Allmänna råd med kommentarer om systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet (dnr 2011:480)

Ställd till Skolverket
Dnr 9.1:0547/12

Inledning
Barnombudsmannen välkomnar att Skolverket tar fram allmänna råd för systematiskt kvalitetsarbete. Enligt FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) ska barnets utbildning syfta till att utveckla barnets fulla möjligheter i fråga om personlighet, anlag och fysisk och psykisk förmåga.  Konventionsstaterna ska respektera och tillförsäkra varje barn inom deras jurisdiktion de rättigheter som anges i barnkonvention utan åtskillnad av något slag. För att konventionsstaterna ska kunna leva upp till barnkonventionens intentioner krävs god kvalitet och en likvärdig utbildning.

De allmänna råden för systematisk kvalitetsarbete rör hela skolväsendet. Detta leder till att råden är mycket generellt hållna utan närmre beskrivningar av vad det är som ska följas upp. Brister i kvalitetsarbetet är enligt Skolverket vanligt och ofta saknas kunskap.

Barnombudsmannen ifrågasätter om de allmänna råden för systematiskt kvalitetsarbete tillmötesgår verksamheternas behov av vägledning för att bedriva bra kvalitetsarbete. För att syftet med kvalitetsarbetet ska uppnås efterlyser Barnombudsmannen en större tydlighet kring hur arbetet ska bedrivas och vilka områden inom en verksamhet som ska kvalitetsgranskas. Det bör även tydligare framgå vilket övrigt stödmaterial kring utvärdering och kvalitetsarbete som finns att tillgå för en verksamhet.

Barnombudsmannen beklagar att arbetet med barnkonsekvensanalys inte integrerats i de allmänna råden om systematiskt kvalitetsarbete. Barnombudsmannen vill betona att barnets bästa enligt barnkonventionen alltid ska vara avgörande vid beslut som rör ett barn. Huvudmannen bör noga analysera vad ett beslut får för konsekvenser för det enskilda barnet genom att genomföra en barnkonsekvensanalys. Analysen bör tydliggöra vilka konsekvenser ett beslut har för barnet som individ, och för barn som grupp, på både kort och lång sikt (1).  

För att ta reda på vad som är bäst för ett barn är det grundläggande att barnet själv får komma till tals och bli lyssnat till. Barnkonventionen är tydlig med att det barn som är i stånd att bilda egna åsikter har rätt att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet, varvid barnets åsikter skall tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. Barn och unga är viktiga informanter för att skola- och förskola systematiskt ska förbättras. Det är även viktigt att barn och unga själva får vara med och identifiera utvecklingsbehoven i en verksamhet. Detta är något som enligt Barnombudsmannen tydligare bör framgå av de allmänna råden.

1. Att styra och leda kvalitetsarbete 
Barnombudsmannen efterlyser en mer konkret vägledning kring hur styrning och ledning av kvalitetsarbetet bör gå till och hur ofta detta bör ske.

För att barn och unga ska ges möjlighet till reellt inflytande och delaktighet krävs att informationen kring vad ett systematiskt kvalitetsarbete innebär ges till barnet på ett sätt som de själva förstår och som är anpassat till barnets ålder och mognad.

2. Att följa upp
Barnombudsmannen anser att Skolverket bör förtydliga vilka områden inom en verksamhet som bör följas upp. Exempel på område som kontinuerligt bör följas upp inom samtliga verksamheter kan förslagsvis vara: barnets miljö och säkerhet, arbete mot kränkande behandling, tillgång till särskilt stöd, barngruppernas sammansättning och storlek samt personalens kompetens. 
Vidare vill Barnombudsmannen betona vikten av att barn görs delaktiga när data samlas in. Barn och unga är mycket viktiga informanter för att skola- och förskola systematiskt ska förbättras.
 
3. Att analysera, bedöma och utveckla
Barnombudsmannen menar att Skolverket bör tydliggöra att en barnkonsekvensanalys bör genomföras innan beslut om utvecklingsinsatser görs. Barnet bästa ska vara avgörande vid alla beslut som rör ett barn på alla nivåer inom verksamheten. När beslut om utvecklingsinsatser och prioriteringar kring vilka insatser som ska genomföras görs är det därför avgörande att huvudmannen noga analyserar vad beslutet har för konsekvens för det enskilda barnet, och för barn som grupp, på lång och på kort sikt.

4. Att planera
Skolverket skriver i de allmänna råden att huvudmannen, rektorn och förskolechefen i planeringen bör ange förväntade effekter av utvecklingsinsatserna. Barnombudsmannen anser att huvudmannen, rektorn och förskolechefen även bör analysera vilka kort- och långsiktiga konsekvenser detta får för barnet med utgångspunkt i artikel tre i barnkonventionen om barnets bästa.

5. Att dokumentera
Barnombudsmannen anser, precis som Skolverket, att det är viktigt att kvalitetsarbetet dokumenteras. Analysen av utvärderingen bör sedan förmedlas till barn, vårdnadshavare och allmänheten vid lämpliga tillfällen. Barnombudsmannen vill understryka att den information som barn och unga lämnar behandlas med respekt för barnets integritet. Vidare behöver informationen presenteras på ett sätt som barn och unga kan förstå och ta till sig utifrån ålder och mognad.

6. Huvudmannens rutiner för klagomål
Barnombudsmannen ser med glädje att Skolverket understryker huvudmannens ansvar för att klagomålshanteringen görs tillgänglig för barn. Skolverket skriver att informationen kring rutiner för verksamhetens skyldighet att ta emot och utreda klagomål ska anpassas utifrån barnets förutsättningar.  Barn har egna rättigheter och det är särskilt viktigt att samhället erbjuder barn och unga barnvänliga system för klagomålshantering när deras rättigheter kränks.  

Föredragande i ärendet har varit utredaren Janna Törneman.

Fredrik Malmberg
Barnombudsman

Noter
1. För mer information om barnkonsekvensanalys se faktabladet Barnkonsekvensanalyser - Uppnå kvalitet i beslut som rör barn och unga.