Med rätt att välja – flexibel utbildning för elever som tillhör specialskolans målgrupp (SOU 2011:30) (dnr U2010:04)

Ställd till: Utbildningsdepartement
Dnr 9.1:0431/11

Sammanfattning
Barnombudsmannen ställer sig positiv till utredningens förslag om en nioårig skolplikt för specialskolans målgrupp, att utbildning delvis i specialskola och delvis i grundskola eller grundsärskola ska vara en rättighet, att hemkommunen får ett ökat ansvar samt att tillgången till undervisning i teckenspråk samt en tvåspråkig miljö ska öka. Barnombudsmannen välkomnar även en samordnad satsning för att öka kvaliteten på utbildningen för de elever som tillhör specialskolans målgrupp.

Barnombudsmannen håller med utredningen om att specialskolans kursplaner i ämnet teckenspråk och vissa andra ämnen ska kunna erbjudas elever i alla skolformer. En majoritet av de elever som är döva eller hörselskadade utbildas i kommunala eller privata grundskolor. Dessa elever bör ha samma rätt till teckenspråksutbildning som elever som går i specialskolan. Barnombudsmannen menar dock att förslagets utformning inte är tillfredsställande. Utredningen menar att erbjudandet om att få välja specialskolans kursplan i ämnet teckenspråk och vissa andra ämnen bör begränsas till att det är skolan och inte eleven som ges en möjlighet att välja kursplan. Barnombudsmannen menar att elevens behov ska vara utgångspunkten för vilken kursplan som erbjuds.

Generella utgångspunkter
Barnombudsmannens generella utgångspunkt är att varje barns unika behov ska styra valet av skolform och kursplan. Enligt artikel 3 i FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) ska barnets bästa komma i främsta rummet vid alla beslut som rör barnet. För att barnets behov ska kunna utredas måste vuxna lyssna till barnets egen uppfattning om sin situation. Barnet är expert på sitt eget liv och sin egen situation. Enligt artikel 12 i barnkonventionen ska konventionsstaten tillförsäkra det barn som är i stånd att bilda egna åsikter rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet, varvid barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad.

Av barnkonventionen framgår att konventionsstaterna ska respektera och tillförsäkra att varje barn får sina rättigheter tillgodosedda utan åtskillnad av något slag. FN: s Barnrättskommitté har betonat vikten av att barn ska växa upp under likvärdiga villkor och har kritiserat Sverige för att olikheterna mellan kommunerna och regionerna är för stora.

Av barnkonventionen framgår att barnets utbildning ska syfta till att utveckla barnets fulla möjligheter i fråga om personlighet, anlag och fysisk och psykisk förmåga. Barnombudsmannen vill betona att denna rättighet gäller alla barn.

Barnombudsmannen anser det olyckligt att elever under grundskoleåldern tvingas bo på specialskolans olika elevhem. Barnombudsmannen anser att samhällets ambition bör vara att i första hand erbjuda varje barn en tillfredsställande skolsituation på ett rimligt avstånd från hemmet. Enligt artikel nio i barnkonventionen ska konventionsstaterna säkerställa att ett barn inte skiljs från sina föräldrar mot deras vilja utom i de fall då behöriga myndigheter, som är underställda rättslig överprövning, i enlighet med tillämplig lag och tillämpliga förfaranden, finner att ett sådant åtskiljande är nödvändigt för barnets bästa.
 
1. Inledning
1.2 Utredningens arbete
Det är glädjande att se att utredningen vid ett flertal tillfällen träffat elever från både specialskolorna samt kommunala skolor. Barnombudsmannen saknar dock en tydligare redogörelse av vad som framförts av barnen i samtalen.  

3. Målgruppen- i förändring
3.4 Behov av ändring i skollagen och annan författning
Utredningen föreslår olika antagningsregler för elever som är döva eller hörselskadade och barn med andra funktionshinder som tillhör målgruppen. Barnombudsmannen håller med om att elever som är döva eller hörselskadade kan ha ett särskilt behov av att vistas i en tvåspråkig undervisningsmiljö. Det är dock angeläget att hela specialskolans målgrupp ges likvärdiga möjligheter att välja den undervisningsform och den undervisningsmiljö som svarar bäst mot elevens behov.

5. En nioårig specialskola
5.2 En tioårig eller nioårig specialskola
Barnombudsmannen tillstyrker utredningens förslag att skolplikten upphör efter nio år i specialskolan. Barnombudsmannen har tidigare påpekat att skolpliktens upphörande bör sluta vid samma ålder för alla elever för att undvika diskriminering enligt artikel 2 i barnkonventionen. 
Barnombudsmannen har inget att erinra om utredningens förslag att ämnet teckenspråk ska förläggas utanför elevens ordinarie undervisningstimmar och instämmer i utredningens inställning att ämnet teckenspråk inte bör förläggas under elevens valfria ämnen.

6. Deltidsutbildning- utbildning i två skolformer
6.1 En rätt till deltidsutbildning i de obligatoriska skolformerna
Barnombudsmannen tillstyrker utredningens förslag att en elev i grundskolan ska ha rätt att få sin utbildning delvis i specialskolan, om eleven tillhör specialskolans målgrupp. Likaså tillstyrker Barnombudsmannen utredningens förslag att en elev i specialskolan ska har rätt att få sin utbildning delvis inom grundskolan eller grundsärskolan. Genom deltidsutbildning medges att elever i högre grad kan bo hemma men ändå ta del av den speciella miljö och kompetens som finns i specialskolan. 

Barnombudsmannen menar dock att formuleringen ”En elev i grundskolan eller grundsärskolan ska ha rätt att få sin utbildning delvis inom specialskolan efter önskemål av elevens vårdnadshavare, om eleven tillhör specialskolans målgrupp.” bör inkludera att barnets önskemål och inställning ska vägas in vid val av skolform och föreslår istället skrivningen: ”… önskemål av eleven och elevens vårdnadshavare…”. Enligt artikel 12 i barnkonventionen ska konventionsstaten tillförsäkra det barn som är i stånd att bilda egna åsikter rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet, varvid barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad.

6.3  Skyldigheten att samverka och utformningen av utbildningen
Barnombudsmannen anser att det är av största vikt att ta till vara barnets synpunkter vid utarbetandet av en gemensam plan över deltidsutbildningens utformning. Barnombudsmannen föreslår därför en ändring av den föreslagna texten från ”Huvudmännen ska upprätta en gemensam plan över utformningen av deltidselevens utbildning” till ”Huvudmännen ska i nära samarbete med eleven och elevens vårdnadshavare upprätta en gemensam plan över utformningen av deltidselevens utbildning”. Som tidigare nämnts ska barnet i enlighet med artikel 12 i barnkonventionen ges möjlighet att uttrycka sin åsikt och påverka sin egen situation.

7. Tillämpning av grundsärskolans kursplaner i specialskolan
7.2 Beslut om att tillämpa grundsärskolans kursplaner
7.2.3 Behov av reglering av övergången till grundsärskolans kursplaner
Barnombudsmannen tillstyrker utredningens förslag att Nämnden för mottagande i specialskolan och Rh-anpassad utbildning vid Specialpedagogiska skolmyndigheten ska pröva frågan om en elev i specialskolan ska tillämpa grundsärskolans kursplan. Barnombudsmannen menar dock att formuleringen ”Samråd ska alltid ske med vårdnadshavare under hela utredningsprocessen” bör omformuleras till förslagsvis ”Samråd ska alltid ske med eleven och elevens vårdnadshavare under hela utredningsprocessen.” Enligt artikel 12 i barnkonventionen har barnet rätt att vara delaktig i alla frågor som rör barnet.

Barnombudsmannen delar utredningens förslag att beslutet om att en elev ska tillämpa grundsärskolans kursplan i specialskolan ska vara möjligt att överklaga.

8. Teckenspråk i grundskolan och grundsärskolan
Barnombudsmannen vill understryka att alla barn som har behov av teckenspråksundervisning ska ha samma möjlighet att få utbildning ämnet. Det är inte förenligt med barnkonventionens artikel 2 att barn i Sverige med behov av teckenspråk i så olika utsträckning får ta del av undervisningen. Barnombudsmannen välkomnar därför utredningens ambition att skapa ett skolsystem där alla elever som har behov av teckenspråk ska ha rätt att få undervisning i ämnet, oavsett vilken skolform elev och vårdnadshavare bedömt svara bäst mot barnets behov.

8.1 En rätt till undervisning i teckenspråk i de obligatoriska skolformerna
Barnombudsmannen tillstyrker utredningens förslag att en elev i grundskolan och grundsärskolan som har behov av ämnet teckenspråk ska erbjudas ämnet på lika villkor i skolförfattningen som de nationella minoritetsspråken.

8.2 En möjlighet att erbjuda specialskolans kursplaner i ämnet teckenspråk i de obligatoriska skolformerna
Barnombudsmannen delar utredningens förslag att specialskolans kursplaner i ämnet teckenspråk ska kunna erbjudas elever i alla skolformer. En majoritet av de elever som är döva, hörselskadade eller har en grav språkstörning utbildas i grundskolan eller grundsärskolan. Dessa barn bör ha samma rätt till teckenspråksutbildning som elever som går i specialskolan.
Barnombudsmannen menar dock att förslagets utformning inte är tillfredsställande. Utredningen menar att erbjudandet om att få ta del av specialskolans kursplan i ämnet teckenspråk bör begränsas till att skolan och inte eleven ges en möjlighet att välja kursplan. Barnombudsmannen menar att elevens behov bör vara utgångspunkten för vilken kursplan som erbjuds. Risken finns att utredningens förslag leder till att elever i alltför olika utsträckning kommer att erbjudas att läsa teckenspråk enligt specialskolans kursplan, detta är inte förenligt med artikel 2 i barnkonventionen.

9. Specialskolans kursplaner i grundskolan och grundsärskolan
9.2 En möjlighet att erbjuda undervisning enligt specialskolans kursplan.
Barnombudsmannen välkomnar utredningens förslag att en elev i grundskolan ska kunna läsa efter specialskolans kursplan i vissa ämnen. Barnombudsmannen avstyrker dock förslaget i dess nuvarande utformning. Utredningen föreslår att det ska finnas en möjlighet för skolan att erbjuda eleven att läsa efter specialskolans kursplan i vissa ämnen. Barnombudsmannen menar istället att barnet bör erbjudas att läsa enligt den kursplan som bäst svarar mot barnets behov. Barnombudsmannen ser en risk med att utredningens förslag kan leda till att barn med funktionshinder ges mycket olika förutsättningar att läsa vissa ämnen enligt specialskolans kursplan beroende på var de bor. Detta är inte förenligt med artikel 2 i barnkonventionen.
Utredningen föreslår att rektorn på respektive skola ska besluta om val av kursplan för eleven. Barnombudsmannen menar att beslutet bör föregås av att elevens behov av att läsa enligt specialskolans kursplan utreds och bedöms av en specialpedagog eller av en annan professionell med adekvat kompetens. 

10. Ett ökat finansiellt ansvar för hemkommuner
Som nämndes inledningsvis menar Barnombudsmannen att samhällets ambitioner bör vara att i första hand ge varje barn en fungerande skolsituation på rimligt avstånd från hemmet. Barnombudsmannen välkomnar därför utredningens förslag att kommunerna bör ges ökade incitament att utveckla den egna verksamheten. Samtidigt får inte utvecklingen av kommunens verksamhet kompromissa med vissa elevers behov av att gå i en anpassad skola i en särskild miljö. Utvecklingen får heller inte leda till att barn som är hörselskadade eller döva blir isolerade utan möjlighet till kommunikation med andra hörselskadade på teckenspråk.

Barnombudsmannen har inga ytterligare synpunkter på förslagets ekonomiska utformning men vill framhålla vikten av att kommunen bygger upp sin verksamhet och anpassar undervisningsmiljön efter elevens behov. Elever med funktionshinder ska inte riskera att få sin utbildning i ett kommunalt alternativ där verksamheten inte är ordentligt uppbyggd.

11. Förstärkt statligt stöd för bättre resultat och ökad kvalitet
Majoriteten barn som är döva eller hörselskadade får sin utbildning i något av de kommunala alternativen. Utredningen visar att en kraftfull satsning behöver göras på kompetensutveckling, anpassning av miljö, installering av teknisk utrustning och en generell ökning av kvaliteten på utbildningen för elever som tillhör specialskolans målgrupp. Barnombudsmannen ställer sig därför positiv till en samlad satsning för att elever som tillhör målgruppen ska få sina rättigheter tillgodosedda. Samtidigt vill Barnombudsmannen framhålla vikten av att satsningen utformas på ett sätt som främjar permanenta lösningar och långsiktig planering.  

12. Övriga synpunkter
Barnombudsmannen vill betona vikten av att döva och hörselskadade barn får sina behov tillgodosedda redan i förskolan.  Ett aktivt arbete med barnets språkutveckling i förskolan har stor betydelse för barnets framtida utveckling av både det talade och skrivna språket.

Föredragande i detta ärende har varit utredaren Janna Törneman.

Fredrik Malmberg
Barnombudsman  

Charlotte Lenman
Ansvarig jurist