Betänkandet Nämndemannauppdraget – breddad rekrytering och kvalificerad medverkan (SOU 2013:49) (Ju2013/4701/Dom)

Ställd till: Justitiedepartementet
Dnr 3.9:0620/13

Inledning
Barnombudsmannen välkomnar utredningens syfte att göra nämndemännens medverkan mer ändamålsenlig med förbättrade tjänstgöringsvillkor och att förstärka förtroendet för nämndemannakåren. Det kan enligt Barnombudsmannens mening även leda till en förbättring av barns ställning i rättsprocessen. 

Barnombudsmannen väljer att huvudsakligen lämna synpunkter på betänkandet i den utsträckning som förslagen berör personer under 18 år. Barnombudsmannens synpunkter tar sin utgångspunkt i FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen).

I artikel 3 i konventionen framgår huvudprincipen om barnets bästa. Av artikeln framgår att vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, så ska barnets bästa komma i främsta rummet.

Enligt artikel 40 i konventionen erkänner konventionsstaterna rätten för varje barn som misstänks eller åtalas för eller befunnits skyldigt att ha begått brott att behandlas på ett sätt som främjar barnets känsla för värdighet och värde, som stärker barnets respekt för andras mänskliga rättigheter och grundläggande friheter och som tar hänsyn till barnets ålder och önskvärdheten att främja att barnet återanpassas och tar på sig en konstruktiv roll i samhället. Konventionsstaterna ska därför bland annat särskilt säkerställa att varje barn som misstänks eller åtalas för att ha begått brott ska få saken avgjord utan dröjsmål av en behörig, oberoende och opartisk myndighet eller rättsskipande organ i en opartisk förhandling enligt lag. Barnet ska även få sitt privatliv till fullo respekterat under alla stadier i förfarandet. Konventionsstaterna ska vidare främja införandet av lagar och förfaranden samt upprättandet av myndigheter och institutioner som är speciellt anpassade för barn som misstänks eller åtalas för eller befinnes oskyldiga att ha begått brott.

Sammanfattning
Barnombudsmannen beklagar att det barnrättsliga perspektivet i princip utelämnats i utredningen. Enligt Barnombudsmannen kan därför några slutsatser om förslagens inverkan på barn och ungdomar vad avser ändamålsenlig nämndemannamedverkan i domstolarna inte dras utan att först genomföra grundliga barnkonsekvensanalyser. Barnombudsmannen välkomnar delvis utredningens förslag rörande nämndemännens lämplighetskrav och prövningen av desamma, ansökningsförfarandet samt förslagen vad avser entledigande och avstängning. Det vore dock enligt Barnombudsmannen intressant med en djupare diskussion av om det bör ställas ytterligare lämplighetskrav på presumtiva nämndemän, och om det finns ytterligare omständigheter som en presumtiv nämndeman vid ansökningstillfället bör lämna upplysningar om, i förhållande till barn och ungdomar i rättsprocessen. Något som tyvärr fattas i utredningen.

Barnombudsmannen ställer sig positiv till utredningens förslag om fri ansöknings- och nomineringsrätt, förslaget om införandet av en fri kvot samt förslagen rörande ersättnings- och tjänstgöringsvillkor då det är av synnerlig vikt att rekryteringen av yngre nämndemän ökar. Den fria kvoten bör enligt Barnombudsmannen aktivt kunna användas som ett verktyg för att balansera sammansättningen av nämndemannakåren. Barnombudsmannen ställer sig i huvudsak positiv till utredningens förslag om information och utbildning av nämndemän även om vi beklagar att utredningen inte heller i denna del beaktat barnperspektivet. Enligt Barnombudsmannen måste barnperspektivet säkerställas i domstolarnas dömande verksamhet. Innehållet i introduktionsutbildningen bör därför regleras i syfte att ge nämndemän kunskap om barnkonventionen och om barns behov och utveckling. Det är också enligt Barnombudsmannen rimligt och nödvändigt att en så pass omfattande reform som föreslås i utredningen efter en viss tid utvärderas.

Nedan följer de förslag Barnombudsmannen valt att kommentera särskilt.

4 Ändamålsenlig nämndemannamedverkan i domstolarna
4.4.4 Överväganden och förslag avseende tingsrättens sammansättning i brottmål
Barnombudsmannen välkomnar att utredningen valt att särskilt lyfta frågan om tingsrättens sammansättning i ungdomsmål och att ett resonemang förs om sammansättningens betydelse för tilltalade barn och ungdomar i rättsprocessen. Barnombudsmannen är dock kritisk till att utredningens resonemang inte utmynnar i någon mer ingående analys av frågan med utgångspunkt från principen om barnets bästa eller utifrån de garantier som framgår av artikel 40 i barnkonventionen. Barn och ungdomar förekommer heller inte enbart i domstol som tilltalade utan även som målsäganden och vittnen, något som överhuvud¬taget inte beaktats. Det är Barnombudsmannens mening att några slutsatser om förslagets inverkan på barn och ungdomar inte kan dras utan att först genomföra en grundlig barnkonsekvensanalys. Det finns därför skäl att ytterligare överväga rättens sammansättning i mål där personer under 18 år förekommer som aktör i en domstol. Detsamma gäller frågor om undanröjande av påföljd enligt 32 kap. 4 § brottsbalken. Barnombudsmannen ställer sig kritisk till att utredningen överhuvudtaget inte genomför någon barnkonsekvensanalys i denna del.

4.5.3 Överväganden och förslag avseende tingsrättens sammansättning i tvistemål
Barnombudsmannen finner det anmärkningsvärt att utredningen helt utelämnar barnets perspektiv i frågan om rättens sammansättning i tvistemål, då särskilt i familjemål som rör vårdnad, boende och underhåll till barn. I likhet med vad Barnombudsmannen anfört om utredningens förslag angående rättens sammansättning i brottmål måste en grundlig barnkonsekvensanalys genomföras innan några slutsatser kan dras. Vad Barnombudsmannen nu anfört gäller även utredningens överväganden och förslag angående tingsrättens sammansättning vid handläggning av domstolsärenden under avsnitt 4.6.2 i utredningen.

4.8.3 Överväganden och förslag avseende förvaltningsrättens sammansättning
Utredningens förslag angående förvaltningsrättens sammansättning saknar en barnrättslig analys. Barnombudsmannen menar att detta är beklagligt med hänsyn till den utsatta situation som barn i exempelvis mål enligt LVU befinner sig i. Utredningens överväganden och förslag rörande hovrättens sammansättning under 4.9.3 och kammarrättens sammansättning under 4.10.2 i utredningen saknar också grundliga barnkonsekvensanalyser.

5 Lämpliga nämndemän
5.6.1 Överväganden och förslag avseende lämplighetskravet
Barnombudsmannen välkomnar utredningens förslag att endast den som är lämplig får utses till och tjänstgöra som nämndeman. I likhet med vad utredningen anför så anser Barnombudsmannen att nämndemännens lämplighet är central för allmänhetens förtroende för rättsskipningen, och därigenom även barn och ungdomars förtroende för densamma. Ett obligatoriskt lämplighetskrav tydliggör detta. Det vore dock enligt Barnombudsmannen intressant med en djupare diskussion av om det bör ställas ytterligare lämplighetskrav på presumtiva nämndemän i förhållande till barn och ungdomar i rättsprocessen. Något som tyvärr fattas i utredningen.

6 Rekrytering och val av nämndemän
6.4.3–4 Överväganden och förslag avseende vem som ska få ansöka till nämndemannauppdrag och om det närmare bör regleras hur kandidaterna ska väljas
Barnombudsmannen välkomnar utredningens förslag om fri ansöknings- och nomineringsrätt utanför de politiska partierna. Förslaget bör enligt Barnombuds-mannens mening kunna bidra till att bredda sammansättningen av nämndemannakåren att närmare återspegla samhället. Dock under förutsättning att kandidaternas lämplighet kan säkerställas. I enlighet med vad Barnombudsmannen anfört i yttrande över betänkandet (SOU 2002:61) Framtidens nämndemän välkomnar Barnombudsmannen också förslaget om införande av en fri kvot. Enligt Barnombudsmannen är det fortsatt av synnerlig vikt att rekryteringen av yngre nämndemän ökar. Det är Barnombudsmannens mening att förutsättningarna därigenom ökar för att fler nämndemän kan rekryteras som har barnanknytning och en förmåga att se olika situationer ur ett barnperspektiv. Barnombudsmannen menar dock, i enlighet med vårt tidigare yttrande, att den fria kvoten aktivt bör kunna användas som ett verktyg för att balansera sammansättningen av nämndemannakåren. Barnombudsmannen är kritisk till att utredningen inte för ett djupare resonemang om denna fråga. Barnombudsmannen är också kritisk till att det saknas en djupare barnrättslig analys i frågan om rekrytering och val av nämndemän.

6.4.6 Överväganden och förslag avseende lämplighetsprövningen och ansökningsförfarandet
Barnombudsmannen välkomnar utredningens förslag som syftar till att säkerställa att en faktisk lämplighetsprövning sker av nämndemannakandidaterna. Det är enligt Barnombudsmannens mening ett effektivt och lämpligt förfarande att de som vill kandidera lämnar upplysningar som kan underlätta lämplighets¬bedömningen. Barnombudsmannen anser dock mot bakgrund av vad som anförts i avsnitt 5.6.1 i detta yttrande att det bör diskuteras om det finns ytterligare omständigheter som en presumtiv nämndeman bör lämna upplysningar om vid ansökningstillfället i förhållande till barn och ungdomar i rättsprocessen.

7 Entledigande och avstängning
7.5.3 Överväganden och förslag avseende entledigande på grund av olämplighet för uppdraget
Barnombudsmannen tillstyrker utredningens förslag att det ska vara tillräckligt att en nämndeman är olämplig för att kunna entledigas från uppdraget. Det är enligt Barnombudsmannens mening väsentligt att endast lämpliga nämndemän tjänstgör i domstolarna. I bedömningen av vad som kan anses utgöra olämplighet, utöver vad utredningen föreslagit, hänvisar Barnombudsmannen åter till vad som anförts i avsnitt 5.6.1 i detta yttrande.

8 Moderna villkor för nämndemannauppdraget
8.5.1-3 Överväganden och förslag avseende allmänna utgångspunkter, ersättningsvillkor och tjänstgöringsvillkor
Barnombudsmannen välkomnar utredningens förslag som syftar till att underlätta för yngre personer att kombinera ett uppdrag som nämndeman med arbete och föräldraskap. Barnombudsmannen noterar att det utifrån de intervjusvar från yngre personer som har lämnat sina nämndemannauppdrag i förtid som redovisas i utredningen kan konstateras att arbete, föräldraskap till yngre barn och flytt är de vanligaste orsakerna till förtida avhopp bland yngre. Av svaren framgår även att missnöje med ersättningsnivån inte i något av fallen har angivits som huvudsaklig orsak till avhoppet. Regeringen bör därför enligt Barnombudsmannens uppfattning bevaka utvecklingen av frågan och vid behov återkomma med förslag på ytterligare åtgärder.

9 Information och utbildning till nämndemän
9.4.3 Överväganden och förslag avseende utbildning och information efter valet
Barnombudsmannen ställer sig i huvudsak positiv till utredningens förslag. När det gäller innehållet i den utbildning som nyvalda och omvalda nämndemän ska genomgå för att få tjänstgöra anser Barnombudsmannen dock att det är angeläget att tillförsäkra att samtliga nämndemän ges en likvärdig utbildning. Det är också Barnombudsmannens uppfattning att en sådan utbildning ska innehålla moment som innebär att nämndemännen får kunskap om vilka särskilda krav som ställs när barn är aktör i domstolen. Det är därför enligt Barnombudsmannens mening anmärkningsvärt att utredningen inte heller i denna del beaktat barnperspektivet. Se vad Barnombudsmannens tidigare anfört i remissyttrande över nämnda betänkande, SOU 2002:61.

I Barnombudsmannens årsrapportering 2012, Signaler, berättar barn om sina erfarenheter av rättsprocessen. Barnen talar om bristen på information, om rädslan för att inte bli trodd av vuxna och upplevelser av svek. Maja säger: ”Att anmäla var det bästa jag har gjort. Att gå upp i rättegång var det värsta jag har gjort. Faktiskt.” och fortsätter: ”Det blir ju som ytterligare övergrepp varje gång man är där”. Kraven är höga på att man ska berätta på det sätt som rättsväsendet efterfrågar, Erik berättar: ”Det var svårt att berätta och de skulle veta så exakt och det var därför det inte blev något som de sa”. Ungdomarna framför synpunkter på domstolens brist på kunskap, då vad gällde sexuella övergrepp, och efterlyser mer kunskap hos domare och nämndemän. Maja säger: ”Ja, jag tycker att är man domare eller nämndeman i sexualbrott, då ska man veta vad det är också. […] Man ska ha koll på det man sitter och lyssnar på”.

Barnombudsmannen anser fortsatt att barnperspektivet måste säkerställas i domstolarnas dömande verksamhet. Det görs inte bara genom att yngre nämndemän rekryteras i större utsträckning utan också genom utbildningsinsatser där betydelsen betonas av att den enskilda nämndemannen i sitt dömande anlägger ett barnperspektiv när så påkallas. 
Barnombudsmannen anser vidare, i strid med utredningen, att innehållet i introduktionsutbildningen i dag inte är tillräckligt. Barnombudsmannen menar därför att innehållet bör regleras, bland annat i syfte till att ge nämndemännen kunskap om barnkonventionen och om barns behov och utveckling.
Det är enligt Barnombudsmannen rimligt och nödvändigt att en så pass omfattande reform som föreslås i utredningen efter en viss tid utvärderas. Om det efter en sådan utvärdering framgår att barnperspektivet fortsatt inte säkerställts i domstolarnas dömande verksamhet bör enligt Barnombudsmannens mening en utredning tillsättas för att bland annat utreda villkoren för nämndemännens utbildning och dess innehåll.

Föredragande har varit juristen Johan Lidman.

Fredrik Malmberg
Barnombudsman