Utredningar avseende kvinnor som har avlidit med anledning av brott begångna av närstående m.m.

Ställd till: Socialdepartementet
Diarienummer: 9.1:0522/09

Sammanfattning
Barnombudsmannen är positiv till Socialstyrelsens förslag om införandet av ett system och en lag för utredningar avseende kvinnor som har avlidit med anledning av brott i nära relationer i likhet med verksamheten enligt lagen (2007:606) om utredningar avseende barn som har avlidit i anledning av brott m.m. (LuB). Syftet med utredningarna är att ge underlag för förslag till åtgärder som förebygger att kvinnor utsätts för brott av närstående.

Artikel 19 i FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) säger att staten är skyldig att vidta alla lämpliga åtgärder för att skydda barnet mot alla former av fysiskt och psykiskt våld. Barn som upplever våld mot närstående mår ofta väldigt dåligt och reaktionerna hos barn som upplever våld är minst lika allvarliga som hos ett barn som direkt har blivit utsatt för våld. Upplevelser av våld i barndomen ger ofta sår för livet och påverkar framtida relationer. (1) Det är därför enligt vår mening helt avgörande att inhämta kunskap om våld mot kvinnor med dödlig utgång för att utarbeta fungerande och förebyggande åtgärder mot våld.

Barnombudsmannen har tidigare som remissinstans framfört synpunkter på promemorian Skyddsutredningar avseende barn.

5 Utredningssystemets utformning
Barnombudsmannen tillstyrker att den nya verksamheten som föreslås av Socialstyrelsen införlivas med den redan existerande verksamheten med utredningar avseende barn som har avlidit med anledning av brott. Barnombudsmannen vill emellertid understryka att barn och kvinnor som är utsatta för våld har olika problematik och behov vilket även bör speglas i de utredningar som genomförs.

5.2 Vissa begrepp och uttryck
5.2.1.4 Förslag till ändring
Barnombudsmannen instämmer med Socialstyrelsen om att utredningarna bör omfatta den vidare närståendekretsen i enlighet med det valda begreppet i 5 kap. 11 § socialtjänstlagen (SoL). Ett vidare begrepp är avgörande för de kvinnor som är utsatta för hedersrelaterat våld då deras föräldrar eller andra nära släktingar kan omfattas. Enligt vår mening är det viktigt att det valda begreppet speglar dagens samhälle, vilka konstellationer och familjebildningar som människor faktiskt lever i och synen på vem som är en närstående. Barnombudsmannen anser att en uttrycklig definition av begreppet närstående borde fastställas i den föreslagna lagen.

5.3 Vilka fall bör utredas
Barnombudsmannen instämmer med förslaget att den nya lagen ska vara könsneutral såvitt avser den person som begått brottet som har lett till kvinnans död. Vi anser också i enlighet med förslaget att lagen kan innefatta kvinnor som avlidit till följd av brott begångna utomlands om kvinnan vid dödsfallet var svensk medborgare eller hade sitt hemvist i Sverige.
 
5.3.1 Med anledning av brott
Barnombudsmannen ställer sig positiv till att utredningar ska genomföras även för det fall där gärningsmannen inte kan fällas till ansvar för kvinnans död men för vållande av kroppsskada eller sjukdom vilket kvinnan har avlidit av. Utredningar ska kunna göras i de fall ansvaret för brottet inte prövas slutligt på grund av att gärningsmannen tagit sitt eget liv efter att ha dödat kvinnan. Även i de fall spaningsresultat saknas eller brott begåtts men brott inte kan styrkas då det inte finns någon misstänkt gärningsman ska utredningar kunna genomföras. Även i fall där åtal har ogillats för att det saknas övertygande bevisning mot den tilltalade ska utredas. Däremot får enligt förslaget ingen utredning genomföras i de fall åklagaren har lagt ned förundersökningen av det skälet att gärningen inte utgör ett brott om det inte finns särskilda skäl att utreda. Med särskilda skäl åsyftas fall där åtal har ogillats på grund av ansvarsfrihet enligt 24 kap. brottsbalken eller fall där gärningsmannen på grund av psykisk sjukdom inte har varit medveten om sitt handlande. Barnombudsmannen ställer sig frågande till en sådan ordning. Det finns enligt vår mening ytterligare situationer där dödsfallsutredningar bör genomföras för att kunna få fram väl underbyggda framtida åtgärder mot våld. Se 5.3.4 och 5.3.5.

5.3.3 Särskild anledning att anta
Barnombudsmannen tillstyrker verksamhetens syfte att en förutsättning för att få genomföra en utredning ska vara att det finns särskild anledning att anta att dödsfallet har samband med något förhållande som har inneburit att kvinnan har varit i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation vilket sammanfaller med ordalydelsen i 5 kap. 11 § andra stycket SoL.

5.3.4 Självmord och olyckor
Barnombudsmannen är positiv till att självmord begångna av kvinnor som föranletts av ett brott ska kunna bli föremål för utredning. I förslagen framgår inte tydligt enligt vår mening om alla självmord som föregåtts av ett brott som exempelvis långvarig misshandel ska kunna utredas. Det finns klara samband mellan kvinnor som har erfarenheter av våld och självmordstankar enligt en omfattande undersökning. Det är mer än dubbelt så vanligt att kvinnor som blivit slagna någon gång funderat på att ta sitt liv jämfört med kvinnor som inte har utsatts för våld. Över 70 procent av alla kvinnor som försökt ta sitt liv har varit utsatta för våld (2).

Barnombudsmannen är kritisk till att utredningar inte ska genomföras i de fall kvinnan begått självmord och den bakomliggande anledningen är långvariga trakasserier eller annat psykiskt våld. Det finns idag ännu ingen entydig och klar definition av begreppet hedersrelaterat våld och förtryck  men samhällsproblemet innehåller flera olika delar som syftar till att skada en kvinna. För att få en heltäckande bild och komma fram till fungerande förebyggande åtgärder bör alla former av våld och förtryck som lett till en kvinnas död ingå i verksamheten.

5.3.5 Fråga om våldshandlingar som inte rubriceras som brott
Barnombudsmannen ställer sig frågande till varför kvinnor som avlider till följd av psykisk misshandel inte ska omfattas av verksamheten med utredningar. Socialstyrelsen skriver i promemorian att det inte finns något enskilt brott som rubriceras som psykiskt misshandel men att psykiskt våld utgör en försvårande omständighet och en straffskärpningsgrund. Slutsatsen enligt Socialstyrelsen är att självmord till följd av psykiskt våld sannolikt faller utanför den föreslagna lagens räckvidd. Enligt förarbetena till brottsbalken ska även vissa svårare former av psykiskt påverkan falla in under brottet misshandel.  Eftersom psykisk misshandel ofta utgör ett förstadium till fysiskt våld finns goda skäl att inkludera den formen av våld i verksamheten för att få bästa tänkbara resultat med utredningarna.

5.3.5.1 Socialstyrelsens bedömning i frågan
Se Barnombudsmannens kommentarer under 5.3.4 och 5.3.5.
 
5.4 Utredningssystemets syfte
Barnombudsmannen är positiv till den föreslagna verksamhetens syfte att ge underlag för förslag till åtgärder som förebygger att kvinnor utsätts för brott av närstående.

5.5 Utredningsmyndighet
Barnombudsmannen tillstyrker att Socialstyrelsen utses till utredningsmyndighet för verksamheten. Vi anser i likhet med Socialstyrelsen att det är viktigt att de båda verksamheterna avseende dödsfallsutredningar om barn och kvinnor samordnas.

5.6 Underrättelseskyldighet
Barnombudsmannen instämmer med Socialstyrelsens förslag att polis och åklagare ska ha underrättelseskyldighet gentemot utredningsmyndigheten angående lagakraftvunnen dom eller slutligt beslut rörande brott. Vi anser även i likhet med Socialstyrelsen att en utredning inte bör genomföras på ett sådant sätt att den medför nackdel för en förundersökning eller rättegång och att en utredning heller inte ska inledas förrän en underrättelse har inkommit till utredningsmyndigheten.

5.7 Uppgiftsskyldighet
Barnombudsmannen instämmer med förslaget att uppräknade myndigheter och dess yrkesverksamma vars verksamhet har kommit i kontakt med en kvinna vars dödsfall är aktuellt för utredning ska ha uppgiftsskyldighet till utredningsmyndigheten.

5.7.5 Fråga om uppgiftsskyldighet för familjerådgivning
Barnombudsmannen anser i likhet med Socialstyrelsen att familjerådgivningen bör undantas uppgiftsskyldighet gentemot utredningsmyndigheten. De uppgifter som lämnas till utredningsmyndigheten har endast till syfte att kartlägga händelseförloppet i ett visst fall för att tillskapa förebyggande åtgärder för framtida risksituationer för kvinnor. Här måste nyttan med informationen vägas emot den förtroliga situation som råder hos familjerådgivningen vilket kan vara avgörande för att kvinnor ska våga öppna sig och söka hjälp. Det är däremot viktigt att understryka att undantaget från uppgiftsskyldighet till utredningsmyndigheten inte får ha någon inverkan på anmälningsskyldigheten för det fall det framkommer uppgifter som kan innebära att det finns barn i kvinnans familj som far illa.

5.8 Genomförande av en utredning
Enligt Socialstyrelsens förslag får inte utredningsmyndigheten inleda en utredning förrän en underrättelse enligt 4 § i föreslagen lag har kommit in till myndigheten. Barnombudsmannen instämmer med förslaget men ställer sig frågande till att utredningsmyndigheten själv får välja om en utredning ska inledas om ett dödsfall har inträffat utomlands. Det är enligt vår mening viktigt att utredningsmyndigheten gör en väl underbyggd avvägning. Många kvinnor som är utsatta för våld har anknytning till andra länder och kan givetvis befinna sig periodvis eller tillfälligt exempelvis på semester i ett annat land. För att få en heltäckande bild av bakomliggande orsaker till våld mot kvinnor måste även dessa kvinnor finnas med i dödsfallsutredningarna.

5.9 Vad en utredning ska klarlägga
Barnombudsmannen ställer sig positiv till att en utredning ska klarlägga samtliga förhållanden som inneburit att den avlidna kvinnan har varit i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation och vilka åtgärder som har vidtagits eller kunnat vidtas för att beakta hennes behov. Det innebär att även omständigheter som myndigheter och yrkesverksamma inte har känt till om den utsatta kvinnan ska innefattas i dödsfallsutredningen. På detta sätt kommer utredningarna att så långt som möjligt få heltäckande bilder av dessa kvinnors livssituation.

5.10 Nackdel för brottsutredningar m.m.
Barnombudsmannen instämmer med Socialstyrelsens förslag att en utredning inte får genomföras på ett sådant sätt att den medför nackdel för en brottsutredning, en rättegång eller ett ärende om tillsyn.

5.11 Behandling av personuppgifter
Barnombudsmannen tillstyrker förslaget att lagen (2001:454) om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten även ska gälla vid den behandling av personuppgifter som utredningsmyndigheten genomför vid dödsfallsutredningar. För utredningsmyndighetens verksamhet är det nödvändigt med en omfattande hantering av personuppgifter vilket innefattar känsliga uppgifter. Dessa uppgifter måste få hanteras utan den enskildes samtycke.

5.11.1 Undantag från förbudet mot behandling av känsliga uppgifter i sammanställningar
Vi anser i likhet med Socialstyrelsens förslag att lagen om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten ändras så att verksamheten enligt den föreslagna lagen undantas från förbudet att föra sammanställningsregister med känsliga och ömtåliga personuppgifter.

5.12 Sekretess
5.12.2 Sekretess hos utredningsmyndigheten
Barnombudsmannen tillstyrker Socialstyrelsens förslag om att absolut sekretess ska råda för uppgift som har lämnats eller inhämtats i samband med en utredning inom verksamheten enligt den föreslagna lagen och LuB. Detta innebär att uppgifter som tillhör utredningarna inte kan röjas mellan verksamhetsgrenar inom en myndighet. Enligt artikel 16 i barnkonventionen får inget barn utsättas för godtyckliga eller olagliga ingripanden i sitt privat- och familjeliv, sitt hem eller sin korrespondens och inte heller för olagliga angrepp på sin heder och sitt anseende. Vi anser därför i likhet med Socialstyrelsen att även om absolut sekretess ska tillämpas mycket restriktivt enligt offentlighetsprincipens grunder får dock intresset av sekretess anses väga tyngre än intresset av insyn i utredningarna.

Barnombudsmannen vill däremot understryka vikten av att det införs en särskild bestämmelse i 14 kap. 1 § SoL om anmälningsskyldigheten som bryter den absoluta sekretessen i de fall utredningsverksamheten får kännedom om förhållanden som kan innebära att en socialnämnd behöver ingripa till ett barns skydd.
5.12.3 Socialstyrelsens förslag angående sekretess i utredningsverksamheten
Barnombudsmannen instämmer med Socialstyrelsens förslag att 7 kap. 4 § sekretesslagen (1980:100) ändras så att det står att verksamheten med dödsfallsutredningarna avseende kvinnor i likhet med utredningarna avseende barn jämställs med socialtjänst. Därmed omfattas alla uppgifter som lämnas eller inhämtas till utredningar enligt den föreslagna lagen och LuB av absolut sekretess. Vi anser i likhet med Socialstyrelsen att i den mån sekretessbelagda uppgifter förekommer i rapporterna från utredningsmyndigheten måste uppgifterna avidentifieras på ett sådant sätt att det inte går att röja identiteten hos de personer som berörs.

5.13 Arbetet med utredningarna
Barnombudsmannen instämmer med Socialstyrelsens ståndpunkt att det bör ankomma på utredningsmyndigheten att organisera arbetet och välja utredningsmetoder.

5.14 Återföring av utredningarnas resultat
Barnombudsmannen har inget att invända mot att återföringen av resultaten från utredningarna av kvinnor regleras på samma sätt som utredningarna avseende barn i förordningen (2007:748) om utredningar avseende barn som har avlidit i anledning av brott m.m.

5.16 Tillsyn över utredningsverksamheterna
Eftersom Socialstyrelsen föreslås bli utredningsmyndighet för verksamheten i den föreslagna lagen kommer Socialstyrelsen från den 1 januari 2010 att ansvara för tillsynen över verksamheten. Enligt Socialstyrelsen kommer utredningsverksamheten och tillsynen att utgöra två självständiga verksamhetsgrenar och i praktiken kommer det inte finns skäl att genomföra tillsyn av utredningsverksamheten. Barnombudsmannen har inget att invända mot en sådan ordning men vill samtidigt framhålla att det alltid kan uppstå anledningar till att genomföra tillsyn i en verksamhet.

Föredragande i ärendet har varit juristen Jessica Olsson.

Fredrik Malmberg
Barnombudsman

Charlotte Lenman
Ansvarig jurist