Kursplaner och kunskapskrav i grundskolan, specialskolan och sameskolan

Ställd till: Skolverket
Diarienummer: 9.1:1167/09

Sammanfattning
Barnombudsmannen anser att det är väsentligt att säkerställa att de nya styrdokumenten för alla skolformer utformas i linje med FN:s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionens artiklar. Våra synpunkter har direkt koppling till vårt mandat att tillse att barnkonventionen ska tillämpas av samhällets företrädare i mötet med barn och unga och att alla barn har rätt att känna till sina rättigheter liksom hur de kan utkräva sina rättigheter.

Barnombudsmannen har inga synpunkter på stoffets anpassning till olika årskurser och betygssteg utan överlämnar detta till de professionella pedagogerna och läroplans- och ämnesforskarna att bedöma. Barnombudsmannen noterar med tillfredställelse att elever vid olika tillfällen getts möjlighet att läsa utkasten till kursplaner och vi förutsätter att deras synpunkter då beaktats.

Inledning
Barnombudsmannen ståndpunkter vilar på barnkonventionen och uttalanden från FN:s barnrättskommitté (barnrättskommittén) samt vår instruktion. Barnrättskommittén som övervakar barnkonventionens genomförande i konventionsstaterna ställer återkommande frågor om vilka insatser som vidtagits i Sverige för att se till att barnkonventionen behandlas inom den ordinarie undervisningen i skolan. Barnrättskommittén är bekymrad över bristen på systematisk och kontinuerlig utbildning om barnkonventionen i skolorna och rekommenderar därför att konventionsstaten lägger in barnkonventionen och andra relevanta fördrag om mänskliga rättigheter i läroplanen i och med den nya skollagen och utökar sådan utbildning inom både grundskola och gymnasium.
  
Rätten till utbildning återfinns i barnkonventionens artikel 29 1, a-e: ”Konventionsstaterna är överens om att barnets utbildning skall syfta till att
(a) utveckla barnets fulla möjligheter i fråga om personlighet, anlag och fysisk och psykisk förmåga;
(b) utveckla respekt för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna samt för de principer som uppställts i Förenta nationernas stadga;
(c) utveckla respekt för barnets föräldrar, för barnets egen kulturella identitet, eget språk och egna värden, för vistelselandets och för ursprungslandets nationella värden och för kulturer som skiljer sig från barnets egen;
(d) förbereda barnet för ett ansvarsfullt liv i ett fritt samhälle i en anda av förståelse, fred, tolerans, jämlikhet mellan könen och vänskap mellan alla folk, etniska, nationella och religiösa grupper och personer som tillhör urbefolkningar;
(e) utveckla respekt för naturmiljön

Att leva upp till barnkonventionens principer är förpliktigande. Barnombudsmannens undersökning från 2009 visar att endast ett fåtal barn i Sverige känner till barnkonventionen. Endast 22 % av barn i grundskolans årskurs 5 och 8 svarar Ja på frågan ”Har du hört talas om barnkonventionen?”  Enligt barnrättskommitténs rekommendationer är det väsentligt att säkerställa att de nya styrdokumenten för alla skolformer utformas i linje med barnkonventionens artiklar. I utarbetandet av de nya kursplanerna blir det därför väsentligt att säkerställa att barnkonventionen har den centrala plats som uttrycks i barnrättskommitténs rekommendationer.

Barnombudsmannen har lämnat förslag till regeringen i sin årsrapport 2009 att det av skolans styrande dokument (skollag, läroplan, kursplan) ska framgå att skolan är ansvarig för att informera varje barn om hans eller hennes rättigheter enligt barnkonventionen. Detta med hänvisning till artikel 42 i barnkonvention där det anges att konventionsstaterna åtar sig att genom lämpliga och aktiva åtgärder göra konventionens bestämmelser och principer allmänt kända bland såväl vuxna som barn. Om barn och unga får kunskap om sina rättigheter och kan uttrycka dem i kontakt med vuxna i olika situationer ökar sannolikt trycket på vuxenvärlden att tillgodose dem. Om ett barn vet att han eller hon har rättigheter som till exempel att föra fram sin åsikt, kan han eller hon sannolikt lättare göra det. Det är viktigt att barnet i stigande ålder får insikter om på vilka grunder rättigheterna vilar. Barnkonventionens status är en viktig utgångspunkt för att öka och utveckla barns och ungas möjligheter att i praktiken utkräva sina rättigheter.

Rätten att komma till tals är central i barnkonventionen och har inom skolan sin grund i alla ämnen inom skolans ram. Ämnen som språk och estetiska ämnen ger barn och unga möjlighet att utveckla och använda alla sina uttryckssätt och är en förutsättning för att de ska kunna uttrycka sina åsikter och komma till tals i frågor som berör dem. Det är viktigt att barnet får öva på dessa färdigheter med utgångspunkt i just hans eller hennes livssituation.

Barnets rättigheter gäller alla barn och borde genomsyra kursplanerna för alla skolformer. Det är viktigt att barns rättigheter dessutom förs in i de ämnen inom specialskolan som har egen kursplan såsom teckenspråk, rörelse och drama, svenska och svenska som andra språk, liksom inom sameskolans särskilda kursplaner.

Barnombudsmannens synpunkter är tillämpliga inom samtliga ämnen och vi förutsätter att Skolverket gör en systematisk genomlysning av hela kursplanen för grundskolan, specialskolan och sameskolan så att barnkonventionen på ett väl avvägt sätt genomsyrar all undervisning.  Syftet är att eleverna dels ska få kunskaper om sina rättigheter, dels om hur de kan utkräva dem.  Detta förutsätter att skrivningarna om barnkonventionen i styrdokumenten genomförs på ett systematiskt sätt.

Förslag till omformuleringar av målen i avsnitt 2.2 tillägg i Läroplanen LPo 94

Grundskolan/ Specialskolan/ Sameskolan
Kunskaper
Barnombudsmannen föreslår följande tillägg: Kunskap om och förstå sina rättigheter enligt FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) och svensk lagstiftning. Få kunskap om hur barn och unga kan utkräva sina rättigheter.

Barnombudsmannens allmänna synpunkter på förslaget till kursplaner för grundskolan, sameskolan och specialskolan.
Barnombudsmannen förordar att beteckningen FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) används konsekvent. Barnombudsmannen anser att det är bra att mänskliga rättigheter ska behandlas och vill framhålla att barnets mänskliga rättigheter (barnkonventionen) ska omnämnas särskilt.
Barnombudsmannen saknar en konsekvent genomförd förändring som omfattar alla tre stadierna och alla tre ämnena historia, religionskunskap och samhällskunskap.

Centralt innehåll

Undervisningen i de samhällsorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

I årskurserna 1 -3

Att leva tillsammans

Barnombudsmannen föreslår följande tillägg: Kunskap om barnets rättigheter liksom till vem barnet kan vända sig till för att utkräva sina rättigheter.

Att leva i närområdet
Barnombudsmannen föreslår ett tillägg i anslutning till texten om Centrala samhällsfunktioner, till exempel sjukvård, polis och skola.

Barnombudsmannen föreslår följande tillägg: att andra samhällsföreträdare omnämns som är till för att ge stöd till barn. Barnet har rätt till stöd från vuxna såsom lärare, fritidspedagoger, skolsyster, skolkurator, skolpsykolog och annan stödpersonal i skola samt barn- och familjeomsorgen inom socialtjänsten. Om föräldrarna inte förmår att ge stimulans, stöd och skydd griper samhället in och ser till att barnet får det stöd som barnet har rätt till. Detta bör barnet få kunskap om för att få sina rättigheter tillgodosedda.

Att leva i världen
Barnombudsmannen föreslår följande tillägg: FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen).

Kursplaner och kunskapskrav för grundskolan

Historia
Syfte
Barnombudsmannen välkomnar att den historiesyn som avspeglas i förslaget inte är statisk men vill ändå föreslå att detta perspektiv förs vidare ännu ett steg med tonvikt på barnets rättigheter.

En viktig del av historia är att kunna något om barns egen historia, och om hur barnets rättigheter har vuxit fram.

Undervisningen i historia ska behandla följande centrala innehåll

Årskurserna 7 -9
Industrialisering och samhällsomvandling

Barnombudsmannen föreslår följande tillägg: Barns villkor och rättigheter, status, bilden av barnet och hur den förändras i ett historiskt perspektiv.

Makten i världen förändras
Barnombudsmannen föreslår följande tillägg: Barns rätt till inflytande och medbestämmande.

En gemensam värld
Barnombudsmannen föreslår följande tillägg: FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen).

Undervisningen i samhällskunskap ska behandla följande centrala innehåll

I årskurserna 4 -6
Individer och gemenskaper

Barnombudsmannen anser att hänvisningen till Barnombudsmannen ska strykas eller så ska texten ersättas med: Barnombudsmannen är en statlig myndighet som lyssnar på barn.

Barnombudsmannen föreslår följande tillägg: att barnet får kännedom om att barnet kan vända sig till Barn och familjeomsorgen inom socialtjänsten, Barn och ungdomspsykiatrin (BUP), eller olika stödgrupper och/eller frivilligorganisationer som arbetar med att ge stöd till barn.

Rättigheter och rättsskipning
Barnombudsmannen föreslår följande tillägg: att barn ska få kunskap om sina rättigheter enligt FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) och svensk lagstiftning och hur barn och unga kan utkräva sina rättigheter inom dessa områden.

Beslutsfattande och politiska idéer
Barnombudsmannen föreslår följande tillägg: att barn har rätt att föra fram sina åsikter. Barn har rätt att sprida budskap, ta emot och ge informations på det sätt barnet väljer.

I årskurserna 7 -9
Individer och gemenskaper

Barnombudsmannen föreslår följande tillägg: att barn ska få kunskap om sina rättigheter enligt FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) och svensk lagstiftning och hur barn och unga kan utkräva sina rättigheter inom dessa områden.

Samhällsresurser och fördelning
Barnombudsmannen föreslår följande förändring: FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) ska ligga till grund för alla beslut som rör barn.

Beslutsfattande och politiska idéer
Barnombudsmannen föreslår följande tillägg: att barn har rätt att föra fram sina åsikter. Barn har rätt att sprida budskap, ta emot och ge informations på det sätt barnet väljer.

Kursplaner och kunskapskrav för sameskolan/ specialskolan
Rätten att komma till tals är central i barnkonventionen och har inom skolan sin grund i alla ämnen inom skolans ram. Språk och estetiska ämnen ger barn och unga möjlighet att utveckla och använda alla sina uttryckssätt och är en förutsättning för att de ska kunna uttrycka sina åsikter och komma till tals i frågor som berör dem. Det är en viktigt att barn får öva på dessa färdigheter med utgångspunkt i just deras livssituation.

Barnets rättigheter gäller alla barn och ska genomsyra kursplanerna för alla skolformer. Det är viktigt att barns rättigheter även förs i de ämnen inom specialskolan som har egen kursplan såsom teckenspråk, rörelse och drama, svenska och svenska som andra språk, liksom inom sameskolans särskilda kursplaner.

Barnombudsmannens synpunkter är tillämpliga inom samtliga ämnen och vi förutsätter att Skolverket gör denna genomlysning av hela kursplanen för grundskolan, specialskolan och sameskolan så att barnkonventionen genomsyrar all undervisning. Syftet är att eleverna dels ska få kunskaper om sina rättigheter men också om hur de kan utkräva sina rättigheter.  Detta förutsätter att skrivningarna genomförs på ett systematiskt sätt.

Artikel två i barnkonventionen slår fast att alla barn har samma rättigheter och lika värde. Varje barn har rätt att få kunskap om sina rättigheter. Barnombudsmannen ser därför att det är nödvändigt att ta fram nya läromedel som tar upp barnkonventionen på minoritetsspråken och är anpassat till barnens levda kultur och som utformas i samverkan med barn och unga.

Föredragande har varit Eva Norén-Björn.

Fredrik Malmberg
Barnombudsman

Charlotte Lenman
Ansvarig jurist