Likvärdig utbildning – riksrekryterande gymnasial utbildning för vissa ungdomar med funktionsnedsättning (SOU 2012:24) (dnr U2012/2216/GV)

Ställd till: Utbildningsdepartementet
Dnr 9.1:0535/12

Inledning
Barnombudsmannen tillstyrker utredningens förslag om en ökad likvärdighet när det gäller reglering och finansiering av riksrekryterande gymnasiala utbildningar för vissa ungdomar med funktionsnedsättning.

Barnombudsmannen är positiv till att utredningen ser elevens perspektiv som centralt, och att utgångspunkterna speglar ett rättighetsperspektiv i allmänhet och FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) i synnerhet. Det gäller exempelvis att alla ungdomar har rätt till en likvärdig utbildning och möjlighet att välja mellan program, inriktningar och skolor (barnkonventionen artikel 2), att elever ska ha möjlighet att bo med sin familj (artikel 9), och att när det gäller särlösningar ska utgångspunkten vara den unga personens bästa (artikel 3).
Barnombudsmannen välkomnar också utredningens tankar kring språkets betydelse och tillstyrker förslagen om att språket bör reformeras, exempelvis att ämnesbenämningarna ”svenska för döva” och ”engelska för döva” bör ersättas med ”svenska för teckenspråkiga” respektive ”engelska för teckenspråkiga”.

Strategin för att stärka barnets rättigheter i Sverige
Riksdagen godkände den 1 december 2010 den strategi som regeringen föreslagit i propositionen Strategi för att stärka barnets rättigheter (prop. 2009/10:232). Strategin syftar till att stärka barnets rättigheter i Sverige. Strategin består av ett antal principer.

Strategin utgår från de mänskliga rättigheter som varje barn upp till 18 år ska tillförsäkras enligt internationella överenskommelser, särskilt de åtaganden som följer av barnkonventionen. Rättigheterna ska tillförsäkras alla barn oavsett bland annat ålder, kön och funktionsnedsättning (barnkonventionen artikel 2).

Barnombudsmannens synpunkter på några av förslagen 
Enligt artikel 12 i barnkonventionen har barn och unga rätt att komma till tals i beslut som rör dem. Detta är även en av principerna i Strategin för att stärka barnets rättigheter i Sverige. I förslaget finns några skrivningar som Barnombudsmannen anser att man bör beakta för att på ett bättre sätt leva upp till artikel 12.

Författningsförslag
1 Förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800)
15 kap. (gällande Riksrekryterande gymnasieskola för ungdomar med vissa funktionsnedsättningar)

38 §
Enligt förslaget ska målgruppstillhörighet till riksrekryterande gymnasieskola för ungdomar med viss funktionsnedsättning prövas av en särskild nämnd.

Barnombudsmannen önskar tillägga att elevens egna synpunkter ska beaktas när det gäller vilken målgrupp han eller hon klassificeras in i.

18 kap. (gällande Riksrekryterande gymnasiesärskola för ungdomar med vissa funktionsnedsättningar)
45 §
Enligt förslaget ska målgruppstillhörighet till riksrekryterande gymnasiesärskola för ungdomar med utvecklingsstörning i kombination med vissa ytterligare funktionsnedsättningar prövas av en särskild nämnd.

Barnombudsmannen önskar tillägga att elevens egna synpunkter ska beaktas när det gäller vilken målgrupp han eller hon klassificeras in i.

2 Förslag till förordning om ändring i gymnasieförordningen (2010:2039)
9 kap. (gällande elever med dövhet eller hörselskada)
10 §
Enligt förslaget är det skolans rektor som fattar beslut om huruvida kurser i teckenspråk som gymnasiegemensamt ämne får ersätta en eller flera kurser i studievägen med undantag för kurser i svenska, och huruvida elever ska kunna läsa svenska för döva istället för svenska eller svenska som andraspråk, respektive engelska för döva istället för engelska.

Barnombudsmannen anser att det ska tydliggöras att rektorns beslut ska grundas i elevens behov samt föregås av att eleven själv har uttryckt sina önskemål.

13 kap. (gällande elever med dövhet eller hörselskada i gymnasiesärskolan)
28 a §
Enligt förslaget är det skolans rektor som fattar beslut om huruvida kurser i teckenspråk som gymnasiesärskolegemensamt ämne får ersätta en eller flera kurser i studievägen med undantag för kurser i svenska, och huruvida elever ska kunna läsa svenska för teckenspråkiga istället för svenska eller svenska som andraspråk, respektive engelska för teckenspråkiga istället för engelska.

Barnombudsmannen anser att det ska tydliggöras att rektorns beslut ska grundas i elevens behov samt föregås av att eleven själv har uttryckt sina önskemål.

3.5.3 Teckenspråk som gymnasiegemensamt ämne för elever som tillhör målgruppen för RgT
Enligt förslaget, som berör Riksgymnasiet för tvåspråkiga (RgT), är det skolans rektor som fattar beslut om huruvida kurser i teckenspråk får ersätta en eller flera kurser i studievägen med undantag för kurser i svenska, och huruvida elever ska kunna läsa enligt kursplanerna svenska för döva istället för svenska eller svenska som andraspråk, respektive engelska för döva istället för engelska.

Barnombudsmannen anser att det ska tydliggöras att rektorns beslut ska grundas i elevens behov samt föregås av att eleven själv har uttryckt sina önskemål. 

3.7 Fritidsverksamhet
Barnombudsmannen välkomnar att utredningen tar upp området och refererar till en enkätundersökning med elever vid den riksrekryterande utbildningen i Örebro, där ungdomar besvarat frågor om hur nöjda de är med sin fritid. Utredningen noterar att ”drygt hälften av eleverna är nöjda med sin fritid och en fjärdedel är mycket nöjda” (s.157). Barnombudsmannen reagerar på att det samtidigt är en förhållandevis stor andel som anser att de inte är nöjda. Enligt barnkonventionens artikel 31 har alla barn och unga rätt till lek, vila och fritid och det är problematiskt att uppskattningsvis en knapp fjärdedel av deltagarna i undersökningen inte är nöjda med sin fritid. Samtal med elever i den riksrekryterande utbildningen, där de fick beskriva sina tankar och önskemål kring fritiden, skulle kunna ge kunskap om hur förutsättningar för en god fritidsverksamhet kan förbättras.

4.4.3 Behov av anpassade ämnes- och kursplaner
Enligt förslaget, som berör den riksrekryterande gymnasiesärskolan, är det skolans rektor som fattar beslut om huruvida kurser i teckenspråk får ersätta en eller flera kurser i studievägen med undantag för kurser i svenska, och huruvida elever ska kunna läsa svenska för teckenspråkiga istället för svenska eller svenska som andraspråk, respektive engelska för teckenspråkiga istället för engelska.

Barnombudsmannen anser att det ska tydliggöras att rektorns beslut ska grundas i elevens behov samt föregås av att eleven själv har uttryckt sina önskemål. 

7.5 Avtalens utformning
Enligt utredningen framgår det inte om elever har haft möjlighet att påverka avtalens utformning. Barnombudsmannen anser att elever på något sätt bör ha möjlighet att ge synpunkter på avtalens utformning i sig. Även om utredningen föreslår en detaljerad utformning av avtalen kan det finnas luckor eller områden i avtalen som elever saknar och anser bör finnas med. Barn och ungdomar bör alltså fungera som en sorts remissinstans när det gäller avtalens utformning.

Föredragande i ärendet har varit utredarna Kenneth Ljung och Sara Brolin Låftman.

Fredrik Malmberg
Barnombudsman