Vissa frågor som rör fristående skolor

Ställd till: Utbildningsdepartementet
Diarienummer: 9.1:0118/11

1. Möjlighet för fristående gymnasieskolor att begränsa mottagandet till vissa grupper
Barnombudsmannen tillstyrker förslaget att fristående gymnasieskolor ska få möjlighet att begränsa mottagandet till vissa grupper av elever, men vill peka på vissa risker som det i sin förlängning kan innebära.

Riksdagen har redan beslutat att fristående förskoleklasser och grundskolor ska kunna begränsa sin verksamhet exempelvis till utbildning för elever i behov av särskilt stöd. Det nu aktuella förslaget om gymnasieskolor kan alltså motiveras som en logisk följd av detta.

Skollagen har lika tillgång till utbildning som en grundläggande princip, och säger också klart att reglerna ska vara lika oavsett huvudman. Vad gäller mottagande och placering i förskoleklass, grundskola och gymnasium medger lagen ändå att huvudmannen kan neka att ta emot elever med särskilt stort stödbehov. Det gäller både friskolor och kommunala skolor.

Barnombudsmannen avstyrkte detta förslag i sitt yttrande över förslaget till ny skollag (Ds 2009:25), med hänvisning till icke-diskrimineringsprincipen i artikel 2 i barnkonventionen.

Nu gäller frågan om det är förenligt med barnkonventionen att anordna utbildning som är tillgänglig enbart för elever med behov av särskilt stöd, till exempel på grund av dyslexi, inlärningsproblem eller koncentrationssvårigheter.

Här är det inte fråga om diskriminering, utan om ett avsteg från den grundläggande värderingen att alla barn och elever ska kunna tas emot i en gemensam skola, och inom ramen för dess verksamhet ges det stöd de behöver för att utvecklas och nå målen. 

De motiv för förändringen som framförs i förslaget är att öka valfriheten och skapa lika villkor för fristående och kommunala skolor. Barnombudsmannen instämmer i behovet att erbjuda elever med funktionsnedsättning valfrihet.

Vi har i samtal med barn med olika funktionsned-sättningar funnit att de kan ha sinsemellan mycket olika önskemål vad gäller skola och lärmiljö. Några vill vara i en skola där det finns elever både med och utan funktionsnedsättning, medan andra värdesätter miljöer som i sin helhet är utformade efter deras behov och förutsättningar. För att även dessa elever ska ha möjlighet att hitta en skola som passar dem, tillstyrker Barnombudsmannen förslaget.

Vi vill dock betona att det är viktigt att värna om den grundläggande principen att alla skolor ska vara öppna för alla elever, och att man fortsätter arbetet med att undanröja alla hinder för tillgänglighet. Att elever med funktionsnedsättningar såsom dyslexi, inlärningsproblem eller koncentrationssvårigheter erbjuds en väl anpassad lärmiljö är mycket positivt, men en sådan miljö ska kunna erbjudas inom en skolenhet där även andra elever välkomnas.

När man inrättar skolenheter som enbart är avsedda för elever med vissa egenskaper eller vissa behov finns det en risk att strävandena att öka den allmänna tillgängligheten minskar. Det innebär i sin tur att elever med funktionsnedsättning exkluderas från andra elever, och det betonar skillnader mellan människor snarare än likheter.

Detta är inte förenligt med artikel 23 i barnkonventionen, som säger att utbildning till barn med funktions-nedsättning ska ges ”på ett sätt som bidrar till barnets största möjliga integrering i samhället”.  I Unicefs handbok om barnkonventionen tolkas detta som att staterna bör sträva efter effektiv och lämplig utbildning för barn med funktionsnedsättning inom det ordinarie skolsystemet tillsammans med barn utan funktionsnedsättning.

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning säger att personer med funktionsnedsättning har rätt till en inkluderande undervisning som följer efter grundutbildningen, på sina hemorter. Vidare säger den att utbildningen ska ha fullständig inkludering som mål.

2. Fristående skolor ska bevara elevlösningar på nationella prov
Barnombudsmannen tillstyrker förslaget att fristående skolor ska bevara elevlösningar på nationella prov. Barnombudsmannen välkomnar ambitionen att främja likvärdighet i bedömningen av elevers prestationer.

Ytterst handlar detta om att förverkliga artikel 2 och 28 i barnkonventionen, som säger att alla barn ska ha tillgång till en likvärdig utbildning oberoende av kön, ursprung, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden.

FN:s kommitté för barnets rättigheter har påpekat att det är bekymmersamt att det finns stora skillnader mellan de olika kommunerna när det gäller genomförandet av barnkonventionen, exempelvis när det gäller studieresultaten mellan olika skolor och regioner. Att främja en likvärdig bedömning av resultat är en del av arbetet med att tillförsäkra alla barn deras rätt till utbildning.

Föredragande i ärendet har varit utredaren Hanne Simonsen.

Fredrik Malmberg
Barnombudsman

Charlotte Lenman
Ansvarig jurist

Fotnot: Committee on the right of the child: Concluding observations: Sweden (2009)