Betänkandet SOU 2013:44 Ansvarsfull hälso- och sjukvård (S2013/4872/FS)

Ställd till Socialdepartementet
Dnr 3.9: 0676/13

1. Inledande kommentar
Barnombudsmannen ställer sig positiv till förslagen om att ersätta hälso- och sjukvårdslagen med en ny lag (organisationslagen) samt skapa en ny förordning dit vissa bestämmelser överflyttas. Barnombudsmannen förordar särskilt förslaget att föra in en bestämmelse om barnets bästa i organisationslagen. Det är viktigt för att betona att barnets bästa ska beaktas också i beslut av rent organisatorisk karaktär.

Barnombudsmannen ställer sig vidare positiv till de resonemang som utredningen för gällande jämlik vård och patientklagomål. I dessa delar efterfrågar Barnombudsmannen emellertid ett tydligare barnperspektiv. Barnombudsmannens synpunkter framgår under punkt 3.

2. FN:s konvention om barnets rättigheter
Utgångspunkten i Barnombudsmannens arbete är FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen). I barnkonventionen erkänns barnets rätt att åtnjuta bästa uppnåeliga hälsa och rätt till sjukvård och rehabilitering och det anges att staterna ska sträva efter att säkerställa att inget barn är berövat sin rätt att ha tillgång till hälso- och sjukvård (artikel 24).

En av de grundläggande principerna i barnkonventionen är att barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barn (artikel 3), vilket kräver kontinuerliga analyser och utvärderingar av vilka faktiska konsekvenser åtgärderna får för varje barn. En annan grundläggande princip är barnets rätt att komma till tals, bl.a. i alla rättsliga och administrativa förfaranden som det berörs av (artikel 12). Barn har rätt till klagomålsförfaranden inom alla områden och inom alla institutioner, tjänster och inrättningar som finns för dem. Av konventionen följer vidare att staterna ska respektera och tillförsäkra varje barn inom deras jurisdiktion de rättigheter som anges i konventionen utan åtskillnad av något slag (artikel 2).

3. Barnombudsmannens synpunkter
Jämlik vård
Barnombudsmannen anser i likhet med utredningen att patienter bör få bättre möjlighet att tillgodogöra sig den information som bl.a. finns i öppna jämförelser och nationella utvärderingar och att det är av stor vikt för att öka transparensen och på sikt bidra till en mer jämlik vård. Barnombudsmannen vill emellertid framhålla betydelsen av att ha ett barnperspektiv i det arbetet. Tillgång till data om vården bör ges i ett barnvänligt format och på ett sätt som barn i olika åldrar kan ta till sig. På samma sätt är det viktigt att ett fortsatt arbete för ett mer personligt och patientcentrerat synsätt när det gäller organisatoriska lösningar också tar hänsyn till de särskilda behov som barn har.

I utredningen anges att vårdgivare genom ökad egenuppföljning bör granska behandlingsinsatser utifrån faktorer som genus och socioekonomisk situation och att verktyg bör användas för att underlätta kommunikationen med individer ur patientgrupper som annars riskerar att förfördelas. Barnombudsmannen vill även i detta avseende understryka vikten av att gruppen barn inte glöms bort i det arbetet. Barn har ofta svårt att göra sina röster hörda och riskerar att förbigås och missgynnas på olika sätt.

I utredningen finns förslag om att vårdutbildningarna bör ge kunskaper om diskriminering och jämlik vård. Enligt Barnombudsmannens uppfattning bör vårdutbildningarna också innehålla obligatoriska inslag om barns rättigheter och barnkonventionen. Barnkonventionen är av central betydelse när vård ges till barn och det måste stå klart för alla som arbetar inom vården. Det räcker inte att ha kunskap om barnkonventionens existens utan de som utbildas för ett yrkesliv inom vården måste också ges kunskap om vilka rättigheter barn har, hur dessa kommer till utryck i svensk lagstiftning och hur de på bästa sätt kan omsättas i verksamheten.

Patientklagomål
Utredningen framhåller att det är angeläget att den stora kunskapsmassa som inkommer via patientklagomål ställs samman och analyseras och föreslår att regeringen ska ge Inspektionen för vård och omsorg (IVO) i uppdrag att utveckla system för att aggregera, analysera, sammanställa och återföra erfarenheter från bl.a. anmälnings- och klagomålsärenden. 

Barnombudsmannen vill göra utredningen uppmärksam på att en svårighet med tillsynsmyndigheter generellt är att de ofta är otillgängliga för barn och inte heller anpassade efter barns förutsättningar. FN:s barnrättskommitté har också uttryckt att den ser allvarligt på att barn, och i synnerhet barn i utsatta situationer, har så begränsade möjligheter att komma till tals och få sina rättigheter tillgodosedda.

Barnombudsmannen anser att det bör finnas en särskild ”barnombudsfunktion” på de berörda tillsynsmyndigheterna dit just barn kan vända sig med sina klagomål och synpunkter. Barn och unga bör också få målgruppsanpassad information om den aktuella tillsynsmyndigheten och förutsättningar att på ett snabbt och effektivt sätt kunna komma i kontakt med myndigheten, t.ex. genom telefon, mejl, eller chatt.  Barnanpassade klagomekanismer är en förutsättning för att de analyser som IVO enligt förslaget ska göra inte går miste om barns- och ungas perspektiv.

Föredragande har varit juristen Maria Stenson.

Fredrik Malmberg
Barnombudsman