Institutet för uppföljning och utvärdering inom hälso- och sjukvård och socialtjänst (Ds 2010:3) (dnr S2009/9762/HS)

Ställd till: Socialdepartementet
Diarienummer: 9.1:1127/09

2. Statlig styrning och uppföljning – nuvarande ansvarsförhållanden
Arbetsgruppen konstaterar att det kommunala självstyret är grundläggande i det svenska styrelseskicket samtidigt som staten har ett legitimt intresse av insyn och påverkan på hälso- och sjukvårds- och socialtjänstområdet. På senare år har staten ökat sitt engagemang, inte minst i syfte att stärka patientens ställning och ökat ansträngningarna för en god vård på lika villkor för hela befolkningen.

Sverige saknar idag en oberoende aktör som kan bedriva en kvalificerad och systematisk uppföljning och utvärdering på området och som kan presentera resultaten på ett begripligt sätt för patienter, klienter och medborgare.

Barnombudsmannen delar arbetsgruppens uppfattning och vill understryka artikel 2 i FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) säger att

”1. Konventionsstaterna skall respektera och tillförsäkra varje barn inom deras jurisdiktion de rättigheter som anges i denna konvention utan åtskillnad av något slag, oavsett barnets eller dess föräldrars eller vårdnadshavares ras, hudfärg, kön, språk, religion, politiska eller annan åskådning, nationella, etniska eller sociala ursprung, egendom, handikapp, börd eller ställning i övrigt.”

FN:s barnrättskommitté har i sina andra sammanfattade kommentarer till Sveriges rapport till kommittén uppmärksammat att barn i Sverige lever under olika villkor beroende på i vilken kommun de bor. Kommittén konstaterar vidare att skillnaderna mellan kommunerna ökat och att detta skulle kunna resultera i bland annat socialt utanförskap och att undermålig service ges till ekonomiskt förfördelade grupper. I sina tredje sammanfattande slutsatser vidhöll kommittén sin tidigare kritik och samt konstaterade att de rekommendationer kommittén lämnat kring detta inte beaktats tillräckligt av den svenska regeringen.

Barnombudsmannen instämmer mot denna bakgrund i uppfattningen att staten har ett legitimt intresse av insyn och påverkan på hälso- och sjukvårds- och socialtjänstområdet och välkomnar därför förslaget om en statlig granskningsfunktion.

2.1.3 Styrning genom normering
Barnombudsmannen anser att en tydligare reglering av barns rättigheter och behov i bland annat hälso- och sjukvårdslagen (HSL) när det gäller omfattning och kvalitet inom hälsovården och sjukvården bör genomföras för att barn och unga i hela Sverige ska få en likvärdig behandling.

5. Institutet för uppföljning och utvärdering - överväganden och förslag
Barnombudsmannen stöder förslaget att en oberoende granskningsfunktion, ”Institutet för uppföljning och utvärdering inom hälso- och sjukvård och socialtjänst”, skapas som en statlig myndighet med så stora möjligheter till oberoende verksamhet som denna juridiska konstruktion tillåter. Huvudmålsättningen för institutets verksamhet ska vara att följa upp, utvärdera och redovisa förhållanden inom hälso- och sjukvård och socialtjänst, med konsumenter och medborgare som primär målgrupp.

Den initiala verksamheten föreslås bestå av fyra verksamhetsgrenar: 1) Uppföljning av hur väl hälso- och sjukvården totalt sett fungerar (”performance”) och analys av effekter av satsningar och reformer på systemets makronivå; 2) Beskrivning och jämförande analys av kvaliteten på olika vårdenheter; 3) Kommunikation med patienter och medborgare; 4) Modell- och metodutveckling och internationell samverkan. Förslaget innebär att vissa uppföljande och utvärderande uppgifter överförs från Socialstyrelsen till det nya institutet.

Barnombudsmannen stöder förslaget och menar att för minderåriga måste särskilda analyser göras inom verksamhetsgrenarna ett och två. När det gäller verksamhetsgren 3 måste särskild hänsyn tas till att barn och unga i olika åldrar behöver särskilt riktad information och åldersanpassade kommunikationsformer.

Vidare föreslås i ett andra steg att staten ska överväga överföring av de register och uppgifter som idag hör till Epidemiologiskt Centrum vid Socialstyrelsen till Institutet för uppföljning och utvärdering.

Barnombudsmannen kan inte se några tydliga nackdelar med förslaget och menar att det är särskilt angeläget att register över minderåriga i alla adekvata sammanhang tas fram. Problemet med registerdata för ej folkbokförda barn och unga måste omedelbart åtgärdas. Metoder för att få fram data om till exempel asylsökande barns hälsa och ohälsa saknas. Barnombudsmannen anser att kunskap om dessa i många avseenden särskilt utsatta barn måste bli tillgänglig så att de beslut som fattas kring barn i utsatthet vilar på en korrekt grund.

Barnombudsmannen föreslår mot denna bakgrund att det nya Institutet får i uppdrag att snarast ta fram kvantitativa och kvalitativa data om de barn som vistas i Sverige men inte är folkbokförda här så att dessa barn så långt möjligt omfattas av likvärdiga villkor med barn som är bosatta (folkbokförda) här.

5.2.1 Målsättning
I promemorian föreslås att huvudmålsättningen för Institutets verksamhet ska vara att följa upp, utvärdera och redovisa förhållanden inom hälso- och sjukvård och socialtjänst särskilt med fokus på verksamhetens kvalitet och systemeffektivitet.

Barnombudsmannen välkomnar att den nya granskningsfunktionen i första hand ska följa och utvärdera kvaliteten inom hälsovård, sjukvård och socialtjänst och anser att det är särskilt viktigt att insatser för barn på verksamhetsnivå kvalitetssäkras på en övergripande riksnivå.

Ett barnperspektiv och barnrättsperspektiv innebär också att ett helhetsperspektiv utifrån individen måste anläggas.

Artikel 6 i barnkonventionen säger att varje barn har rätt att överleva, leva och utvecklas. Artikeln handlar om barnets fysiska hälsa men också om andlig, moralisk, psykisk och social utveckling. Då barns utveckling och hälsa i praktiken hanteras av en mängd olika aktörer framför allt på lokal nivå är det nödvändigt att samverkan mellan de olika aktörerna kommer till stånd. Barnombudsmannen menar att det nya Institutet också bör granska hur hälso- sjukvård och socialtjänst samverkar med varandra och andra aktörer, som skola, förskola, ungdomsmottagningar och många andra. Det måste finnas strukturer för ett sådant samarbete och samverkan bör också finnas för enskilda barn med problem, så att inget barn riskerar att falla mellan stolarna eller hanteras av många olika aktörer utan att dessa har kunskap om varandras arbete.

Som exempel kan nämnas att Barnombudsmannen i början av februari träffade barn och föräldrar med Diabetes typ 1. Barnen får oftast adekvat hjälp av sjukvården, medan omvårdnaden av barnet i skola, förskola och fritidshem ofta fallerar. En sjuttonårig pojke beskrev bland annat psykosociala problem i skolan till följd av den tid han måste ha för sin egenvård och att kamratskapet försvårades med en känsla av utanförskap.

5.2.2 Centrala inslag i institutets verksamhet inom hälso- och sjukvårdsområdet

A Initial verksamhet

1. Uppföljning och utvärdering på hälsosystemnivån
Denna verksamhetsgren föreslås i promemorian få till uppgift:

• Regelbunden basrapportering om förhållanden i vård och omsorg med fokus på kvalitet och systemeffektivitet

• Uppföljning och utvärdering av stora och viktiga nationella satsningar och reformer

• Granskning av övriga angelägna områden som väljs ut utifrån medborgarperspektiv och/eller forskaridentifierat kunskapsbehov

När det gäller den tredje verksamhetsgrenen som gäller granskning av angelägna områden ur ett medborgarperspektiv anser Barnombudsmannen att ett särskilt barnperspektiv bör finnas med vid granskning av för barn adekvata områden samt att barnkonsekvensanalyser bör genomföras vid olika typer av insatser som kan beröra barn.

Föredragande i ärendet har varit utredaren Lisbeth Thurnell.

Fredrik Malmberg
Barnombudsman

Charlotte Lenman
Ansvarig jurist