Värdegrund och Policy för Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund (SKR)

Diarienummer 9.1:0419/10
Ställd till: Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund

Sammanfattning
Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund har bett Barnombudsmannen att yttra sig över dokumentet Värdegrund och policy för Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund (SKR). Barnombudsmannen ställer sig positiv till de avsnitt i dokumentet som behandlar barns och ungas rättigheter men efterfrågar några ändringar.

Barnombudsmannen välkomnar att det till SKR:s värdegrund hör att hävda ansvar för barn och att FN:s Konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen)  ska ligga till grund för SKR:s arbete med barn. Däremot är det enligt vår mening en brist att gruppen barn som upplever våld av eller mot närstående inte nämns som en grupp som kommer att uppmärksammas särskilt i SKR:s fortsatta arbete.

 Vi är också positiva till att det finns ett separat avsnitt i dokumentet som behandlar barns rättigheter. Emellertid menar vi att det avsnittet är tämligen kortfattat och Barnombudsmannen har därför föreslagit vissa förändringar.

Slutligen är vi positiva till att SKR ställer sig bakom en lagändring som innebär att barn som upplever våld mot närstående ska anses vara brottsoffer i straffrättslig mening.

2 Ansvar för människor i utsatta situationer med fokus på kvinnor och barn.
Av dokumentet framgår att till SKR:s värdegrund hör att hävda ansvar för människor i utsatta situationer. Barnombudsmannen välkomnar att SKR:s ansvar även omfattar barn, att deras arbete ska ske utifrån ett barnperspektiv och att värdegrunds arbetet beträffande barn ska ha sin utgångspunkt i barnkonventionen.

I förevarande stycke nämns att våld mot kvinnor har som allmänt fenomen fått en betydande uppmärksamhet i samhället men att vissa grupper som utsätts för våld inte har fått erforderlig uppmärksamhet och därför understryks vikten av att dessa grupper bör uppmärksammas särskilt. Barnombudsmannen noterar att barn som upplevt våld av eller mot närstående inte nämns som särskild grupp och menar att det vore mycket olycklig att utesluta den nämnda gruppen.

I början av 1990-talet talades det alltför sällan om mäns våld mot kvinnor som ett samhällsproblem. Idag diskuteras mäns våld mot kvinnor på alla nivåer i samhället. Det är en följd av de satsningar mot våld som gjorts genom bland annat kvinnofridsreformen och Operation Kvinnofrid. Barnombudsmannen menar att det är dags att våld mot barn tas på lika stort allvar och att motsvarande åtgärder som vidtagits i arbetet för att synliggöra och förebygga mäns våld mot kvinnor bör även vidtas beträffande de barn som upplever våld av eller mot närstående.

5 Varje kvinna har rätt att göra sina egna val
Enligt förevarande avsnitt ska SKR:s medlemsorganisationer vara en guide för en positiv utveckling för kvinnor och tjejer.  Till en sådan vägledning kan höra att aktualisera frågor om en positiv utveckling för de barn som är berörda av kvinnans situation men det ska alltid vara den enskilda kvinnan som självständigt fattar beslut i fråga om sitt förhållande till sin partner.

Det är ostridigt att den enskilda kvinnans val beträffande förhållandet till sin partner bör respekteras. Barnombudsmannen vill framhålla att inget barn ska behöva återvända till en miljö där det har förekommit eller kan förekomma våld. Det nämnda synsättet är en viktig del av i arbetet att se barn som självständiga rättssubjekt med egna behov och rättigheter.

6 Barns rättigheter
Av avsnittet framgår det att SKR ska behandla barn som kommer till kvinnojourer som en egen part med egna behov, önskemål och rättigheter. Det framkommer även att enskilda samtal ska föras med barn i syfte att utröna barnets situation. Vidare ska socialtjänsten alltid informeras om det framkommer att barnet utsatts för våld även om man misstänker att det är modern som utövat våldet gentemot barnet. Utgångspunkten för handlade ska vara det som framstår som barnets bästa.

Barnombudsmannen välkomnar att det införs ett avsnitt i dokumentet som specifikt behandlar barnets rättigheter. Däremot är det vår mening att avsnittet är tämligen kortfattat till sitt innehåll och saknar skrivelser som tydliggör vilka barnets rättigheter är och hur dessa konkret kan efterlevas i kvinnojourernas dagliga verksamhet. Barnkonventionen innehåller flertalet rättigheter som är unika och inte går att återfinna i andra internationella konventioner om mänskliga rättigheter. Skälet härför är att barn anses vara en skyddsvärd grupp med specifika behov och förutsättningar. 

En av dessa rättigheter är den som återfinns i artikel 3 i barnkonventionen. Av artikel framgår det att vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, ska barnets bästa komma i främsta rummet. Detta är en av mest centrala bestämmelserna i barnkonventionen och bör således ligga till grund för all verksamhet som inbegriper barn.

Ytterligare en av grundprinciperna i barnkonventionen är i artikel 12. Där framgår det att barn som är i stånd att bilda egna åsikter har rätt att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet, varvid barnet åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad.

Vidare bör barns rätt till utbildning nämnas. Rättigheten återfinns i artikel 28 i barnkonventionen och fastslår att alla barn har en rätt till utbildning.  Barnombudsmannen vill även understryka vikten av att barn som uppehåller sig på eller hålls gömda hos kvinnojourer ska ha tillgång till skola.

Enligt artikel 31 i barnkonventionen har alla barn rätt till vila, fritid, lek och rekreation.  De nämnda rättigheterna är väsentliga för barns fortsatta utveckling och bör således tillvaratas av alla inrättningar som arbetar med barn.

Slutligen framgår det av artikel 9 att rätten för barn som är skilt från den ena föräldern att regelbundet upprätthålla ett personligt förhållande med föräldern ska respekteras, utom då detta strider mot barnets bästa. När det är förenligt med barnets menar Barnombudsmannen att det är av stor vikt att domslutsbeslut beträffande umgänge upprätthålls och följs.

En grundförutsättning för att arbetet på kvinnojourerna ska ske utifrån ett barnperspektiv är att de individer som arbetar med barn har särskilda kunskaper om barn som upplevt våld av eller mot närstående.

Barnombudsmannen välkomnar att kvinnojourerna ska föra enskilda samtal med barn som kommer till kvinnojourerna.

Barn kan ha svårt att berätta om kränkningar och kan också ha svårt att förstå att en viss handling är brottslig. Detta gäller i hög grad när förövaren är en närstående person. Barnombudsmannen ställer sig därför positiv till att SKR har en rutin som innebär att anmälan ska göras till socialtjänsten om det framkommit att barnet utsätts för våld och att utgångspunkten för handlandet ska vara det som framstår som barnets bästa.

 Av 14 kap. 1 § socialtjänstlagen framgår det att var och en som får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd bör anmäla detta till socialnämnden. 

Barnombudsmannen menar att en anmälan redan bör göras om det föreligger en misstanke om att barnet utsatts för hot eller våld. Vidare är det Barnombudsmannens uppfattning att det alltid är till barnets bästa att en anmälan görs om det föreligger misstankar om hot eller våld och därför ska en anmälan som regel alltid göras och inte bara om det framstår som barnets bästa.

7 Påföljd och rättstillämpning vid våld och hot mot kvinnor och barn
Barnombudsmannen välkomnar att SKR vill ha en lagändring som medför att barn som upplever våld mot närstående ska ses som brottsoffer i straffrättslig mening. Vidare menar Barnombudsmannen att en lagändring är nödvändig för att förstärka det straffrättsliga skyddet för barn som utsätts för våld och kräkningar i hemmet och för att markera allvaret i dessa gärningar. Det bör införas en brottsrubricering, grov barnfridskräkning som uteslutande tar sikte på dessa typer av gärningar som begås mot barn.

Av avsnittet framgår det att kvinnojourerna ska ha en viktig roll i att säkra bevisning i en eventuell rättsprocess genom att ordna läkarutlåtanden om de kvinnor som kommer till jouren och att som regel även genomföra läkarundersökningar. Barnombudsmannen menar att även liknande rutiner bör finnas beträffande de barn som kommer till kvinnojourerna.  Eftersom barn alltid ska ses som egna rättssubjekt är det viktigt att säkerställa att även det våld som barnet utsätts för beivras. Vidare är sådana rutiner av vikt eftersom barn som lever i familjer där mödrarna blir utsatta för våld löper stor risk att själv utsättas för våld och kränkningar. I det här arbetet spelar kvinnojourerna en viktig roll då de i ett tidigt skede kommer i kontakt med barn som befunnit sig i riskmiljöer.  Emellertid bör reglerna om föräldrars beslutanderätt vid gemensam vårdnad nämnas. Enligt gällande lagstiftning föreligger det ett krav på att det ska föreligga ett gemensamt beslut från vårdnadshavarna beträffande vidtagandet av hälso- och sjukvårdsåtgärder. Det är viktigt att de som arbetar på kvinnojourerna är medvetna om dessa regler.

Övriga frågor
Barnombudsmannen anser att det är av ytters vikt att alla kvinnojourer i landet har möjlighet att ta emot barn.

Föredragande i ärendet har varit juristen Anna Karin Hildingson Boqvist.

Fredrik Malmberg
Barnombudsman