Insatser för en alkohol- och narkotikafri graviditet (Ds 2009:19)

Ställd till: Socialdepartementet
Diarienummer: 9.1:0488/09


3 Överväganden och förslag
3.3. LVM ändras för att stärka skyddet för det ofödda barnet
Barnombudsmannen avstyrker förslaget att en gravid kvinna ska kunna vårdas med tvång om hon på grund av sitt fortgående missbruk av alkohol eller narkotika utsätter sitt ofödda barn för en påtaglig risk att födas med en skada orsakad av missbruket. Vi befarar att förslaget, om det genomförs, kan innebära att missbrukande blivande mödrar drar sig för, eller avvaktar med, att söka mödrahälsovård vilket kan innebära en ännu större risk att barnet föds med alkohol- och narkotikarelaterade skador. Det kan också ifrågasättas hur väl tvångsvård främjar en god relation mellan mor och barn.

Barnombudsmannen ställer sig också frågande till att ett så genomgripande förslag om möjligheterna att tillgripa tvångsvård saknar en grundlig analys av de konsekvenser det kan få.

I promemorian görs bedömningen att det endast rör sig om ett fåtal personer som kan komma att tvångsvårdas som en följd av förslaget. Vi ifrågasätter om tvångsvård av ett fåtal gravida missbrukande kvinnor skulle lösa problemet med att barn föds med missbruksrelaterade skador. Enligt utredningen om det ofödda barnet skulle mödrahälsovården vara den aktör som skulle göra en anmälan i de fall behov av tvångsvård finns. Detta skulle kunna innebär en påtaglig risk att missbrukande gravida kvinnor håller sig undan sådan hälsovård. Detta vore beklagligt eftersom tidig kontakt med mödrahälsovården är avgörande för en trygg graviditet och säker förlossning. FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) artikel 24 anger att konventionsstaterna särskilt ska vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa tillfredställande hälsovård för mödrar före och efter förlossningen. Ett förslag som dels kan innebära en risk att blivande mödrar med missbruksproblem drar sig för att söka mödrahälsovård, dels riskerar att försena kontakten med densamma kan inte anses förenligt med den nämnda artikeln i konventionen.

Alkohol ger negativa effekter under hela graviditeten, det finns ingen riskfri period.  De råd som ges är att kvinnor som är eller planerar att bli gravida ska avstå från att dricka alkohol. Även alkoholkonsumtion tidigt i graviditeten kan vara skadligt för fostret. De karakteristiska avvikelserna i ansiktet hos barn med FAS har sitt ursprung i en period cirka två veckor efter befruktningen, en period som verkar vara mycket känslig för alkoholexponering.  Av förklarliga skäl upptäcks graviditeten hos missbrukande kvinnor ofta betydligt senare och först då skulle det kunna bli aktuellt med ett tvångsomhändertagande. För att tvångsvården skulle få avsedd effekt skulle det krävas ett omhändertagande mycket tidigare än vad som är möjligt i praktiken.

Barnombudsmannen anser att det kan ifrågasättas hur väl tvångsvård främjar en god relation mellan mor och barn. Ett tvångsingripande är för kvinnan ett stort ingrepp i den personliga integriteten. Den kränkning och ilska ett sådant ingripande kan väcka hos den blivande modern kan inte anses vara en god grund för att bygga en relation till sitt barn dels vid nedkomsten, dels under barnets fortsatta uppväxt.

Insatser och stöd till missbrukande gravida kvinnor måste enligt Barnombudsmannens mening vila på en frivillig grund. Vi anser att samhället måste arbeta förebyggande för att främja en alkohol- och narkotikafri graviditet. Insatser bör ges redan innan missbrukande kvinnor blir gravida. Ett förslag från vår sida är att när exempelvis socialtjänsten eller hälso- och sjukvården kommer i kontakt med en missbrukande kvinna i fertil ålder bör dessa aktörer ta upp vikten av att vid en eventuell graviditet avstå från alkohol och narkotika. Informationsinsatser till de kvinnor som slutligen avgör hur de ska leva under graviditeten är ett sätt att arbeta förebyggande för att undvika alkohol- och narkotikarelaterade skador hos barn. Det är även viktigt med ett väl utbyggt stöd till kvinnor som under graviditeten har ett pågående missbruk. Detta kan ges exempelvis av en aktivt uppsökande verksamhet. Ett exempel på ett sådant arbete är Semillan, Göteborgs Stads öppenvårdsmottagning för gravida kvinnor med missbruk. De arbetar med psykosocialt behandlingsarbete, framförallt genom hembesök. Det kan handla om allt från att hitta strategier för att undvika återfall till praktiska stödinsatser som att boka ett studiebesök på en förlossningsavdelning. 

För att främja en alkohol- och narkotikafri graviditet och därefter upprätthålla drogfriheten är det viktigt med en fungerande samverkan mellan samhällets stödjande aktörer. I Skaraborg har ett samarbete mellan mödrahälsovård och barnhälsovård utvecklats och givits tydliga strukturer där bland annat handlingsplaner samt andra instrument och hjälpmedel har utvecklats. I en utvärdering om barnmorskors riskbruksarbete i Västmanlands läns landsting betonas samarbete och tydliga rutiner som framgångsfaktorer i riskbruksarbetet. Dessa två exempel handlar om arbete med gravida kvinnor som har ett riskbruk. Samarbete och tydliga rutiner borde kunna tillämpas även vid arbete med gravida kvinnor som har missbruksproblem.

I detta ärende har utredaren Sandra Qvarnström varit föredragande.

Fredrik Malmberg
Barnombudsman

Charlotte Lenman
Ansvarig jurist