Promemoria med utkast till lagrådsremiss. Ett förstärkt integritetsskydd i försäkringssammanhang (Ju2005/4619/L2)

Ställd till: Justitiedepartementet
Diarienummer: 9.1:0210/10

Sammanfattning
Barnombudsmannen ställer sig positiv till regeringens förslag om ett stärkt integritetsskydd i försäkringssammanhang. Samtycke till att lämna ut hälsouppgifter bör av försäkringsbolagen endast få inhämtas om det finns motiv till detta.

Barnombudsmannen håller dock inte med om regeringens bedömning att försäkringsbolag ska få begära samtycke till att barns och ungas patientjournaler lämnas ut i sin helhet. De uppgifter som är av intresse för ett försäkringsbolag bör sannolikt kunna inhämtas genom preciserade frågor till läkare eller andra behöriga uppgiftslämnare och av dem besvaras genom intyg eller bearbetade journalutdrag.

Barnombudsmannen delar heller inte regeringens bedömning att det inte behöver införas särskilda regler för inhämtandet av hälsouppgifter som finns i journaler inom barn- och skolhälsovården. Eftersom förtroendet för barn- och skolhälsovården är avgörande för barns rätt till bästa uppnåeliga hälsa är det Barnombudsmannens uppfattning att samtycke avseende tillgång till journaler förda i hälsoövervakande syfte, inom barnhälsovården och skolhälsovården inte ska tillåtas.

Ett förstärkt integritetsskydd i försäkringssammanhang
5.1 Behovet av åtgärder och inriktningen på en reform
Barnombudsmannen delar regeringens bedömning att det finns skäl att vidta lagstiftningsåtgärder för att stärka integritetsskyddet på försäkringsområdet.  Samtycket måste vara tydligt utformat och bygga på frivillighet. Dagens situation där enskilda ibland inte ens är medvetna om vad de lämnar samtycke till är inte rimligt.

5.2 Försäkringsbolagens möjlighet att begära samtycke till att inhämta hälsouppgifter inskränks
Barnombudsmannen ställer sig positiv till att försäkringsbolagen endast ska ha rätt att begära samtycke till att inhämta hälsouppgifter om det är nödvändigt för prövningen av ansökan. Barnombudsmannen menar dock att en tydlig precisering bör göras när motiveringskravet formuleras. Exempelvis lyder föreslagen formulering i 7 kap 1§ i förslag till lag om ändring i försäkringsavtalslagen ”Om det behövs för regleringen av försäkringsfallet, får försäkringsbolaget begära samtycke till att inhämta uppgifter om den försäkrades hälsotillstånd.” Uttrycket ”om det behövs” är oprecist och torde vara synnerligen tänjbart för försäkringsbolagen.

Barnombudsmannen håller inte med om regeringens bedömning att försäkringsbolag ska få begära samtycke till att barns och ungas patientjournaler lämnas ut i sin helhet.  De uppgifter som är av intresse för ett försäkringsbolag bör sannolikt kunna inhämtas genom preciserade frågor till läkare eller andra behöriga uppgiftslämnare inom den ordinarie hälso- och sjukvården och av dem besvaras genom intyg eller bearbetade journalutdrag. Barnombudsmannen ser en risk med att fullständiga patientjournaler lämnas ut då informationen i journalerna riskera att övertolkas.
 
Regeringen menar att det finns en risk att relationen mellan patient och läkare påverkas negativt genom att den behandlande läkaren vid bearbetningen av journalbladen får rollen att göra en försäkringsmässig bedömning. Barnombudsmannen menar att man snarare kan se en risk med att relationen mellan läkaren och barnet och dess vårdnadshavare kan komma att lida skada om föräldern eller barnet inte vågar dryfta misstankar och farhågor om medicinska problem då detta då kan komma att ligga till grund för försäkringsbolagens riskbedömning.

5.3 Utformning och tidsbegränsning av samtycken
Barnombudsmannen tillstyrker regeringens förslag att samtycket till att hälsouppgifter lämnas ut ska lämnas på en av försäkringsbolaget särskilt upprättad handling. Barnombudsmannen tillstyrker även att samtycket ska vara tidsbegränsat till den aktuella händelsen samt att försäkringsbolagen ska vara skyldiga att informera om innebörden av att samtycke ges. Det är inte rimligt såsom tidigare ordning varit att försäkringsbolagen kunnat inhämta hälsoinformation flera år efter det inhämtade samtycket. Det är heller inte rimligt att enskilda inte förstått innebörden av det lämnade samtycket. 

5.4 Bör det införas särskilda regler för journaler inom barn- och skolhälsovården?
Barnombudsmannen delar inte regeringens bedömning att det inte behöver införas särskilda regler för inhämtandet av hälsouppgifter som finns i journaler inom barn- och skolhälsovården. Eftersom förtroendet för barn- och skolhälsovården är avgörande för barns rätt till bästa uppnåeliga hälsa, är det Barnombudsmannens uppfattning, att samtycke avseende tillgång till journaler förda i hälsoövervakande syfte, inom barnhälsovården och skolhälsovården inte ska tillåtas.

Barn- och skolhälsovården omfattar alla barn och det ligger i barnens, samhällets och familjernas intresse att denna för samhället hälsofrämjande resurs utnyttjas på bästa sätt. Relationen mellan föräldrar och barn- och skolhälsovården bör bygga på tillit och en öppen kommunikation.  Barn- och skolhälsovården har ett hälsoövervakande syfte och har som ambition att fånga upp möjliga problem på ett tidigt stadium, tidiga tecken som följs upp kan dock ofta avskrivas efter en tid. Dessa tidiga tecken som i ett senare skede avskrivs skulle kunna misstolkas som en riskökning av försäkringsbolagen. För att barn ska få tillgång till bästa möjliga hälsovård bör barn och föräldrar kunna diskutera oro, misstankar och symptom på ett fritt och öppet sätt utan att detta riskerar att ligga till underlag för försäkringsbolagens bedömning. Barnombudsmannen anser därför att risken finns att journalanteckningar som förs i hälsoövervakande syfte inom barn- och skolhälsovård övertolkas. Det bör istället vara den ordinarie hälso- och sjukvården som ska kunna bistå försäkringsbolagen med sådan information som försäkringsbolagen behöver, dock inte med kompletta journaler utan försäkringsbolagen bör kunna ställa riktade och för ändamålet lämpliga frågor till ansvarig vårdpersonal.

Regeringen menar att förslaget om ett förstärkt integritesskydd i försäkringssammanhang kommer att få särskilt stor betydelse för barnförsäkringarna. Regeringen menar att barn och unga med hänsyn till deras korta levnadstid generellt sett borde ha blivit utsatta för färre sjukdomar och skador än äldre personer. Om en ”ren” hälsodeklaration lämnas in kommer försäkringsbolagen som det nya lagförslaget lyder inte ha motiv och heller inget lagligt stöd att begära samtycke för att hämta ut patientjournalen, menar regeringen. Barnombudsmannen anser att, även om gruppen barn och unga vars hälsouppgifter som lämnas ut till försäkringsbolagen är relativt liten, så riskerar regeringens bedömning att inte införa särskilda regler för barn- och skolhälsovården att få negativa konsekvenser både för det enskilda barnet och för barn- och skolhälsovården i stort.

5.5 Försäkringsbolagens behandling av inhämtade hälsouppgifter
Barnombudsmannen delar regeringens bedömning att det finns skäl som talar för att anställda i försäkringsbolag bör åläggas en författningsreglerad tystnadsplikt.  Det är av stor vikt att integritetskänslig information skyddas även inom detta område. Information bör inte kunna spridas mellan försäkringsbolagen för att på så sätt kringgå de begränsningar som samtyckesförfarandet kommer att innebära.  Regeringen menar dock att de inte är beredda att lägga fram ett författningsförslag ännu utan att frågan måste beredas ytterligare. Barnombudsmannen välkomnar vidare utredning av frågan.

Fredrik Malmberg
Barnombudsman

Charlotte Lenman
Ansvarig jurist