Remiss gällande Skolverkets förslag till allmänna råd om arbetet mot diskriminering och kränkande behandling (62–2011:869)

Ställd till: Skolverket
Diarienummer:  9.1: 0066/12

Inledning
Den 1 december 2010 godkände riksdagen den strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige som regeringen föreslagit i propositionen Strategi för att stärka barnets rättigheter (prop. 2009/10:323).

Av strategin framgår att varje barn måste ges förutsättningar att uttrycka sina åsikter i frågor som rör dem, få kunskap om vilka rättigheter de har och vad de innebär i praktiken samt få sin fysiska och psykiska integritet respekterad i alla sammanhang. Relevanta yrkesgrupper ska ha kunskap om barnets rättigheter och omsätta denna kunskap i berörda verksamheter.

Artikel 12 i FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) slår fast att varje barn som är i stånd att bilda egna åsikter ska ha rätt att uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till hans eller hennes ålder och mognad. Barnombudsmannen vill därför understryka att det är viktigt att barnen får vara delaktiga och påverka arbetet mot diskriminering och kränkande behandling i skolan.

Sammanfattning
Barnombudsmannen välkomnar utvecklingen av Skolverkets förslag till allmänna råd om arbetet mot diskriminering och kränkande behandling och tycker att de är genomgående bra. Betoningen av att skyndsamhet är viktig i arbetet mot diskriminering och kränkande behandling stämmer väl med våra erfarenheter från dessa frågor. Vi lämnar synpunkter på konsekvensutredningen, inledningen och på två av de allmänna råden.

Konsekvensutredning avseende förslag till allmänna råd om arbetet mot diskriminering och kränkande behandling
4. Kostnadsmässiga och andra konsekvenser (6 § 4)
Barnombudsmannen känner till att de allmänna råden bygger på redan befintliga författningar på området men anser ändå att det inte är rimligt att anta att de allmänna råden inte kommer leda till några kostnader för verksamheterna. För att verksamheterna ska kunna förändra sitt arbete i praktiken krävs bland annat utbildning samt att ekonomiska och personella resurser avsätts samt att verksamheterna prioriterar det aktuella arbetet. För de skolor där det inte redan pågår ett aktivt arbete kan det innebära kostnader att starta och bedriva ett framgångsrikt och aktivt arbete mot diskriminering och kränkande behandling av barn och elever.

Inledning
De verksamheter och yrkeskategorier som berörs
Barnombudsmannen anser att det bör framgå tydligare, att det är huvudmannen, oavsett om denne är en kommun, ett landsting, staten eller en enskild huvudman som har det yttersta ansvaret för att verksamheterna arbetar aktivt mot diskriminering och kränkande behandling av barn och elever. Det är även huvudmannen som har det yttersta ansvaret för att verksamheterna vidtar åtgärder om det kommer till deras kännedom att kränkande behandling ändå förekommer.
Den 11 maj 2010 kallade Barnombudsmannen tillsammans med barn- och elevombudet vid Skolinspektionen tio kommuner till samtal. Dialogen resulterade i tolv rekommendationer som riktar sig till skolans huvudmän och ledning. En av rekommendationerna är att huvudmannen bör besöka skolorna regelbundet för att få veta vad som sker i verksamheten. 

Efter kommundialogen kom Barnombudsmannen och Barn- och elevombudet till slutsatsen att det är en förutsättning att arbetet på skolorna regelbundet följs upp och utvärderas för att huvudmannen ska kunna ta sitt ansvar för att skolorna följer gällande lag.

2. Att främja barns och elevers lika rättigheter och möjligheter
Kompetensutveckling för personalen
Enligt 3 kap. 14 § diskrimineringslagen ska huvudmannen bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för de barn eller elever som deltar i eller söker till verksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning.

Enligt artikel 2 i barnkonventionen ska inte något barn diskrimineras. Barnombudsmannen anser därför att personalen också ha kunskap om diskrimineringsgrunderna ålder och könsöverskridande identitet och uttryck och att även dessa ska ingå i det främjande arbetet.

5. Att utreda och dokumentera uppgifter om trakasserier och kränkande behandling
Utredningen ska ge tillräcklig information för beslut om åtgärder
Barnombudsmannen har fått flera brev där barn berättar om hur de upplevt att de inte blivit trodda när de berättat för lärare och rektorer om att de blivit utsatta för mobbning eller kränkande behandling. Det är viktigt att personalen inte bagatelliserar och bortförklarar diskriminering och kränkande behandling med att det till exempel bara är konflikter mellan barnen. Barnombudsmannen vill därför påminna om hur viktigt det är att lyssna till vad barnen har att berätta och att ta deras uppgifter på allvar.

6. Att åtgärda trakasserier och kränkande behandling
Åtgärder som grundas på utredningen
Det är känt efter Skolverkets utvärdering att åtgärder är mer effektiva om de riktar sig såväl till den utsatta eleven och den eller de som utfört kränkningen. Barnombudsmannen instämmer helt i att, om kränkningarna lett till att eleven uppvisar svårigheter i skolarbetet, ett åtgärdsprogram ska upprättas om eleven bedömts ha behov av detta. Åtgärdsprogrammet ska även dokumenteras.
Barnombudsmannen anser att det också är viktigt att den eller de som utsatt någon för kränkningar ska få adekvat hjälp om de bedömts ha behov av detta. Även dessa åtgärder ska dokumenteras.

Föredragande i arbetet har varit utredarna Marina Gunnmo Grönros, Kenneth Ljung och praktikant Anna Burström.

Fredrik Malmberg
Barnombudsman