Enligt promemorian kommer inte alla barn och unga som är placerade på särskilt ungdomshem att få möjlighet till placering utanför hemmet eller annan kvalificerad insats under utslussningen. Detta oroar Barnombudsmannen. Vi anser att det är av största vikt att alla barn och unga erbjuds samma möjligheter för att återanpassas till livet i frihet.

Barnombudsmannen är mycket positiv till att reglerna om gallring ur belastningsregistret ändras och att en gallringsfrist om fem år införs för påföljderna skyddstillsyn, villkorlig dom, ungdomsvård och ungdomstjänst.

3 Förbättrad utslussning

3.2 Arbetet inför frigivningen ska intensifieras och struktureras
Barnombudsmannen är positiv till förslaget att under den sista tiden av verkställigheten ska den dömdes behov av att vistas utanför ungdomshemmet särskilt beaktas. En fungerande utslussning är avgörande för den unges anpassning till ett liv utan kriminalitet efter den slutna ungdomsvården. I promemorian sägs att insatser som påbörjas under tiden på institution måste följas upp av insatser efter frigivningen för att minska risken för återfall i brott. Syftet med behandlingen måste vara att angripa orsakerna till den unges kriminalitet och främja anpassningen till samhället efter att påföljden verkställts.

Enligt artikel 40 i FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) har varje barn som befunnits skyldigt att ha begått brott rätt att behandlas på ett sätt som främjar barnets känsla för värdighet och värde, som stärker barnets respekt för andras mänskliga rättigheter och grundläggande friheter och som tar hänsyn till barnets ålder och önskvärdheten att främja att barnet återanpassas och tar på sig en konstruktiv roll i samhället. Artikeln innebär att påföljdssystemet för unga ska vara inriktat på rehabilitering och att målet ska vara anpassning till samhället. FN:s barnrättskommitté har rekommenderat den svenska regeringen att granska lagstiftning, policy och budget för att säkerställa unga lagöverträdares rättskydd. 

Enligt promemorian bör målsättningen vara att det finns en planering för en strukturerad övergång från det särskilda ungdomshemmet till livet i frihet. Vidare anges att i normalfallet bör det innebära att det under utslussningen sker någon form av placering eller annan kvalificerad insats utanför det särskilda ungdomshemmet. Barnombudsmannen tycker därför att det både är oroväckande och anmärkningsvärt att det i förslaget påpekas att möjligheten till placering eller annan kvalificerad insats utanför det särskilda ungdomshemmet inte kommer att kunna erbjudas åt alla barn och unga. Alla barn har samma rättigheter enligt artikel 2 i barnkonventionen. Konventionsstaterna ska respektera och tillförsäkra varje barn inom deras jurisdiktion de rättigheter som anges i barnkonventionen utan åtskillnad av något slag. Konventionsstaterna ska vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerställa att barnet skyddas mot alla former av diskriminering. Det måste enligt vår mening avsättas resurser för att alla barn och unga får samma chans till återanpassning och ett mer meningsfullt liv efter verkställigheten.

3.3 Former för ett strukturerat samarbete mellan Statens institutionsstyrelse och socialtjänsten
Barnombudsmannen tillstyrker förslaget att SiS ansvar för verkställigheten tydliggörs. Syftet med sluten ungdomsvård är att den unga personen ska få vård och behandling. Vi anser därför att det är viktigt att själva utslussningen ses som ett steg i vårdkedjan. Att bara lyfta ur den unge ur sin vanliga miljö för en begränsad tid, utan att ge honom eller henne stöd när det är dags att återvända, löser inte de underliggande orsakerna till den unges kriminalitet och övriga eventuella problem. Den unge måste få det stöd han eller hon behöver inför och under utslussningen från den slutna ungdomsvården. Risken är annars överhängande att den unge återgår till sina gamla vanor när han eller hon återvänder till sin hemmiljö.

Den unges anpassning till samhället efter den slutna ungdomsvården är således helt avgörande och SiS ansvar för verkställigheten behöver därför tydliggöras. En viktig del i att få utslussningen att bli framgångsrik är att samarbetet mellan SiS och socialtjänsten fungerar väl, så att den unges bästa kommer i främsta rummet och att metoderna som används anpassas efter individen. Det får inte finnas oklarheter i arbetsfördelningen mellan SiS och socialtjänsten. I promemorian påpekas att för närvarande är det så att i de fall som SiS och socialnämnden gör olika bedömningar beträffande en placering utanför ungdomshemmet innebär det i praktiken att verkställigheten inte kan utformas på det sätt som SiS har bedömt ändamålsenligt trots att verkställigheten är myndighetens ansvar. Barnombudsmannen vill därför betona vikten av att SiS i enlighet med förslaget även ges ansvar för finansieringen av placeringar utanför det särskilda ungdomshemmet under verkställighet. Ett annat viktigt led i arbetet mot ett bättre samarbete mellan SiS och socialtjänsten är det föreslagna uppdraget till SiS att ta fram särskilda modeller för hur arbetet ska utvecklas och se ut under verkställigheten, vilket är oerhört viktigt för att eftervården ska fungera bra för den unge.

3.4 Förbättrade kontrollmöjligheter

3.4.1 Kontroll med elektronisk övervakning
Användning av elektronisk intensivövervakning med elektronisk kontroll har visat sig ha positiva effekter inom kriminalvården och Barnombudsmannen ställer sig därför positiv till att vid vistelse utanför de särskilda ungdomshemmen ska SiS ges möjlighet att kunna kontrollera att den unge ska befinna sig i bostaden vid särskilt angivna tider. Med en så kallad fotboja kan den unga känna sig tryggare under utslussningen eftersom återanpassningen till samhället då sker under kontrollerade och övervakade former i den unges vardag. Chansen att utslussningen blir framgångsrik ökar för den unge. Barnombudsmannen vill dock understryka hur viktigt det är att användningen av fotboja anpassas till ungas förmåga och behov, vilket även lyfts i promemorian.

3.4.2 Nya provtagningsmetoder för drogkontroll
Barnombudsmannen välkomnar det nya förslaget om att det ska bli möjligt för SiS att göra drogkontroller genom provtagningsmetoderna svett-, saliv- och hårprov. Dessa metoder inskränker mindre på individens integritet än de nuvarande metoderna, som är urin-, blod- och utandningsprov. De nu föreslagna metoderna används redan idag vid drogkontroller för vuxna. Däremot får det inte innebära att man på grund av enklare och mindre integritetskränkande metoder ska kunna utföra drogkontroller helt godtyckligt eller att antalet drogkontroller ökar utan det måste fortfarande finnas en välgrundad misstanke i enlighet med artikel 16 i barnkonventionen som ger alla barn skydd mot godtyckliga och olagliga ingripanden i sitt privatliv. Barnombudsmannen har även tidigare betonat betydelsen av ett restriktivt förhållningssätt till drogkontroller. Det får aldrig bli fråga om rutinmässiga tester.  Drogkontroller är alltid ett intrång i integriteten.

4. Ändrade regler om gallring ur belastningsregistret för unga lagöverträdare under 18 år

4.5 Ändrade regler för unga lagöverträdare
Barnombudsmannen välkomnar förslaget att gallringsfristen för unga lagöverträdare som dömts till skyddstillsyn, villkorlig dom, ungdomsvård, ungdomstjänst eller som förklarats fri från påföljd ändras till fem år. Gallringsfristen för dessa är i dagsläget tio år.  Tio år är en lång tid för en ung person och kan medföra svårigheter när den unge ska påbörja sitt vuxenliv. För dagsböter är gallringsfristen fem år vilket ger upphov till problem när den unge står inför rätta. För att domstolen ska kunna döma till den ofta mer ändamålsenliga påföljden ungdomstjänst krävs av praktiska och etiska skäl att den unge samtycker till val av påföljden. Många unga har valt att inte samtycka till ungdomstjänst på grund av vetskapen om gallringsfristen på tio år vilket medfört att andra påföljder som exempelvis dagsböter har utdömts av domstolen.

Fredrik Malmberg
Barnombudsman

Charlotte Lenman
Ansvarig jurist