Betyg från årskurs 6 i grundskolan (Ds 2010:5) (dnr U2010/3100/S)

Ställd till: Utbildningsdepartementet
Diarienummer: 9.1:0493/10

4 Betyg från årskurs 6
4.4 Betyg ska sättas från och med årskurs 6
Barnombudsmannen tillstyrker arbetsgruppens förslag att en bestämmelse ska införas i skollagen som gör det möjligt att sätta betyg vid varje terminsslut i alla ämnen utom språkval från och med höstterminen i årskurs 6 i grundskolan, grundsärskolan, när betyg sätts, och i sameskolan, och från och med höstterminen i årskurs 7 i specialskolan.

Artikel 28 i FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) säger att varje barn har rätt till utbildning. Utbildningen ska enligt artikel 29 syfta till att utveckla barnets fulla möjligheter i fråga om personlighet, anlag och psykisk och fysisk förmåga. Detta ställer krav på att utbildningen ska vara tillgänglig och åtkomlig samt att den motiverar det enskilda barnet.  Artikel 2 i barnkonventionen ställer dessutom krav på likvärdiga villkor. Barnrättskommittén har påpekat att det är bekymmersamt att det finns stora skillnader mellan de olika kommunerna när det gäller genomförandet av barnkonventionen, exempelvis när det gäller studieresultaten mellan olika skolor och regioner. Vår förhoppning är att betyg från årskurs 6 kan bidra till att öka likvärdigheten i bland annat undervisningens innehåll och barnets kunskapsutveckling. Detta kan bara garanteras genom ett systematiskt kvalitetsarbete och uppföljning som innefattar både lokal och nationell nivå.

Barnombudsmannen ställde år 2007 frågor till sina kontaktklasser om betyg. Av de 989 elever som svarade tyckte 74 procent att det är bra att elever får betyg. Av dessa ansåg 47 procent att betygen innebar en rättvis bedömning av hans eller hennes kunskaper. En fjärdedel tyckte inte det.  En nyligen publicerad undersökning från Lärarnas Riksförbund och Sveriges Elevråds Centralorganisation visar bland annat att en knapp majoritet av eleverna ställer sig bakom tidigare betyg. 

Barnombudsmannen delar arbetsgruppens bedömning att betyg från årskurs 6 tillsammans med utvecklingssamtal, en skriftlig individuell utvecklingsplan med omdömen och annan muntlig och skriftlig information ger större möjligheter till uppföljning av elevernas kunskapsutveckling än idag. Både vad det gäller individuell nivå och generell nivå.

Som exempel kan nämnas att betyg kan ge ett underlag som ställer tydligare krav på rektor och lärare att utreda och vidta åtgärder för de elever som visar på kunskapsbrister och därmed behov av insatser och särskilt stöd. Samtidigt ger det ett underlag till de politiker på kommunal nivå som fattar beslut kring skolans resurser. Artikel 6 i barnkonventionen ställer krav på att staterna säkerställer barnets rätt till utveckling. Detta beskrivs närmare exempelvis angående barn med funktionsnedsättning i artikel 23 som säger att bistånd ska ges på ett sätt som bidrar till barnets största möjliga integrering i samhället och individuella utveckling. De barn med funktionssättningar som Barnombudsmannen träffat vittnar om låga krav och förväntningar från lärarna. Betyg i årskurs 6 tillsammans med kompetensutveckling kring betygssättning hos lärarna kan leda till att barn med funktionsnedsättningar bedöms utifrån sin faktiska förmåga inte utifrån ett förväntat resultat.

5 Konsekvensutredning
5.2 Konsekvenserna för barn

Barnombudsmannen välkomnar att det har tillsatts en särskild utredare för att föreslå en rätt för elever att få sina betyg omprövade.. Detta ligger i linje med artikel 12 i barnkonventionen som säger att barnet ska ha rätt att fritt uttrycka sina åsikter i alla frågor som berör dem.  Det är enligt vår mening en allvarlig rättssäkerhetsbrist att inte elever idag kan få sina betyg omprövade. Utan denna möjlighet kommer inte elever att våga uttrycka sig fritt i skolan eftersom det inte finns något skydd mot repressalier i form av en betygssänkning.  Barnombudsmannen anser därför att eleven måste få information om grunderna för betygssättningen i en kurs eller ett ämne och att betygen ska vara möjliga att få omprövade. Utan en sådan möjlighet kan vi förmodligen inte uppnå en så hög grad av likvärdighet och rättvisa mellan elever som är önskvärd.

5.4 Behovet av kompetensutvecklingsinsatser för lärare
Barnombudsmannen delar i huvudsak arbetsgruppens bedömning om kompetensutvecklingsinsatser för lärare.
 
Barnombudsmannen anser att långsiktiga och strategiska insatser för implementering och kompetensutveckling krävs.  För att uppnå syftet med de olika förändringar inom betygssystemet som kommer att genomföras krävs att de som sätter betyg är väl förtrogna med lagstiftarens intentioner. Syftet är och måste vara att uppnå en hög likvärdighet i betygssättningen inte bara mellan olika kommuner utan också mellan olika skolor och mellan olika elever. Eleverna måste bedömas likvärdigt i betygssättningen och för det krävs att personalen får nödvändig kompetensutveckling.

Barnombudsmannen delar arbetsgruppens bedömning att det kommer att behövas kompetensutvecklingsinsatser för den grupp lärare som ska sätta betyg i årskurs 6, men också för andra lärare som sätter betyg. Detta då utredningen konstaterat att lärarutbildningen brister vad gäller bedömning och betygsättning. Vi anser att det är av yttersta vikt att det finns ett nationellt utbildningsmaterial för detta ändamål. Vidare delar vi arbetsgruppens bedömning att förslaget förutsätter en relativt omfattande kompetensutvecklingsinsats från skolans sida. Vi vill också lyfta fram behovet av att följa upp de insatser som genomförs på nationell och lokal nivå. Detta bör ske inom fem år för att säkerställa reformens syfte.

Föredragande i ärendet har varit Anna Karin Hildingson Boqvist och Charlotte Lenman.

Fredrik Malmberg
Barnombudsman