Skolans dokument – insyn och sekretess (SOU2011:58)

Ställd till: Utbildningsdepartementet
Dnr: 9.1:0914/11

Sammanfattning
Barnombudsmannen ställer sig positiv till huvuddelen av utredningens förslag. Det vi i huvudsak har att invända mot är utredningens bedömning beträffande sekretessregleringen för psykologer i skolan. Barnombudsmannen anser att psykologverksamheten inom skolan bör tillhöra samma verksamhetsgren som skolhälsovården och därmed åtnjuta samma integritetsskydd som den medicinska hälsosjukvården. Vi anser även att kuratorers verksamhet bör skyddas av hälso- och sjukvårdssekretess.

Generellt sett anser vi att det är positivt att sekretesskyddet i skolans dokument stärks och därmed ger ett ökat skydd för barns personliga integritet. Samtidigt är det viktigt att det finns en balans mellan sekretess och öppenhet inom skolväsendet. Insyn i skolväsendet behövs för att säkerställa barnets bästa och rättssäkerhet.

Barnombudsmannen anser det viktigt att tillämpningen av lagstiftningen får genomslag på nationell nivå, att verksamheter inom skolan ska arbeta med sekretessfrågorna på ett likartat sätt. Barn får inte, enligt FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) artikel 2, diskrimineras. Alla barn och elever har rätt till samma skydd för sin personliga integritet oavsett var i landet man bor eller vem som står som huvudman för skolan.

För att förslagen ska få genomslag i praktiken krävs information till skolpersonal om sekretesslagstiftningen och hur den ska tolkas. För att kunna tillämpa lagstiftningen på rätt sätt och säkerställa barnens rätt till integritet och rättssäkerhet måste personal inom förskola, fritidshem och skola få utbildning om sekretesslagstiftningen och dess tillämpning.

Det är även viktigt att personal inom skolväsendet har kunskap om när sekretessen får brytas. Det kan till exempelvis handla om när skolpersonal behöver göra en anmälan om missförhållanden till socialtjänsten. Barnombudsmannens erfarenhet efter samtal med barn inom den sociala barnavården och barn som upplevt våld i nära relationer är att det ofta dröjer alltför länge innan skolan gör en anmälan vid misstanke om missförhållanden. Skolans eller förskolans huvudman har ett viktigt uppdrag i att stödja och kompetensutveckla personalen i frågor om sekretess.

En grundläggande utgångspunkt vi har haft när vi har studerat utredningens förslag är tankegången ”Vem är sekretessen till för?” Barnombudsmannen anser att utgångspunkten alltid måste vara att de sekretessregler som utformas för insyn och sekretess i skolans dokument måste bygga på att tillgodose barnets rättigheter samt ta hänsyn till barnets bästa.   

Barnombudsmannen ger nedan sina kommentarer på valda förslag och bedömningar i utredningen.  

7. Sekretess för uppgifter om enskildas personliga förhållanden i åtgärdsprogram och individuella utvecklingsplaner
7.2 Överväganden och förslag
Barnombudsmannen tillstyrker förslaget att en särskild sekretessbestämmelse införs för uppgifter om en enskilds personliga förhållanden i skriftlig individuell utvecklingsplan samt åtgärdsprogram. Vi tillstyrker även att sekretessen inte är begränsad till någon särskild verksamhet eller ärendetyp utan gäller oavsett i vilket sammanhang den individuella utvecklingsplanen eller åtgärdsprogrammet finns i samt att sekretessen ska gälla med omvänt skaderekvisit.

Barnombudsmannen anser att det är positivt att elevernas integritet stärks i och med lagda förslaget. Det är viktigt att vara noggrann med att uppgifter om enskildas personliga förhållanden inte kommer obehöriga tillhanda. Detta förslag kommer leda till att den individuella utvecklingsplanen i större utsträckning än tidigare kommer att användas på det sätt som den ursprungligen var tänkt, att dokumentet ska syfta till att fungera som stöd till elevens kunskapsutveckling, sociala utveckling och eventuella behov av särskilt stöd. Enligt utredningen har relevant information inte alltid dokumenterats i individuella utvecklingsplaner på grund av osäkerhet kring sekretessfrågorna. Om sekretessregleringen är tydlig kan lärare och elever ta upp även mer känsliga frågor i dokumenten utan tveksamheter kring huruvida informationen kan bli offentlig eller ej.

I en individuell utvecklingsplan lägger lärare in information om elevens studiesituation. Även barnet har möjlighet att skriva in uppgifter i planen. Information som barnet lägger in kan röra personliga förhållanden och bör därför sekretessbeläggas. Att information som barnet delar med sig av kan falla under sekretess är en tankegång som bör finnas med vid bedömning av vilken information i den individuella utvecklingsplanen som ska sekretessbeläggas.  

8.2 En sekretessbestämmelse för uppgifter om enskildas personliga förhållanden i särskild elevstödjande verksamhet i övrigt
Barnombudsmannen tillstyrker förslaget att uppgifter om enskildas personliga förhållande i särskild elevstödjande verksamhet i övrigt stärks genom att skyddas av ett omvänt skaderekvisit.

Enligt utredningens analys kan den föreslagna ändringen innebära ett starkare skydd för sådana uppgifter som lämnats av psykolog, kurator och personal med specialpedagogisk kompetens i elevhälsan till rektor och annan skolpersonal. Utredningen menar att ett ökat sekretesskydd skulle ha en positiv inverkan på förtroendefrågan i kuratorernas och psykologernas verksamhet vilket gagnar barn och därför är positivt sett ur ett barnperspektiv.

I betänkandet beskrivs att ett ändrat skaderekvisit för uppgifter inom den särskilda elevstödjande verksamheten kan få negativa effekter på det brottsförebyggande arbetet i kommunerna. Barnombudsmannen anser att det är viktigt att fundera vidare på hur ett brottsförebyggande arbete kan bedrivas trots begränsningar i möjligheten att diskutera ungdomsgäng eller enskilda individer i mer än allmänna ordalag.

Det är viktigt att tänka över vilken personal som ingår i begreppet särskild elevstödjande verksamhet i övrigt. Här tänker vi exempelvis på kamratstödjare eller ”klassmorfar”. Det kan råda oklarheter kring om dessa personer ingår i den särskilda elevstödjande verksamheten och om de ska omfattas av sekretessen eller inte. Ur ett barnperspektiv är det viktigt att barn måste kunna känna förtroende och kunna berätta om svåra saker för all personal som arbetar elevstödjande utan tveksamheter kring sekretessfrågor.

9. Harmoniserad sekretessreglering?
9.4 Överväganden och förslag
Barnombudsmannen delar utredningens förslag att harmonisera sekretessregleringen mellan skola och fritidshem då dessa verksamheter är tätt sammanflätade.

Barnombudsmannen vill dock framhålla att små barns situation bör problematiseras ytterligare vad gäller sekretess i förskolan. Utredningen tar upp förhållandet mellan föräldrar och förskola som något mycket viktigt för förskoleverksamheten. Förskolebarnets rätt till sekretesskydd gentemot sina närstående, såsom en förälder, diskuteras inte. Det är till exempel viktigt att skapa rutiner kring vem som ska hållas utanför viss information om barnet i förskolan. Ett exempel är barn vars föräldrar har enskild vårdnad och hanteringen kring vilka uppgifter som ska föras vidare till den förälder som inte är vårdnadshavare.

Barnombudsmannen menar vidare att avsaknaden av dokumentationsskyldighet i förskolan inte hindrar känsliga uppgifter om ett barn att hamna i fel händer. Även om det inte finns något krav på att förskolan ska upprätta individuella utvecklingsplaner eller åtgärdsprogram kan dokumentation förekomma som innehåller uppgifter om personliga förhållanden och därför bör skyddas.

En enskilds personliga förhållande från förskoletiden kan behöva komma till skolpersonals kännedom. Det är viktigt att informationsöverföring kan ske på ett smidigt och skyndsamt sätt.  Barnets bästa ska enligt artikel 3 i barnkonventionen alltid, i frågor som rör barnet, komma i främsta rummet.

 Ett beslut om att inte harmonisera sekretessregleringen mellan förskola och skola måste därför ta sin utgångspunkt i och motiveras av vad som är bäst för barnet, inte föräldrarna eller personalen.

10.3 Behovet av ytterligare sekretess inom skolväsendet
10.3.1 Överväganden och förslag
Barnombudsmannen ställer sig positiv till förslaget att sekretessen utökas till att även omfatta uppgift om en enskilds personliga förhållande som hänför sig till ärende om mottagande i grundsärskolan eller en elevs tillhörighet till målgruppen för gymnasiesärskolan.

Vi delar utredningens bedömning att en regel om generell sekretess inom skolväsendet utanför den särskilda elevstödjande verksamheten med ett rakt skaderekvisit för uppgifter om enskildas personliga förhållanden skulle gå längre än vad som kan accepteras med hänsyn av intresset av insyn och offentlighet inom skolväsendet. Under de senaste åren har det uppmärksammats fall där barn har blivit felaktigt placerade i särskola. Beslut om placering i särskola påverkar barnens framtid och möjlighet till fortsatta studier och förvärvsarbete. Det är därför viktigt att det finns möjlighet till insyn och transparens i verksamheten med ett bibehållet skydd för enskildas personliga förhållande.

10.11 Ärenden om disciplinära och andra särskilda åtgärder
Barnombudsmannen tillstyrker förslaget. Som vi uppfattar förslaget innebär det endast en ändring av terminologin och ingen ändring i sak. Att ha en gemensam begreppsapparat underlättar och vi ställer oss därmed positiva till förslaget.

11.6 Reglering av sekretess för psykologer i skolan
Barnombudsmannen delar inte utredningens bedömning beträffande sekretess-regleringen för psykologer i skolan. Barnombudsmannen anser, i likhet med tidigare remissvar, att psykologverksamheten inom skolan bör tillhöra samma verksamhetsgren som skolhälsovården och därmed åtnjuta samma integritetsskydd som den medicinska hälsosjukvården. Vi anser även att kuratorers verksamhet bör skyddas av hälso- och sjukvårdssekretess.

Det är troligt att barn och unga generellt sett inte känner till att det är en skillnad i sekretessreglerna rörande uppgifter de lämnar till skolsköterskan och skolläkaren jämfört med uppgifter de lämnar till skolpsykologen eller kuratorn. Det kan diskuteras varför information som lämnas till hälso- och sjukvårdsgrenen av elevhälsovården ska anses vara mer skyddsvärd ur sekretesshänseende jämfört med den information som lämnas till psykolog eller kurator.

Om lagstiftaren väljer att anta utredningens förslag anser Barnombudsmannen att det är viktigt att barn och unga får information om skillnaden i sekretessbestämmelserna mellan olika personalgrupper i elevhälsovården. Barn har enligt artikel 17 i barnkonventionen rätt till information och kunskap om sådant som rör dem och deras liv.

12.6 Den särskilda undervisningen på sjukhus
Barnombudsmannen delar utredningens bedömning att det är viktigt med fungerande rutiner för det informationsutbyte som behövs vid sjukhusundervisning samt för inhämtande av samtycke från patient eller elev och dennes vårdnadshavare. Då barnpatienter är särskilt sårbara är det viktigt att åtgärda brister i sekretesshanteringen. Barnombudsmannen hade därför önskat se i förslag på hur rutinerna ska förbättras i utredningen. Sekretessavtal i särskilda situationer kan exempelvis vara ett sätt för att utbytet av sekretessbelagd information vid den särskilda undervisningen vid sjukhus sker på ett integritetsbejakande sätt.

13.3 Tystnadsplikt i enskild verksamhet
Barnombudsmannen tillstyrker utredningens förslag att tystnadsplikt i verksamheter med enskild huvudman, det vill säga för fristående förskolor, fritidshem och skolor, bör motsvara den sekretess som föreslås för motsvarande verksamhet med offentlig huvudman.

15. Sekretess och tystnadsplikt i omvårdnadsverksamhet i anslutning till Rh-anpassad utbildning samt sekretess i Nämnden för mottagande till specialskolan och Rh-anpassad utbildning
15.10 Överväganden och förslag
Barnombudsmannen tillstyrker förslaget men vill poängtera vikten av att det omvända skaderekvisitet inte förhindrar att svårigheter i skolan kan förebyggas och avhjälpas.

17.3 Förslag till Utredningen om skyldighet att anmäla missförhållanden inom skolväsendet m.m.
Barnombudsmannen tillstyrker förslaget om att sekretess i missförhållandeutredningar ska gälla för uppgifter om enskilds personliga förhållanden. Barnombudsmannen anser dock att presumtion för sekretess, omvänt skaderekvisitet, bör gälla vid missförhållandeutredningar. Det enskilda barnets integritet måste beaktas i en sådan utredning och enskilds personliga förhållanden bör således som huvudregel falla under sekretess.

Föredragande i ärendet har varit Emilia Ericson och Sandra Qvarnström i samarbete med Marina Gunnmo Grönros och Anna-Karin Hildingson Boqvist.

Fredrik Malmberg
Barnombudsman