Förslag till nya allmänna råd om socialnämndens ansvar för vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge samt konsekvensutredning (dnr 6.1-41084/2011)

Ställd till: Socialstyrelsen
Dnr 9.1: 1075/11 

Inledning
Barnombudsmannen tillstyrker i princip Socialstyrelsens förslag till allmänna råd om socialnämndens ansvar för vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge samt konsekvensutredningen. Barnombudsmannen är dock av den uppfattningen att förslaget kunnat vara mer utförligt och detaljerat för att ge socialnämnden än tydligare rekommendationer i sitt arbete med frågor om vårdnad, boende och umgänge. Inte minst gäller detta de frågor som rör barnets rätt att komma till tals. Det är viktigt att genomförandet av artikel 12 i FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) säkerställs i de allmänna råd som nu föreslås. Alla barn, oavsett ålder, har rätt att komma till tals varför det är viktigt att socialnämnden så långt som möjligt är lyhörd för barnets vilja att komma till tals.

I och med 2006 års lagändring avseende vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge förstärktes barnets rätt att komma till tals som ett led i att befästa barnperspektivet. I regeringens proposition Nya vårdnadsregler 2005/06:99 s. 39, sägs att ”Konventionsstaterna ska tillförsäkra det barn som är i stånd att bilda egna åsikter rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet, varvid barnets åsikter skall ges betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. Utgångspunkten i barnperspektivet är respekten för barnets fulla människovärde och integritet. Att ha ett barnperspektiv vid beslutsfattande innebär att man försöker förstå barnet och ta reda på hur barnet uppfattar sin situation och eventuella förändringar – att se med barnets ögon.”

Propositionen ger tydliga signaler om att barnets ställning ska stärkas i processer om vårdnad, boende och umgänge bland annat när det gäller barnet rätt att komma till tals. Barnombudsmannen saknar till viss del dessa intentioner i förevarande förslag till allmänna råd. Det hade varit önskvärt om råden varit av mer positiv karaktär och mer utförliga. Barnombudsmannens uppfattning är att råden är skrivna i en snävare anda än vad propositionen ger uttryck för.

Även regeringens proposition Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige (prop. 2009/10:232), som antogs av riksdagen den 1 december 2010, visar på en tydlig vilja att stärka barnets rättigheter. I strategin uttrycks detta i principerna att barn ska ges förutsättningar att uttrycka sina åsikter i frågor som rör dem och barn ska få kunskap om sina rättigheter och vad de innebär i praktiken. Detta innebär att det måste finnas kunskap om och utarbetade arbetssätt för hur barnets synpunkter på bästa sätt ska inhämtas. Strategin utgår från de mänskliga rättigheter som varje barn upp till 18 år ska tillförsäkras enligt internationella överenskommelser, särskilt de åtaganden som följer av artikel 2 i barnkonventionen.

Samarbetssamtal
När samarbetssamtal kan ifrågasättas
Barnombudsmannen delar Socialstyrelsens förslag att det noga bör övervägas om det är lämpligt att påbörja samtal om det genom föräldrarna framkommer att det har förekommit övergrepp, hot, missbruk, psykiska problem eller andra problem i familjen. Barnombudsmannen är av den uppfattningen att om samarbetssamtal ska påbörjas är det viktigt att ta hänsyn till säkerhetsfrågor i samtalen för att kunna avgöra om någon av föräldrarna känner sig tvingad att genomföra samtalen eller är hotad att ingå överenskommelser om vårdnad, boende och umgänge.

Ramen för samarbetssamtalen
Barnombudsmannen föreslår att de allmänna råden kompletteras med att föräldrar ska få kunskap om barnets rättigheter och erbjudas stöd i sitt föräldraskap. Detta är en av de principer som uttrycks i regeringens proposition Strategin för att stärka barnets rättigheter (prop. 2009/10:232).

Enligt förslaget bör samtalsledaren vara särskilt uppmärksam på om destruktiva anklagelser förekommer mellan föräldrarna och i så fall sätta stopp för dem. Barnombudsmannen är positiv till förslaget men anser att det vore till hjälp för samtalsledaren om det i allmänna råden gavs ett antal exempel på vad som åsyftas med ”destruktiva anklagelser”.

Vidare framgår av förslag till råd att samtalsledaren ska ”sätta stopp” för destruktiva anklagelser. Enligt Barnombudsmannen bör inte bara samtalsledaren sätta stopp för destruktiva anklagelser utan också ta dessa på största allvar. Förekommer anklagelser om till exempel våld, hot och övergrepp kan dessa inte bara sättas stopp för utan samtalsledaren bör, precis som förslaget lyder, ta reda på i vilken utsträckning barnet bevittnat eller själv blivit utsatt för detta och hur barnet reagerat. Högst väsentligt i detta sammanhang är att tala med barnet självt och att utreda om barnet kan behöva stöd.

Barnets vilja
Av förslaget framgår att samtalsledaren bör, om det inte är olämpligt, ta med barnet i något skede av samtalen dels för att med utgångspunkt i barnets egna behov ge information och låta barnet berätta om sin situation, dels för att ge barnet möjlighet att förmedla sin inställning.
Barnombudsmannen är positiv till förslaget men anser att Socialstyrelsen på ett bättre och tydligare sätt borde fokusera på det positiva med att låta barnet komma till tals. Detta förslag fokuserar i allt för stor utsträckning på att det skulle kunna vara olämpligt. Det lämnas stort utrymme till samtalsledaren att själv definiera situationer som skulle kunna vara olämpliga. Socialstyrelsen bör förtydliga förslaget med att ge exempel på vilka situationer som kan betraktas som olämpliga, annars finns risk för att godtyckliga bedömningar kan komma att göras.

Barnets bästa
Barnombudsmannen tillstyrker förslaget att om föräldrarna närmar sig en samförståndslösning som inte är förenlig med barnets bästa så bör samtalsledaren redovisa följderna av förslaget och verka för en lösning som bättre tillgodoser barnets behov.

Barnombudsmannen efterlyser dock ett förtydligande vad avser om frågan om barnets bästa har utretts av samtalsledaren innan föräldrarna närmar sig en samförståndslösning. Om inte så är fallet ställer vi oss frågande till på vilka grunder samtalsledaren kan ha en åsikt om att en annan lösning än föräldrarnas samförståndslösning bättre skulle tillgodose barnets behov.

Avbrytande av samarbetssamtal
Barnombudsmannen tillstyrker de skäl som anges för att avbryta samarbetssamtal. Nämligen om samtalsledaren inte anser att fortsatta samtal inte kan hjälpa föräldrarna, om samtalsledaren bedömer att samtalen endast är ett sätt att försöka kontrollera eller träffa den andra föräldern.

Visserligen är samarbetssamtalen i första hand ett sätt för föräldrarna att gemensamt och i samråd enas om vårdnadsfrågorna. Men samtalen handlar också till stor del om hur frågorna bäst ska ordnas i framtiden för barnet enligt barnombudsmannens mening.

Barnombudsmannen anser också att det är bra att, om samtalen avslutas, så bör föräldrarna informeras om möjlighet till stöd och hjälp i någon annan form för sig själva och barnet. Vi hade dock önskat att Socialstyrelsen i förslag till allmänna råd hade valt att ge exempel på vad som menas med stöd och hjälp i någon annan form.

Avtal
Barnets vilja
Av förslag till allmänna råd framgår att utredaren bör samtala med barnet om det inte är olämpligt. Dels för att med utgångspunkt i barnets egna behov ge information och låta barnet berätta om sin situation, dels för att ge barnet möjlighet att förmedla sin inställning.

Barnombudsmannen tillstyrker förslaget men anser, precis som angetts ovan angående samarbetsamtal, att Socialstyrelsen i sina förslag till allmänna råd på ett bättre och tydligare sätt borde fokusera på det positiva med att låta barnet komma till tals. Förslaget, som det nu är utformat, lämnar stort utrymme till utredaren att själv definiera situationer som skulle kunna vara olämpliga. Socialstyrelsen bör förtydliga förslaget med att ge exempel på vilka situationer som kan betraktas som olämpliga, annars finns risk för att godtyckliga bedömningar kan komma att göras.

Vidare framgår det av förslaget att utredaren, om det inte är möjligt att direkt tala med barnet, bör bilda sig en uppfattning om barnets inställning genom samtalet med föräldrarna. Barnombudsmannen anser att det bör övervägas om det även kan finnas skäl att tala med andra i barnets nära omgivning som känner barnet, till exempel nära anhöriga, förskola och skola.

Uppföljning
Det föreslås att barnet bör erbjudas uppföljningssamtal, om det inte är olämpligt, efter en tid då avtalet om vårdnad, boende och umgänge upprättats. Barnombudsmannen anser att det noga bör dokumenteras om inte uppföljningssamtal med barnet skett och skälen härför.

Upplysningar inför ett interimistiskt beslut
Samtal med föräldrarna
Av förslag till allmänna råd framgår bland annat att handläggaren i samtalet med föräldrarna bör bilda sig en uppfattning om huruvida det är lämpligt att även tala med barnet. Handläggaren bör ta reda på om det finns utrymme för att samtala med barnet under godtagbara former och med den försiktighet som krävs.

Barnombudsmannen anser att det är av avgörande betydelse att handläggaren samtalar med barnet inför ett interimistiskt beslut. Ansvaret för att ett sådant samtal ska äga rum bör inte läggas på föräldrarna utan det ligger ett stort ansvar på socialtjänsten att verka för detta och att det kan ske inom godtagbara former. Trots att tidsrymden kan vara kort anser vi inte att handläggaren ska kunna hänvisa till att utrymme saknas. Barnombudsmannen anser att sådant utrymme måste tillskapas.

Barnombudsmannen hade önskat att det av förslaget framgick vad som menas med under godtagbara former.

Om det framkommit uppgifter om våld i familjen är det, enligt Barnombudsmannens mening, särskilt viktigt att barnets uppfattning om sin situation tydligt framkommer inför ett interimistiskt beslut.

Utredningsförfarandet
Barnombudsmannen är positiv till förlag till allmänna råd avseende utredningsförfarandet. Förslaget är väl utarbetat och detaljerat vilket ger utredaren tydliga rekommendationer i hur utredningen bör bedrivas.

Kontakten med barnet
Socialstyrelsen presenterade nyligen ”Familjerätten och barnet i vårdnadstvister”, en uppföljning av hur 2006 års vårdnadsreform slagit igenom i socialtjänstens arbete. Av uppföljningen framgår att de flesta familjerättshandläggare som intervjuats av Socialstyrelsen menar att det ytterst sällan är olämpligt att prata med barn i samband med vårdnadsutredningar. De situationer som nämns har varit situationer då det pågår en annan typ av utredning parallellt och då socialtjänsten redan tidigare har prata med barnet, till exempel i barnavårdsutredning eller utredning på barn- och ungdomspsykiatrisk mottagning, BUP.

Barnombudsmannen anser därför, som det tidigare anförts, att det av förslag till allmänna råd tydligare bör framgå när det möjligen skulle vara olämpligt att samtala med barnet.

Avslutande samtal med barnet
Enligt förslag till allmänna råd bör även barnet, om det inte är olämpligt, erbjudas ett avslutande samtal och informeras om vad utredaren kommit framtill i utredningen.

Barnombudsmannen menar att det är viktigt att barnet erbjuds detta samtal. Eftersom det är utredningen som ska ligga till grund för rättens beslut, ett beslut som kan få långtgående konsekvenser för barnet. Det kan finnas felaktigheter eller missuppfattning i utredningen som barnet måste få en möjlighet att kommentera och bemöta innan utredningen tillställs rätten. I rätten för barnet att komma till tals ligger också rätten att få information som ska vara utformad på ett sådant sätt att barnet förstår den.

Utredningsrapporten
Barnombudsmannen är positiv till förslag till allmänna råd avseende utredningsrapporten. Förslaget är väl utarbetat och detaljerat vilket ger utredaren tydliga rekommendationer i vad som bör redovisas i utredningsrapporten.

Umgängesstöd
Barnombudsmannen är positiv till förslag till allmänna råd avseende umgängesstöd.

Lämplighet
Barnombudsmannen tillstyrker förslaget att socialnämnden, med samtycke från den person som planeras att bli utsedd som umgängesstöd, bör begära uppgifter om honom eller henne från socialtjänstens register, från Rikspolisstyrelsens belastnings- och misstankeregister samt från eventuella referenspersoner. Barnombudsmannen anser att socialnämnden inte bör utse någon som umgängesstöd som motsätter sig att nämnda uppgifter inhämtas.

Kontaktperson vid umgänge
Lämplighet
Barnombudsmannen tillstyrker förslaget att socialnämnden, med den tilltänkta kontaktpersonens samtycke, bör begära uppgifter om honom eller henne från socialtjänstens register, från Rikspolisstyrelsens belastnings- och misstankeregister samt från eventuella referenspersoner. Barnombudsmannen anser att socialnämnden inte bör utse någon som kontaktperson som motsätter sig att nämnda uppgifter inhämtas.

Personalens kompetens
Barnombudsmannen är positiv till förslag till allmänna råd om personalens kompetens.

Av Socialstyrelsens uppföljning av hur 2006 års vårdnadsreform slagit igenom i socialtjänstens arbete framgår att kompetensen i socialtjänsten är bra och familjerättens utredningar håller god kvalitet över lag. Det förekommer dock stora skillnader över landet i hur utredningar om vårdnad, boende och umgänge genomförs varför det skapar olika förutsättningar för barnets bästa beroende på var han eller hon bor. Uppföljningen pekar på en del områden som kan förbättras. Socialtjänsten behöver bli tydligare i sin dokumentation av barnsamtal, i sina motiveringar till förslag till beslut och i sina bedömningar av risken att ett barn kan fara illa. Det finns fortfarande behov av att utveckla kompetensen för hur man talar med barn i utredningar och dokumenterar detta för att ännu bättre synliggöra barnets behov. Uppföljningen visar också på att socialnämnderna efterfrågar stöd och vägledning om hur de bäst gör riskbedömningar. Barnombudsmannen välkomnar därför att Socialstyrelsen aviserat att myndigheten kommer att se över socialtjänstens behov av stöd och hur befintlig kunskap bäst kan kommuniceras.

Fredrik Malmberg
Barnombudsman  

Charlotte Lenman
Ansvarig jurist