Skydd av personuppgifter för hotade och förföljda personer (Ds 2013:47) (dnr Ju2013/4729/L5)

Ställd till: Justitiedepartementet
Dnr 3.9:0607/13

Inledning
Barnombudsmannen delar promemorians uppfattning att en mer övergripande översyn bör göras för att förbättra skyddet och underlätta vardagen för individer som lever med skyddade personuppgifter. En sådan översyn bör enligt Barnombudsmannen särskilt belysa situationen för barn och unga och ha sin utgångspunkt i barnets rättigheter.

Barnombudsmannen har under 2011 träffat och lyssnat till 13 barn och unga som själva lever med skyddade personuppgifter. Resultatet visar att tillvaron för barn och unga ofta präglas av rädsla, ständig otrygghet, vaksamhet och oro.  ”Den vi flydde ifrån, det var min pappa. Och liksom när han fick reda på var vi bor och sådant. Alltså han kunde i princip göra vad han ville. Och det är det som är det värsta, det finns inget skydd” beskriver en pojke. Barn och unga berättar även att de saknar information om det stöd som de har rätt till och vuxna att prata med om hur det är att leva med skyddade personuppgifter. Vidare berättar barnen om vuxnas okunskap och om en vardag full av svårigheter och avvägningar i kontakten med andra instanser och myndigheter. ”Det är jättejobbigt att leva med skyddad identitet. Man kan inte få vänner, man kan inte använda bank, alltså jag använder inte mitt riktiga namn i skolan eller så. Så om man säger, det är inget roligt att leva med skyddad identitet” berättar Ebba. 

Barnkonventionen och andra internationella instrument för mänskliga rättigheter understryker barnets rätt till trygghet och skydd. Enligt FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) ska barnet skyddas mot alla former av fysiskt eller psykiskt våld, men även skyddas mot utnyttjande, vanvård eller försumlig behandling. Barnrättskommittén har lyft fram staternas skyldighet att säkerställa att barn skyddas mot alla former av våld.  Att våld mot barn ska förebyggas och bekämpas med alla till buds stående medel understryks även i strategin för att stärka barnets rättigheter i Sverige.

En av barnkonventionens huvudprinciper fastslår att varje barn har rätt till liv, överlevnad och utveckling. Samhället ska anstränga sig till det yttersta av sin förmåga för att säkerställa detta. Det handlar både om att förbereda barnet för vuxenlivet men också om att erbjuda bästa möjliga förhållanden för barndomen just nu. Barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ.

Sammanfattning
Barnombudsmannen är positiv till promemorians förslag att Skatteverket ska ges möjlighet att begära biträde av polismyndighet och socialnämnd för utredning om sekretessmarkering. Barnombudsmannen tillstyrker även promemorians förslag att socialnämnden ska underrättas när sekretessmarkeringen avser ett barn. Barnombudsmannen anser dock att förslaget bör utökas till att gälla även underrättande till socialnämnden när ett barn med skyddade personuppgifter flyttar från en kommun till en annan.

Barnombudsmannen anser det olyckligt att promemorian inte valt att lyfta vissa frågor som pekats ut som särskilt problematiska av tidigare utredningar. Eftersom promemorian inte i nuläget kommit fram till förslag i vissa för barn centrala frågor anser Barnombudsmannen att situationen för barn och unga bör utredas ytterligare och ta sin utgångspunkt i barnets rättigheter. Barnombudsmannen ser exempelvis ett behov av tydliga rutiner samt förhöjd kompetens inom myndigheter som är i kontakt med barn med skyddade personuppgifter. Barnombudsmannen är vidare kritisk till att det inte idag finns några nationella riktlinjer för hur man ska bedöma risker inför ett beslut om att ge skyddade personuppgifter. Möjliga förbättringsåtgärder bör vidare utredas för barn som lever med kvarskrivning samt barn som behöver skyddas från båda sina vårdnadshavare. Det är heller inte rimligt att båda vårdnadshavarna måste samtycka till att ett barn flyttar när det finns ett skyddsbehov som är avsett att skydda mot den ena vårdnadshavaren.

9. Övervägande och förslag
9.1.1 Sekretessmarkering
Barnombudsmannen tillstyrker promemorians förslag att Skatteverket ska ges möjlighet att begära biträde av polismyndighet och socialnämnd för utredning om sekretessmarkering. Det är bra att frågan grundligt utreds och det är av stor vikt att den som genomför utredningen har kompetens att tala med barnet. Barnet har själv rätt att komma till tals och berätta om sin situation i utredningen. Konventionsstaterna skall tillförsäkra det barn som är i stånd att bilda egna åsikter rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet, varvid barnets åsikter skall tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad.

Barnombudsmannen tillstyrker promemorians förslag att socialnämnden ska underrättas när sekretessmarkeringen avser ett barn. Det är bra att socialtjänsten konsekvent informeras när barn ges skyddade personuppgifter eller om det på annat sätt uppdagas att ett barn lever med en hotbild. Barnombudsmannen anser dock att förslaget bör utökas till att gälla även underrättande till socialnämnden när ett barn med skyddade personuppgifter flyttar från en kommun till en annan.
Utöver promemorians förslag anser Barnombudsmannen att socialtjänsten bör vara skyldig att utse en säkerhetssamordnare för barnet. Säkerhetssamordnare bör inrättas lokalt inom socialtjänsten i samtliga kommuner. Säkerhetssamordnaren bör ha särskild kompetens och kunskap för att få åta sig ett helhetsansvar för att samordna skyddet kring det enskilda barnet. Säkerhetssamordnaren ska ha till uppgift att för barnet och dess vårdnadshavare beskriva olika former av skyddade personuppgifter. Dessutom ska barnet få information om bevakning, larm, kontaktförbud och hur man ska agera i vardagen för att minimera risken för ytterligare hot och våld.

Barnombudsmannen är kritisk till att det idag inte finns några nationella riktlinjer för hur man ska bedöma risker inför ett beslut om att ge skyddade personuppgifter. Avsaknaden av nationella riktlinjer kan leda till att bedömningen inte blir enhetlig eller i värsta fall att beslutet blir felaktigt. Barnombudsmannen anser att nationella riktlinjer bör tas fram.

9.1.2 Registrering av uppgift om skyddsbehov
Promemorian bedömer att registrering av uppgift om skyddsbehov i folkbokföringen inte bör genomföras. Barnombudsmannen delar inte denna bedömning utan menar istället att det bör införas en skyldighet för Skatteverket att i folkbokföringsdatabasen
efter ansökan registrera en uppgift att en enskild eller någon närstående till denne kan komma att utsättas för hot eller våld eller lida annat allvarligt men och därför har ett skyddsbehov.

9.1.3 Uppgift om grunden för en sekretessmarkering
Barnombudsmannen delar utredningens bedömning att det saknas anledning att föreslå någon ändring för att tydliggöra när grunden för sekretessmarkering i folkbokföringen är risken för våld, hot eller förföljelse. Barnombudsmannen ställer sig frågande till vad en sådan uppgift skulle medföra för fördelar i praktiken. Det åligger myndigheten i fråga att göra den utredning som behövs för prövningen när det finns en sekretessmarkering.
 
9.2 Kvarskrivning i folkbokföringen
Barnombudsmannen tillstyrker promemorians förslag att Skatteverket ska ges möjlighet att begära biträde av socialnämnd för utredning om kvarskrivning. Det är bra att frågan grundligt utreds samt att den som genomför utredningen har kompetens att tala med barnet. Barnet har rätt att själv komma till tals och berätta om sin situation när en utredning görs.

Barnombudsmannen välkomnar promemorians förslag att socialnämnden ska underrättas när kvarskrivning avser ett barn. Det är bra att socialtjänsten konsekvent informeras när barn ges skyddade personuppgifter eller om det på annat sätt uppdagas att ett barn lever med en hotbild. Socialnämnden bör även delges sådan information när ett barn med skyddade personuppgifter flyttar från en kommun till en annan.

Utöver promemorians förslag anser Barnombudsmannen att socialtjänsten bör vara skyldig att utse en säkerhetssamordnare för barnet. För mer detaljerad beskrivning av hur denna funktion bör utformas se kapitel 9.1.1 ”Övervägande och förslag” eller Barnombudsmannens rapport ”Oskyddad”. 

9.3 Fingerade personuppgifter
Promemorian anser att den lösning som Stalkningsutredning föreslagit att utvidga utrymmet för att medge fingerade personuppgifter inte bör genomföras.

Barnombudsmannen menar att fingerade personuppgifter bör medges om det är till barnets bästa och med hänsyn till personens behov och personliga förhållanden i övrigt framstår som lämpligare än någon annan åtgärd. När barn finns med i bilden anser vi att detta särskilt ska beaktas och tillmätas betydelse vid bedömningen om fingerade personuppgifter ska medges eller inte. Barnombudsmannen vill understryka att det bör vara barnets bästa som styr beslutet. 

Barnombudsmannen vill även påpeka att fingerade personuppgifter inte bör nekas den som har gemensamma barn med gärningsmannen om denne har umgängesrätt. Enligt Barnombudsmannens mening kan inte förekomsten av en umgängesrätt per automatik utesluta att skyddade personuppgifter medges.

9.5 Sekretessbestämmelser
9.5.1 Sekretess för fastighets- och tomträttsbeteckningar
Barnombudsmannen tillstyrker promemorians bedömning att beteckningen på fastighets och tomträtt ska omfattas av bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen om generellt sekretesskydd för adressuppgifter med mera vid risk för våld, hot eller förföljelse.

9.5.2 Sekretess för uppgifter i ärenden om kvarskrivning
Barnombudsmannen tillstyrker promemorians förslag att omvänt skaderekvisit ska gälla i frågan om sekretess om enskilds personliga förhållanden på Skatteverket.

10 Utgångspunkter för en mer övergripande reform
Barnombudsmannen anser det olyckligt att promemorian inte valt att lyfta vissa frågor som pekats ut som särskilt problematiska av tidigare utredningar och som rör barn och unga med skyddade personuppgifter. Eftersom promemorian inte i nuläget kommit fram till förslag i vissa frågor anser Barnombudsmannen att situationen för barn och unga bör utredas ytterligare utifrån ett barnperspektiv.

Barnombudsmannen anser det exempelvis orimligt att båda vårdnadshavarna måste samtycka till att ett barn flyttar när det finns ett skyddsbehov som är avsett att skydda mot den ena vårdnadshavaren. Barnombudsmannen vill understryka att barn har egna rättigheter och att våld mot barn ska förebyggas och bekämpas med alla till buds stående medel.  Vidare ska barnets bästa vara avgörande vid alla beslut som rör ett barn. Det kan inte anses vara förenligt med barnets bästa att den vårdnadshavare som familjen begärt skydd från ska ges företräde framför barnets rätt till skydd.

Barnombudsmannen anser att situationen för barn där båda vårdnadshavarna utgör ett hot bör ses över. Nuvarande ordning att minst en av vårdnadshavarna alternativt en särskild vårdnadshavare eller åtgärder enligt LVU ska gälla är inte tillfredsställande. Det är enligt Barnombudsmannen inte förenligt med barnets bästa att en ansökan om skyddade personuppgifter konsekvent ska göras av minst en vårdnadshavare. Det förekommer att barn behöver skydd från båda sina vårdnadshavare vilket reglerna måste ge utrymme för.

Barnombudsmannen håller med promemorian om att barnets situation vid en kvarskrivning särskilt bör belysas och uppmärksammas. Det kan upplevas som särskilt påfrestande för ett barn att leva med kvarskrivning. Det bör i detta sammanhang även ses över om möjligheten till fingerade personuppgifter bör utvidgas och om det kan vara ett lämpligare alternativ för ett barn än kvarskrivning.

Övrigt
Barnombudsmannen har i rapporten ”Oskyddad” från 2012 lyft fram en rad förslag till förändring och förbättring. Utöver det som tidigare framförts i remissvaret anser Barnombudsmannen att det behövs tas fram tydliga rutiner inom myndigheter som är i kontakt med barn med skyddade personuppgifter. Det behövs även en förhöjd kompetens inom myndigheter som är i kontakt med barn med skyddade personuppgifter. Kompetenshöjning och rutiner bör klargöra hur kontakten med barn och unga ska ske på ett säkert och barnvänligt sätt.

Föredragande i ärendet har varit utredaren Janna Törneman.

Fredrik Malmberg
Barnombudsman