Barns rätt till vård och sociala insatser stärks (Ds 2011:5)

Ställd till: Justitiedepartementet
Diarienummer: 9.1:0147/11

Sammanfattning
Barnombudsmannen tillstyrker de föreslagna lagändringarna som presenteras i promemorian.

4. Barns rätt till vård och sociala insatser stärks
Barnombudsmannen tillstyrker förslaget att socialnämnden ska få besluta att vissa insatser som tillgodoser barnets behov av psykiatrisk eller psykologisk utredning eller behandling enligt hälso- och sjukvårdslagen, behandling i öppna former inom socialtjänsten, utseende av en kontaktperson eller familj enligt socialtjänstlagen och visst stöd enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), får vidtas trots att endast en av vårdnadshavarna samtycker.

Vi tillstyrker förslaget att beslutet ska få överklagas till allmän förvaltningsdomstol av en vårdnadshavare ensam och att prövningstillstånd ska krävas vid överklagande till kammarrätten.

Barnombudsmannen välkomnar särskilt att beslutet ska gälla omedelbart.

Barnombudsmannen har under flera års tid betonat att det är viktigt att rättsligt reglera hur beslutanderätten för föräldrar med gemensam vårdnad ska fungera. Barnets rättigheter behöver säkras när vårdnadshavarna av någon anledning inte kan komma överens i en fråga som rör barnets personliga angelägenheter. Inte minst är detta viktigt när det gäller hälso- och sjukvård och sociala insatser. Enligt artikel 24 i FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) har barnet rätt att åtnjuta bästa uppnåeliga hälsa och rätt till sjukvård och rehabilitering.

Barnombudsmannen menar i likhet med författarna till promemorian att det är otillfredsställande att ett barn, till exempel i avvaktan på en domstolsprocess, ska behöva vänta på och avstå från motiverad hjälp. Barnet måste få möjlighet till adekvat hjälp och behövlig vård på ett snabbt och effektivt sätt och därför är det av största vikt att denna möjlighet utökas vid gemensamt vårdnadsansvar. Därför välkomnar Barnombudsmannen att barnets rätt till vård och sociala insatser vid gemensam vårdnad nu föreslås stärkas.

I promemorian lämnas argument bland annat för vad som talar emot att en av vårdnadshavarna självständigt ska kunna besluta i vissa frågor om hälso- och sjukvård samt insatser enligt socialtjänstlagen och LSS. Man anger bland annat att ett skäl är att en sådan rätt skulle framstå som ett onödigt ingrepp i den gemensamma vårdnaden.

Barnombudsmannen vill här framhålla ett annat, i vår mening, tungt vägande argument. För det fall en av vårdnadshavarna självständigt skulle kunna fatta beslut finns risk att dennes beslut kan komma att hållas emot henne/honom vid en eventuell rättslig tvist om vårdnad, boende eller umgänge. Genom att lägga ansvaret för beslutet på socialnämnden avlastas den vårdnadshavare som önskat få beslutet fattat från ett direkt ansvar för beslutet.

När det gäller insatser avseende hälso- och sjukvård inskränks förslaget till att endast gälla åtgärder inom barn- och ungdomspsykiatrin. Barnombudsmannen beklagar att förslaget inte omfattar de delar av hälso- och sjukvården som rör den somatiska vården. Inte sällan får vi information om att barn nekas behandling för till exempel astma och allergi av den ena av vårdnadshavarna.

Vi instämmer i att för att vård eller annan insats ska kunna ges mot den ena vårdnadshavarens vilja bör det fordras att insatsen krävs med hänsyn till barnets bästa. I promemorian sägs att barnets vilja bör beaktas med hänsyn tagen till hans eller hennes ålder eller mognad.

Barnombudsmannen anser att barnets åsikt alltid ska, och inte bara bör, beaktas med hänsyn tagen till hans eller hennes ålder eller mognad. Detta är i överensstämmelse med artikel 12 i barnkonventionen som säger att varje barn som är i stånd att bilda egna åsikter fritt ska få uttrycka dessa i alla frågor som rör honom eller henne.

I promemorian lyfts fram andra faktorer som bör beaktas vid bedömningen såsom till exempel risken att barnet hamnar i en svår lojalitetskonflikt gentemot föräldrarna och att det kan finnas anledning att invänta en nära förestående prövning i ett vårdnadsmål. Barnombudsmannen menar att dessa faktorer inte får beaktas i en sådan omfattning att barnets behov åsidosätts med en enkel hänvisning att det är till barnets bästa. Om så är fallet måste anledningen till detta noga motiveras och dokumenteras.

Barnombudsmannen vill betona att socialnämndens bedömning av barnets behov av psykiatrisk eller psykologisk behandling bör göras med ledning av uppfattningen hos den vårdgivare som erbjuder behandlingen. Starka skäl måste, enligt Barnombudsmannens mening, tala för om socialnämnden ska få göra avsteg från vårdgivarens yttrande och förslag till behandling.

Barnombudsmannen vill också påtala vikten av att socialnämnden ska ha både kompetens och resurser för att kunna bedöma vad som är barnets bästa och att den utredning som företas görs skyndsamt samt att beslut fattas snarast möjligt.

Slutligen föreslår Barnombudsmannen att de föreslagna lagstiftningsförändringarna följs upp och utvärderas av Socialstyrelsen inom ett par år för att säkerställa att förändringarna har fått de resultat som eftersträvas.

I en sådan uppföljning bör även synpunkter från barn, vårdnadshavare och berörda verksamheter inom kommun och landsting inhämtas.


Fredrik Malmberg
Barnombudsman

Charlotte Lenman
Ansvarig jurist