Promemorian (Ds 2010:16) En myndighet för bortförda barn

Diarienummer 9.1:0582/10
Ställd till: Utrikesdepartementet

I rubricerade promemoria föreslås att en särskild centralmyndighet får ansvara för verksamheten för bortföranden och kvarhållanden av barn samt andra frågor om föräldraansvar i internationella situationer m.m. Ansvaret har tidigare legat inom Utrikesdepartementet. Barnombudsmannen är positiv till förslaget.

4 Överväganden i tidigare utredningar
4.1. Inledning

Barnombudsmannen har tidigare yttrat sig över delbetänkandet ”Kompletterande bestämmelser till den nya Bryssel II-förordningen” (SOU 2004:80) och slutbetänkandet Föräldraansvar och åtgärder till skydd för barn i internationella situationer – 1996 års Haagkonvention m.m.”(SOU 2005:111).

4:3 SOU 2005:111
Barnombudsmannen delar självfallet utredarens uppfattning att centralmyndigheten enligt 1980 års Haagkonvention bör ha hög kompetens.

Barnombudsmannen har erfarit att det fortfarande föreligger problem med hur hemvistbegreppet ska tolkas, vilket Barnombudsmannen diskuterade i sitt yttrande över betänkandet SOU 2005:111 ”Föräldraansvar och åtgärder till skydd för barn i internationella situationer.”

Barnombudsmannen anser att begreppet hemvist i relation till bland annat medborgarskap bör utredas ytterligare, så att det klargörs hur begreppet ska tolkas i svensk rätt.

6. Överväganden och förslag
6.2 En bedömning av kommande behov
Barnombudsmannen delar utredarens bedömning under avsnitt 6.2 och understryker vikten av att centralmyndigheten ställer höga krav på sakkunskap och kompetens inom organisationen avseende såväl de olika internationella regelverken som den internationella privaträtten och den nationella rätten som omfattas av de internationella regelverkens tillämpningsområde.

Utredningen menar vidare att ”Medarbetarna på centralmyndigheten måste inte bara ha kompetens och sakkunskap av ovan angivet slag utan också vara lämpade att bemöta enskilda med empati, tålamod och respekt för den traumatiska situation som de som vänder sig till centralmyndigheten kan befinna sig i”.

Barnombudsmannen vill särskilt framhålla att kunskap om FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen), barnperspektiv och kompetens att kommunicera med de berörda barnen är nödvändigt för att adekvata beslut ska kunna fattas kring de bortförda barnen.

6.5 Den nya centralmyndigheten
Barnombudsmannen stöder utredningens förslag att en och samma myndighet bör vara centralmyndighet enligt 1980 års Haagkonvention, Europarådskonventionen, Bryssel II-förordningen och så småningom 1996 års Haagkonvention, då detta sannolikt är bäst utifrån behovet av en samlad adekvat kompetens om de olika konventionerna samt om barn, barns utveckling, behov och rättigheter. 
 
Författningsförslag
3 Förslag till förordning med instruktion för X-myndigheten

Paragraf 2 i förslaget lyder ”Myndigheten ska i sin verksamhet beakta Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter”.

Barnombudsmannen finner denna paragraf lovvärd. Barnombudsmannen anser dock att paragrafen kan konkretiseras med tillägget: ”Det som är bäst för barnet ska vara avgörande vid alla beslut.”

Föredragande i detta ärende har varit utredaren Lisbeth Thurnell.

Fredrik Malmberg
Barnombudsman

Charlotte Lenman
Ansvarig jurist