Sverige för nyanlända – värden, välfärdsstat, vardagsliv (SOU 2010:16) (dnr IJ2010/432/IU)

Ställd till: Integrations- och jämställdhetsdepartementet
Diarienummer: 9.1:0251/10

Inledning
Barnombudsmannen välkomnar att utredaren föreslår att samhällsorientering ska vara en obligatorisk del av introduktionen av nyanlända invandrare. Barnombudsmannen beklagar att barn och unga inte ingår i förslaget till förordning om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare och att de inte omfattas av förslaget till lag om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare.


Eftersom en stor andel, ungefär en tredjedel av de nyanlända, är underåriga anser Barnombudsmannen att det finns goda skäl att också se över samhällsorientering för nyanlända barn och ungdomar med beaktande av deras särskilda behov och rättigheter.

I det följande kommer Barnombudsmannen att kommentera de förslag som utredaren lägger huvudsakligen utifrån hur de påverkar barnfamiljer.

3 Samhällsorienteringens innehåll
Barnombudsmannen stöder utredarens förslag att samhällsorienteringen för nyanlända ska ske genom dialog och reflektion, behandla värden, välfärdsstat och vardagsliv i Sverige.

3.3 Utredningens överväganden och förslag
Barnombudsmannen tillstyrker att samhällsorienteringens innehåll ska regleras närmare genom en bilaga till förordningen ”Riktlinjer för samhällsorientering för nyanlända”.  Utredaren menar att skrivningarna i kapitel 3 och 4 ska fungera som en kommentar till den föreslagna förordningen och dess bilaga.

Riktlinjerna ska fungera normerande för utförarna av samhällsorienteringen.
För att markera ett deltagarperspektiv är innehållet där indelat i ämnesområden med utgångspunkt i centrala aktiviteter i människors liv, enligt bland annat följande:

Att bilda familj i Sverige
Att leva med barn i Sverige

Barnombudsmannen stöder förslaget till innehåll i samhällsinformationen och menar att det är särskilt viktigt att föräldrar och blivande föräldrar får kunskap om synen på barn och barnuppfostran, som kommer till uttryck i FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen). Barnombudsmannen menar vidare att det är viktigt att barnhälsovården och skolan medverkar i att ge föräldrar kunskap om hur det internationella samfundet och vårt samhälle ser på familj och barn.

Utredningen föreslår vidare att oavsett vilket ämnesområde som behandlas ska samhällsorienteringen uppmärksamma följande tre aspekter:

1.  värden,
2.  välfärdsstat och
3.  vardagsliv

Barnombudsmannen stöder förslaget. 

4 Samhällsorienteringens utformning
4.1 Utgångspunkter för förslag om genomförande
Barnombudsmannen stöder utredningens förslag att samhällsorienteringen ska vara en utbildningsinsats, där deltagarnas kännedom om och förståelse av det svenska samhället utvecklas i syfte att underlätta deras deltagande i samhällslivet. Dialog, reflektion och inflytande är viktiga inslag i en individanpassad samhällsorientering; en pedagogisk ansats som ligger till grund för övervägandena avseende omfattning, språk, lärarkompetens m.m.

4.1.2 Dialog och reflektion – inte bara information
Direktiven ger också vissa anvisningar med avseende på frågan om hur, nämligen att samhällsorienteringen visserligen ska ge tydlig information men också utrymme för dialog och reflektion. Dialogformen är dessutom framträdande i det utvecklingsarbete som nu sker i de större kommunerna/länen.

Barnombudsmannen konstaterar att pedagoger ofta betonar vikten av tvåvägskommunikation i undervisningen, det vill säga att utrymmet för frågor, diskussion och reflektion är avgörande för förståelse och sammanhang i lärandet.

Barnombudsmannen delar uppfattningen att tvåvägskommunikation och utrymme för frågor och diskussion är centrala metoder för en framgångsrik pedagogik. Att låta de nyanlända själva komma med frågor och kommentarer kan också ge utbildaren en fördjupad kunskap om vilken information som är mest central för de nyanlända.

4.4 Språk och gruppsammansättning
Utredningen föreslår att samhällsorienteringen till största del ska ges på deltagarens modersmål eller annat språk som han eller hon behärskar väl. Mindre delar kan ges på svenska eller svenska med tolk. Kommunerna beslutar, mot bakgrund av pedagogiska överväganden och de individuella behov som finns på orten, hur grupperna sätts samman.

Barnombudsmannen understryker vikten av att kommunen i samband med samhällsorienteringen försäkrar sig om att varje nyanländ invandrare har möjlighet att tillgodogöra sig den information som erbjuds.

4.5 Lärarkompetens
Utredningen föreslår att de personer som undervisar i samhällsorientering, bör uppvisa pedagogisk kompetens, ämneskunskap och väl behärska såväl undervisningsspråk som svenska. Den pedagogiska kompetensen bör vara anpassad efter målgruppens och undervisningens karaktär.

För att säkerställa en nationell hög och likvärdig kvalitet på samhällsorienteringen finns behov av särskilda insatser på högskolenivå. Inom ramen för exempelvis lärarutbildningen bör kurser kunna erbjudas om 30 högskolepoäng med såväl lärarstudenter som yrkesverksamma inom fältet som målgrupp.

Barnombudsmannen stöder förslagen och menar att det är av utomordentlig betydelse att kompetenta pedagoger genomför utbildningen i samhällsorientering.

4.8 Intyg, betyg, vidareflyttning
Barnombudsmannen stöder förslagen att kommunen ska utfärda ett kostnadsfritt intyg där omfattningen och innehållet av genomgången samhällsorientering framgår till deltagaren. Kommunen ska också på begäran utfärda intyg på en delvis genomgången samhällsorientering.

Föredragande i detta ärende har varit utredaren Lisbeth Thurnell.

Fredrik Malmberg
Barnombudsman