Betänkandet Riktiga betyg är bättre än höga betyg (SOU 2010:96)

Ställd till: Utbildningsdepartementet
Diarienummer: 9.1:0136/11


Inledning
Barnombudsmannens tillstyrker utredningens huvudförslag att eleverna ska ha rätt att få sina slutbetyg i grundskolan och gymnasieskolan omprövade.

Barnombudsmannen beklagade i vårt remissyttrande över departementspromemorian ”Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet (Ds 2009:25)” att Skollagsberedningen inte hade lagt fram ett förslag rörande möjligheten att överklaga eller ompröva ett betyg. Barnombudsmannen framförde att det är en allvarlig brist i rättssäkerheten att den möjligheten inte finns. Skolverket har i sin tillsyn visat att betygen inte är likvärdiga. 

Barnombudsmannen ansåg och anser fortfarande, att det då är rimligt att kunna överklaga ett betyg.
Lärarens beslut om betyg är en form av myndighetsutövning. I de flesta andra sektorer av samhället kan den som berörs av ett beslut begära omprövning av, eller överklaga myndighetsbeslut.

Barnombudsmannen anser att det är självklart att denna rättighet också ska omfatta barn och unga i grundskola och gymnasieskola. Det faktum att barn och unga är elever får inte diskriminera dem från rätten att överklaga myndighetsbeslut eller få dem omprövade.

3 Betygprövningsutredningens förslag

3.2 Rektorns omprövning av lärarens betygssättning
Barnombudsmannen tillstyrker förslaget att en elev som har begärt omprövning av ett betyg ska kunna få det omprövat. Utredningen föreslår att den betygsättande läraren i första hand ska kunna ompröva betyget.
Om betyget inte ändras av läraren föreslås att rektorn får ompröva betyget och om han finner betyget oriktigt ska ett nytt betyg sättas av denne. I annat fall kvarstår det ursprungliga betyget. Ett nytt betyg kan dock inte bli lägre än det satta betyget.

Barnombudsmannen finner att rektorns ställning i förhållande till sina lärare kan medföra att han eller hon kan betraktas som jävig.

3.2.1 Hur ska omprövning av rektor genomföras?
Enligt Skollagskommitténs förslag (SOU 2002:121) skulle en omprövning göras av rektorn tillsammans med en lärare från en annan skola.  Enligt Betygprövningsutredningens bedömning har rektorn i de flesta fall inte de nödvändiga kunskaperna i ämnet eller kursen som omprövningen kräver.

Barnombudsmannen anser att det är angeläget att den person eller instans som ska ompröva ett betyg är väl insatt i på vilka grunder betyget ska sättas samt har annan nödvändig pedagogisk kompetens för att betygsättningen ska bli så korrekt och rättvis som möjligt. Utredningen bedömer att det är självklart att den instans som omprövar betyget begär underlag från pedagoger som har den kompetensen.

Barnombudsmannen menar vidare att det är olämpligt att tjänstemän inom samma skola ska kunna ompröva varandras beslut. Barnombudsmannen föreslår att det bör utredas vidare i vilken ordning omprövningen av slutbetyg i grundskolan och gymnasieskolan ska genomföras.

3.3 Förändrade benämningar
Utredningen föreslår att det som i skollagen (2010:800) benämns ändring i stället ska benämnas omprövning av lärare och den granskning som rektorn kan göra av lärarens betygssättning ska benämnas omprövning av rektor.

Barnombudsmannen tillstyrker förslaget men anser  att omprövning av rektor skulle kunna göras av annan instans.

3.4 Vilka skolformer, betyg och betygssteg ska omfattas av rektorns omprövning?
Barnombudsmannen tillstyrker utredningens förslag att en omprövning av samtliga betyg i samtliga skolformer, utom terminsbetyg i grundskolan, särskolan och specialskolan ska kunna ske. Betygsstegen B–F ska kunna omprövas av rekrorn. En lärares beslut att inte sätta betyg och ett betyg som satts efter särskild prövning ska också kunna omprövas av rektorn.

Barnombudsmannen anser vidare att elevens rättssäkerhet vid betygssättning kan stärkas också genom att läraren blir skyldig att på begäran motivera ett beslut om betyg och att eleven har möjlighet att begära omprövning av läraren.

Barnombudsmannen föreslår vidare att om eleven efter att betyget omprövats fortfarande är missnöjd med skolans bedömning skulle möjligheten att överklaga till Skolväsendets överklagandenämnd i särskilt oklara, udda eller komplicerade fall kunna införas. Detta skulle ytterligare stärka rättssäkerheten för elever och alla barns rätt till en likvärdig utbildning.

3.5 Lärare ska dokumentera elevers kunskaper
Lärares skyldighet att dokumentera elevers kunskaper som är av betydelse för betygssättningen ska enligt utredningen förtydligas. Betygsunderlaget ska sparas minst sex månader från den dag betyget sattes.
Barnombudsmannen tillstyrker förslaget.

Barnombudsmannen vill tillägga att det till synes enklaste sättet att dokumentera elevernas kunskaper är skriftliga prov, (med färdiga flervalsalternativ). Det finns en risk att betygen då förlorar sin eventuellt utvecklande funktion. Det är därför viktigt att terminsbetygen kompletteras med förklarande information. Det bör framgå vad betyget grundar sig på. Det är viktigt att utvecklingssamtalen, de individuella utvecklingsplanerna och den skriftliga informationen kompletterar betygen.

Naturligtvis finns det andra metoder att dokumentera elevers kunskaper och kompetens än genom skriftliga förhör. Elevers förmåga att själva söka kunskap och lösningar på problem kan dokumenteras med hjälp av lärarens observationer av elevens arbete eller arbeten som redovisas i form av uppsatser eller med hjälp av ny modern teknik.

3.7 Begäran om omprövning ska göras av eleven
Barnombudsmannen tillstyrker förslaget att omprövning av ett betyg ska begäras av den elev betyget gäller samt att även en minderårig elev har rätt att begära omprövning av ett betyg. Även elevens vårdnadshavare får begära omprövning av ett betyg om eleven ger sitt samtycke till det.

3.8 Tidsgränser för begäran om och handläggning av en omprövning
Barnombudsmannen är tveksam till förslaget om tidsgränser som innebär att en elev måste begära omprövning av ett betyg under så begränsad tid som tre veckor från den dag betyget sattes. Vi menar att det av olika skäl kan vara svårt för många elever att begära omprövning på så kort tid. Eleven lämnar skolan i samband med att denne får sitt slutbetyg, och är i princip på väg mot något nytt, till exempel arbete, nya studier eller flytt.

Som exempel kan nämnas att för de elever som inte studerar på sin hemort och snabbt reser hem efter skolavslutningen kan det vara besvärligt att inom tre veckor begära omprövning av ett betyg. Om det finns synnerliga skäl kan visserligen rektorn medge att en omprövning görs trots att begäran inkommit efter tidsfristen.

Tidsgränsen innebär dock en försämring för elever i förhållande till bestämmelsen i 3 kap. 20 § skollagen, som ger elever en i tiden obegränsad rätt att begära omprövning av läraren.
Barnombudsmannen föreslår därför att tidsgränsen utökas till exempelvis två månader alternativt att bestämmelsen i 3 kap. 20 § skollagen om obegränsad tid står kvar oförändrad.

Vidare föreslår utredningen att den eller de som beslutat om betyget på eget initiativ får ompröva betyget inom tre veckor från den dag betyget sattes, samt att en begäran om omprövning ska ställas till den lärare som satt betyget, men lämnas till rektorn. Begäran ska lämnas till rektorn även för de betyg som endast läraren kan ompröva, dvs. terminsbetygen i grundskolan, grundsärskolan och specialskolan.

Barnombudsmannen har ingenting att invända mot dessa förslag men vill understryka vikten av att ett omprövningsärende handläggs skyndsamt.

3.9 Underrättelse om betyg
Utredningen föreslår att ett betyg ska betraktas som satt den dag läraren signerat betyget i skolans betygskatalog. Vidare ska läraren vara skyldig att underrätta eleven om vilket betyg denne får. Underrättelsen ska ske senast då betyget är satt, det vill säga då det antecknats i betygskatalogen. Läraren bestämmer hur det ska göras. Om en elev inte kan underrättas på grund av omständigheter som läraren inte råder över ska ett betyg ändå sättas.

Barnombudsmannen menar att huvudregeln måste vara att ett betyg ska gälla först när eleven blivit informerad om det. Läraren ska vidare ha försäkrat sig om att eleven, eller i förekommande fall vårdnadshavaren, har förstått innebörden av betyget.

Barnombudsmannen anser att huvudmannen ska ha rutiner för att ta emot och utreda klagomål och missnöje med betygsättning samt att information om rutinerna ska lämnas på lämpligt sätt. Barnombudsmannen känner igen beskrivningen att barn, föräldrar och elever inte vet vart de ska vända sig om de är missnöjda. Detta beror sannolikt på otillräcklig information kring hur man ska gå tillväga för att klaga. Vi får relativt ofta brev och e-post som handlar om klagomål relaterade till skolverksamhet.

Barnombudsmannen tillstyrker förslaget att lärare alltid ska kunna ändra ett betyg innan eleven har underrättats om betyget.

3.10 Ett beslut i ett omprövningsärende ska motiveras skriftligen
Barnombudsmannen tillstyrker förslagen att läraren enligt utredningens förslag ska motivera ett beslut i ett omprövningsärende skriftligt om eleven begär det. Samtliga beslut i omprövningsärenden på andra nivån ska motiveras skriftligt, utom då rektorn i lärarens ställe gör en omprövning av terminsbetyg i grundskolan, grundsärskolan och specialskolan. Dessa beslut ska motiveras skriftligt om eleven begär det.
Barnombudsmannen tillstyrker förslagen.

4 Utredningens förslag om särskild prövning
Barnombudsmannen tillstyrker utredningens förslag att ”Det som i skollagen (2010:800) benämns prövning ska benämnas särskild prövning. Förordningen (1991:1124) om avgifter för prövning ska även avse särskild prövning inom fristående skolor.”

Barnombudsmannen avstyrker förslaget att avgiften som får tas ut för särskild prövning ska höjas till högst 600 kronor.

Barnombudsmannen föreslår att en prövning ska vara kostnadsfri. Barnfattigdomen i Sverige ökar och även om den summa som nämns för att få genomgå prövning för många elever och deras familjer kan förefalla rimlig innebär det för en stor andel elever att kostnaden är för hög. Det innebär i praktiken en diskriminering av barn i fattiga familjer och är heller inte förenligt med barnkonventionens artikel 28, 1 (a), som säger att grundutbildning ska vara obligatorisk och kostnadsfritt tillgänglig för alla.

4.3 Bör en elev erbjudas en kostnadsfri prövning om brister i betygsunderlaget hindrar en omprövning?
Utredningen bedömer att det inte finns tillräckliga skäl för att det ska införas en möjlighet för rektorn att erbjuda en elev en kostnadsfri prövning om lärarens betygsunderlag har stora brister.

Barnombudsmannen delar inte utredningens uppfattning. Det betygsunderlag en lärare lämnar till rektorn inför en omprövning kan vara så bristfälligt att det inte kan ligga till grund för en omprövning. Exempel på elevens prestationer kan saknas, ha brister eller vara alltför få för att de ska vara möjliga att bedöma i relation till kunskapsmålen. Sammantaget kan detta innebära att en rektor inte kan fatta beslut med utgångspunkt i den dokumentation som finns. En konsekvens av detta blir att rektorn inte kan göra annat än att fastställa lärarens betyg.

Barnombudsmannen anser att det inte är rimligt att eleven ska få ta konsekvenserna av att en lärares betygsunderlag har sådana brister att en omprövning inte kan göras och föreslår därför att en elev ska erbjudas kostnadsfri prövning om betygsunderlaget har stora brister. I artikel 28 1 (a) i barnkonventionen sägs att grundutbildning ska vara obligatorisk och kostnadsfritt tillgänglig för alla.

5 Kvalitetsarbete och betygsättning
Barnombudsmannen delar utredningens bedömning att ett systematiskt kvalitetsarbete bör bidra till att stärka rättssäkerheten i betygssättningen.
6 Konsekvenser med anledning av utredningens förslag
6.7 Barnkonsekvensanalys

6.7.1 FN:s konvention om barnets rättigheter
Utredningen gör en genomgång av barnkonventionens fyra grundprinciper, men berör inte den artikel som är direkt användbar i samband med detta betänkande, artikel 28 i Barnkonventionen). Artikel 28 1 och 2 lyder:

”1. Konventionsstaterna erkänner barnets rätt till utbildning och i syfte att gradvis förverkliga denna rätt och på grundval av lika möjligheter skall de särskilt,

(a) göra grundutbildning obligatorisk och kostnadsfritt tillgängliga för alla;
(b) uppmuntra utvecklingen av olika former av undervisning som följer efter grundutbildningen, innefattande såväl allmän utbildning som yrkesutbildning, göra dessa tillgängliga och åtkomliga för varje barn samt vidta lämpliga åtgärder såsom införande av kostnadsfri utbildning och ekonomiskt stöd vid behov;
(c) göra högre utbildning tillgänglig för alla på grundval av förmåga genom varje lämpligt medel;
(d) göra studierådgivning och yrkesorientering tillgänglig och åtkomlig för alla barn;
(e) vidta åtgärder för att uppmuntra regelbunden närvaro i skolan och minska antalet studieavbrott.

2. Konventionsstaterna skall vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerställa att disciplinen i skolan upprätthålls på ett sätt som är förenligt med barnets mänskliga värdighet och i överensstämmelse med denna konvention.

6.7.2 Förslagens konsekvenser för barn och unga
Barnombudsmannen delar uppfattningen att förslaget om att det i skollagen förs in en bestämmelse om att elever alltid ska underrättas om det betyg som satts är förenligt med barnkonventionen, framför allt artikel 12. Samtidigt förtydligas att läraren därefter endast kan ändra betyget genom en omprövning och att betyget då inte kan sänkas. Förslagen kan bidra till att elever känner sig tryggare med att ett meddelat betyg står fast.

Om en elev anser att det satta betyget är felaktigt, kan denne få en omprövning av en andra nivå, som om så är fallet kan ändra betyget. Ändringen får inte innebära att betyget sänks. Rättssäkerheten för eleven blir då starkare. Barnombudsmannen anser att förslaget är förenligt med barnkonventionens artiklar 3 och 6.

Föredragande i detta ärende har varit utredaren Lisbeth Thurnell

Fredrik Malmberg   
Barnombudsman

Charlotte Lenman 
Ansvarig jurist