Betänkandet Romers rätt – en strategi för romer i Sverige (SOU 2010:55) (dnr IJ2010/1281/Disk)


Ställd till: Integrations- och jämställdhetsdepartementet
Diarienummer: 9.1:0804/10

Sammanfattning
Förslagen till åtgärder syftar till att stärka romers mänskliga rättigheter och roll i det svenska samhället. Barnombudsmannen ställer sig positiv till att förslagen utgår från ett människorättsperspektiv men saknar i många fall ett barnrättsperspektiv och önskar därför att barnets rättigheter hade inkluderats tydligare i betänkandet.

 Barnombudsmannen vill understryka att romska barn är extra utsatta för diskriminering då de är underordnade majoritetssamhället i två bemärkelser- som minoritet och som barn. Då barn som tillhör en minoritetsgrupp är dubbelt utsatta för marginalisering och diskriminering i relation till vuxna krävs att barnets rättigheter och intressen används som utgångspunkt i alla de frågor som berör dem.
 
Barnombudsmannen är positiv till att delegationen inledningsvis nämner vikten av att romerna själva ges möjlighet att dela med sig av sina erfarenheter i forskning, i media och i offentligheten för att förhindra att stereotypa föreställningar stärks.   Vi ställer oss positiva till att det finns flera förslag inom de förbättringsområden som presenteras om att föra en dialog med den berörda målgruppen inför och under utvecklingsarbetet.  Barnombudsmannen anser att det i dessa sammanhang är av särskild vikt att föra en dialog med barn och unga. Det framgår dock inte uttryckligen i betänkandet om samtal förts med barn och unga, men efter samtal med biträdande ordförande i delegationen har Barnombudsmannen informerats om att delegationen genomfört ungdomskonferenser.  Barnombudsmannen anser att det hade varit önskvärt att det framkommit av betänkandet att denna dialog förts och framförallt vilka förbättringsområden som ungdomarna själva har lyft.
 
Barnombudsmannen vill även lyfta vikten av att den kunskap som finns om och delges av romer måste nå ut till alla samhällsnivåer och inte enbart koncentreras till skolväsendet.  Stor vikt måste här läggas vid att tillgodose romska barn och ungas rätt att komma till tals. Detta är av högsta vikt för att barn och unga ska kunna utöva inflytande och vara delaktiga i samma mån som majoritetssamhället.

Barnombudsmannen kommenterar i första hand de förslag som berör barn och barns rättigheter. Detta görs med utgångspunkt i de förslag Barnombudsmannen gav 2005, vilka grundar sig i samtal som Barnombudsmannen fört med romska barn och unga inför rapporten De vill att jag ska vara osynlig.

6 Rätt till delaktighet och inflytande
Barnombudsmannen är positiv till delegationens förslag till åtgärder för att öka inflytande och delaktighet men saknar förslag till åtgärder för att öka alla romska barn och ungas rätt till detta. Vi efterfrågar därför förslag på metoder som kan säkerställa delaktighet och inflytande för alla romska barn och unga. Barnombudsmannen har tidigare föreslagit att regeringens råd för romska frågor bör ha en kontinuerlig och direkt kontakt med barn och ungdomar under 18 år som fungerar som referens eller arbetsgrupp. 

6.8 Delegationens övervägande och förslag
 Vi ställer oss positiva till delegationens förslag om att ge Ungdomsstyrelsen i uppdrag att etablera en romsk ungdomsledarakademi för ungdomar som både är och planerar att bli föreningsaktiva med ett program som sträcker sig över minst ett par år per kull och vars syfte är att genom kvälls och helgutbildningar utbilda romska ungdomar som vill engagera sig i samhällsfrågor, både rörande den romska minoriteten och samhällsfrågor i allmänhet.
 
Även om Barnombudsmannen ser värdet i att engagera romska ungdomar så beklagar vi dock att förslaget inte öppnar upp för en delaktighet för de romska barn och unga som inte är eller planerar att bli föreningsaktiva. Som komplement till en romsk ungdomsledarakademi efterfrågar därför Barnombudsmannen att Ungdomsstyrelsen uppmuntrar att organisationer vänder sig till alla romska barn och unga för att öka deras inflytande och deltagande. Detta skulle Ungdomsstyrelsen kunna göra genom att ge ett särskilt bidrag till organisationerna. Vi saknar en strategi för hur man ska nå romska barn och unga under 18 år för att öka deras inflytande.
 
7 Rätt till utbildning
7.2 Modersmål i förskola, förskoleklass och grundskola
Barnombudsmannen tillstyrker delegationens förslag om att Statens skolinspektion får i uppdrag att inom ramen för sin kvalitetsgranskning särskilt granska modersmålsundervisning i förskola/förskoleklass, grundskola samt studiehandledning för elever med romsk språk och kulturbakgrund. Förslaget ligger i linje med det förslag Barnombudsmannen presenterade 2005, att kommunerna bör ge modersmålsundervisningen på romani chib och dess varianter högre prioritet. De romska barn och unga som Barnombudsmannen träffat lyfter själva att modersmålet bör ha en hög prioritet i skolan och förskolan.

I artikel. 29 FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) anges att utbildningen bland annat skall syfta till ”...c) att utveckla respekt för barnets föräldrar, för barnets egen kulturella identitet, eget språk och egna värden...”.

Språket har betydelse vid uppbyggnad av den egna identiteten. Det är ett kommunikationsmedel och ett redskap vid tankar och handling. Det är viktigt för självkänslan att i ord kunna uttrycka vad man innerst inne känner och tänker. Ett litet barn lär ett språk genom att härma sin omgivning. När man senare i livet lär ett nytt språk, till exempel engelska i skolan, sker inlärningen genom teoretiska studier.

De romska barnen har rätt att bli aktivt tvåspråkiga. Att säkerställa att barnen får lära sig sitt modersmål är något vi ställer oss positiva till, men vi vill även understryka vikten av att språkundervisningen inte inkräktar på andra obligatoriska skolämnen.
 
Att vara tvåspråkig och bikulturell bör anses vara en resurs. Sverige borde finna lösningar på hur man kan värdesätta språk- och kulturkunskap, så att barnen känner stolthet över sin kunskap och bakgrund.
 
7.4 Grundskola
Barnombudsmannen tillstyrker förslaget om ett inrättande av ett statsbidrag för att kommunerna i samråd och samarbete med den romska minoriteten i kommunen ska kunna genomföra olika åtgärder och insatser inom förskola/förskoleklass samt grundskolan i syfte att förbättra den romska minoritetens utbildningssituation.
 
Vi ställer oss också positiva till förslaget om att Barnombudsmannen tillsammans med Diskrimineringsombudsmannen, Barn- och elevombudet och Arbetsmiljöverket ska samverka för att leda en sammanhållen insats för att skapa trygga förhållanden för romska barn i skolan under förutsättning att det avsätts resurser för detta.
 
7.4.3 Särskilt stöd/tidiga insatser
Vi delar delegationens uppfattning att särskilt stöd och särskilda insatser bör sättas in så tidigt som möjligt. Barn har rätt till särskilt stöd om det finns särskilda behov. Barnombudsmannen anser att det är angeläget att de romska barnen alltid har tillgång till och aktivt erbjuds förskola och skola. Vi anser därför att skolan måste bli mer aktiv i sin strävan efter att alla barn får den utbildning som de har rätt till.
 
7.5 Mer romsk personal i förskola/förskoleklass och grundskola
Barnombudsmannen tillstyrker delegationens förslag om inrättandet av ett statsbidrag för kompetenshöjande utbildningsinsatser för kommunalt anställd personal med romsk-språk och kulturbakgrund.
 
7.6 Statens skolinspektion
Barnombudsmannen tillstyrker till delegationens förslag om att Statens skolinspektion får i uppdrag att inom ramen för sin kvalitetsgranskning särskilt granska måluppfyllelsen vad gäller grundskolekompetens för elever med romsk språk- och kulturbakgrund och kommunernas stöd åt de romska eleverna .I en sådan tillsyn är det viktigt att lyfta fram de aspekter Barnombudsmannen la fram 2005.  Barnombudsmannen föreslog bland annat att det görs en översyn av romska elevers situation i skolan med särskild inriktning på skolnärvaron och skolans samverkan med romska föräldrar.  Att samverka med de romska barnens föräldrar är en förutsättning för att förbättra barnens situation både i skolan och i övriga samhället.
 
7.8 Läromedel på romani chib
Barnombudsmannen tillstyrker förslaget att inrätta ett särskilt statsbidrag för produktion av läromedel i romani chib för alla nivåer inom skolväsendet. Detta anser vi vara ett positivt led i arbetet med att tillgodose de romska barnens rätt till sitt modersmål.
 
8. Rätt till arbete
Barnombudsmannen är positiv till att delegationens förslag inom ramen för rätten till arbete fokuserar på den känsliga övergångsfasen från utbildning till arbetsliv. Förslagen överensstämmer med det förslag som Barnombudsmannen gav 2005, att regeringen ser över romska elevers särskilda möjligheter till studie- och yrkesvägledning samt deras möjligheter till prao och praktikplatser och möjligheterna för högskolor och universitet att utveckla ett samarbete med de romska grupperna i syfte att stimulera till högre studier för romska ungdomar.
 
10. Rätt till hälsa och social välfärd
10.1 Svensk lag och folkhälsopolitik
10.1.3 Statens folkhälsoinstituts förslag till åtgärder
Vi tillstyrker delegationens rekommendation om att samtliga sex förslag som Statens folkhälsoinstitut presenterat till åtgärder för att förebygga ohälsa och främja hälsa bland de nationella minoriteterna genomförs och att man i samband därmed beaktar delegationens tillägg och kommentarer. Vi kommenterar i första hand de förslag och tillägg som berör barn och barns rättigheter.

Barnombudsmannen ställer sig positiv till Statens folkhälsoinstitut förslag om att en arbetsgrupp med samtliga minoriteter och relevanta myndigheter får i uppdrag att ta fram lämpliga metoder för att hämta in data kring de nationella minoriteternas hälsosituation. Vi har uppmärksammat delegationens kommentarer om att barnäktenskap kan få konsekvenser för barns hälsa. Barnombudsmannen anser att det varit önskvärt att delegationen fördjupat sig i denna fråga.

Barnombudsmannen ställer sig positiv till att förslaget från Statens folkhälsoinstitut att alla myndigheter som fått regeringsuppdrag kring förstärkning av minoritetspolitiken prioriterar barn och unga inom målgruppen.
 
10.2 Social välfärd
10.2.1 Socialtjänsten
Barnombudsmannen noterar den kritik delegationen redogör för utifrån den kartläggning om omhändertagande av romska barn som utfärdades av Socialstyrelsen 2005. Socialstyrelsen kritiserar socialtjänsten för att inte ha tillräckliga kunskaper om de romska barnens minoritetsstatus. Delegationen skriver att kartläggningen enligt Socialstyrelsen gav vissa indikationer om att socialtjänsten var ”något avvaktande med att ingripa till romska barns skydd.”  Detta kommer till uttryck i socialtjänstens förhållningssätt till barnens rätt att utveckla sin kultur och romska identitet. En av de brister som lyfts i hanteringen av de romska barn som omhändertas är att de inte sällan placeras i icke romska familjer vilket omöjliggör möjligheten för barnen att utveckla och använda sig av sitt modersmål. Detta är ej förenligt med bland annat barnkonventionens artikel 30 om minoriteters och urbefolkningsbarns rättigheter att tillsammans med andra medlemmar av sin grupp ha sitt eget kulturliv, att bekänna sig till och utöva sin egen religion eller att använda sitt eget språk.
 
10.2.4 Delegationens överväganden
Delegationen föreslår att de förslag som Socialstyrelsen lägger i Interkulturellt socialt arbete genomförs och att delegationens särskilda kommentarer därvid beaktas. Vi vill understryka vikten av att både romska barn och unga samt deras föräldrar ges inflytande och deltar för att förbättra situationen för de romska barnen och ungdomarna. Detta grundar sig på samtal med romska barn och unga som återkommande lyft vikten av att själva tillsammans med sina föräldrar inkluderas och delta i de dialoger som förs om en förbättring av deras egen situation i det svenska samhället.

11. Rätt till språk
11.6 Delegationens överväganden och förslag
Barnombudsmannen tillstyrker delegationens förslag om en revidering av lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk så att romani chib får en formellt lika stark ställning som de tre territoriella minoritetsspråken finska, samiska och meänkieli. Vi anser att detta är ett led i rätt riktning för att Sverige ska uppfylla sitt åtagande i enlighet med barnkonventionens artikel 2.1 om likvärdiga rättigheter för alla barn, oavsett bakgrund.
 
12. Rätt till kultur
Barnombudsmannen tillstyrker delegationens förslag om att skolbiblioteken används som resurs för de romska skolbarnen och att det för detta ändamål bör prenumerera på romska tidskrifter samt införskaffa romsk litteratur.
 
I Barnombudsmannens dialog med romska barn och unga har det framkommit att de själva anser att det är nödvändigt att alla barn i skolan undervisas i romsk kultur. Barnen och ungdomarna lyfter förslaget som ett viktigt led i arbetet mot att häva diskriminering av den romska minoriteten och anser även att en kunskapsspridning om den romska kulturen måste genomföras på alla samhällsnivåer för att förändra de negativa attityderna mot romer.   Barnombudsmannen föreslog därför bland annat att ansvarig myndighet får i uppdrag att ta fram ett informationsmaterial om romer och deras levnadshistoria och de nationella minoriteternas rättigheter som kan användas i skolan.
 
Barnombudsmannen tillstyrker även delegationens förslag om att public serviceföretagen SR och SVT bör uppmanas att utöka sändningstiden för program på romani chib för att i första hand öka utbudet av program för barn och ungdomar.

Föredragande i detta ärende har varit utredaren Malin Jenstav och utredaren Lisbeth Thurnell.

Fredrik Malmberg
Barnombudsman

Charlotte Lenman
Ansvarig jurist