Friskolorna i samhället (SOU 2013:56) (dnr U2013/4880/GV)

Ställd till Utbildningsdepartementet
Dnr 3.9:0749/13

1. Inledning
Utgångspunkten i friskolekommitténs betänkande är att det bör finnas en mångfald av aktörer i skolan och att det fria skolvalet ska värnas. Barnkonventionen, som utgör utgångspunkt för Barnombudsmannens arbete, uppställer inga hinder mot fristående skolor under förutsättning att barns rätt till utbildning av hög kvalité upprätthålls. Även om det är huvudmannen som har ansvaret för verksamheten så är det ytterst statens ansvar att varje barn får sin rätt till utbildning tillgodosedd och att det sker i en trygg miljö. Staten måste säkerställa att verksamheten i alla dess delar (även i exempelvis elevhem kopplade till friskolor) uppfyller fastställda normer vad gäller faktorer som säkerhet, hälsa, personalens antal och lämplighet samt behörig tillsyn.

Utredningen diskuterar en prövning av ägarens lämplighet och långsiktighet i samband med tillståndsprövningen för att få bedriva utbildningsverksamhet. Däremot diskuteras inte hur dessa förutsättningar ska kunna säkerställas löpande. Barnombudsmannen anser därför att utredningen om ägarprövning och mångfald vid offentligt finansierade välfärdstjänster (Fi 2012:11) bör analysera vilka särskilda krav som kan ställas på en ägare för att säkerställa långsiktigheten samt utökade möjligheter för att löpande granska om förutsättningarna är uppfyllda även efter tillståndsprövningen. Utredningen bör även undersöka vilka konsekvenser det får för enskilda elever när förhållanden snabbt förändras, t ex då en skola läggs ned, och hur barnets rätt till utbildning då kan garanteras samt vilka kompensatoriska åtgärder som ska vidtas. Barnombudsmannen anser att eftersom staten alltid har det yttersta ansvaret för att garantera varje barns rätt till en god och likvärdig utbildning måste det utredas vidare hur detta kan säkerställas för varje barn oavsett vem som bedriver verksamheten.

Barnombudsmannen är i allt väsentligt positiv till kommitténs bedömningar och förslag men har några synpunkter. Dessa framgår under avsnitt 3.

2. Barnkonventionen
En av de grundläggande principerna i barnkonventionen är att barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barn (artikel 3), vilket kräver kontinuerliga analyser och utvärderingar av vilka faktiska konsekvenser åtgärder får för barn. Enligt samma artikel ska konventionsstaterna också säkerställa att institutioner, tjänster och inrättningar som ansvarar för barn uppfyller fastställda normer, särskilt vad gäller säkerhet, hälsa, personalens antal och lämplighet samt behörig tillsyn.

En annan grundläggande princip i barnkonventionen är barnets rätt att komma till tals, bl.a. i alla rättsliga och administrativa förfaranden som det berörs av (artikel 12). Av konventionen följer vidare att staterna ska respektera och tillförsäkra varje barn inom deras jurisdiktion de rättigheter som anges i konventionen utan åtskillnad av något slag (artikel 2).

I barnkonventionen erkänns vidare barnets rätt till utbildning (artikel 28). Artikeln föreskriver bl.a. att staterna i syfte att gradvis förverkliga rätten till utbildning och på grundval av lika möjligheter ska göra utbildning tillgänglig för alla barn samt vidta åtgärder för att uppmuntra regelbunden närvaro i skolan och minska antalet studieavbrott. Staterna ska enligt artikel 28 också vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerställa att disciplinen i skolan upprätthålls på ett sätt som är förenligt med barnets mänskliga värdighet och i överensstämmelse med barnkonventionen.

I artikel 29 i barnkonventionen definieras vad barnets utbildning ska syfta till. Artikeln understryker den individuella och subjektiva rätten till en viss kvalitet på utbildningen. Det betonas att ingenting i artikeln får tolkas så att det medför en inskränkning i den enskildes och organisationers rätt att inrätta och driva utbildningsanstalter, dock alltid under förutsättning att de i artikeln uppställda principerna iakttas och att kraven uppfylls på att undervisningen vid dessa anstalter ska stå i överensstämmelse med vad som från statens sida har angivits.

3. Barnombudsmannens synpunkter på förslagen

11.1 Prövning av skolhuvudmännens lämplighet vad gäller vandel och ekonomisk skötsamhet
Barnombudsmannen ställer sig positiv till förslaget om att Skolinspektionen inför ett beslut om att godkänna en fristående skola ska göra en lämplighetsprövning av personer med väsentligt inflytande i rörelsen. Barnombudsmannen ifrågasätter emellertid att den s.k. vandelsprövningen och Skolinspektionens möjlighet att inhämta utdrag ur belastningsregistret ska vara begränsad till de fall då brottet har föranlett en annan påföljd än böter. Exempelvis har flera av de sexualbrott som involverar barn som brottsoffer böter i straffskalan. Det kan ifrågasättas om en person som har gjort sig skyldig till den här typen av brottslighet bör anses lämplig att bedriva skolverksamhet även om han eller hon har sonat sitt brott. Barnombudsmannen efterlyser därför ytterligare utredning och analys i fråga om den begränsning som föreslås gälla för Skolinspektionens tillgång till uppgifter i belastningsregistret.

11.4 Meddelarskydd för anställda vid friskolor

Barnombudsmannen delar kommitténs bedömning att ett meddelarskydd för anställda i fristående skolor bör införas.  Anställda i privat drivna välfärdsverksamheter, som är skattefinansierade, så som friskolor bör omfattas av medelarskyddet. Det finns heller ingen godtagbar anledning till skillnader mellan en privat och en kommunalt anställd lärare i detta fall.

11.5 Öppenhet insyn och offentlighet
Barnombudsmannen delar kommitténs bedömning att offentlighetsprincipen ska införas i fristående skolor. Att friskolorna är skattefinansierade och utövar myndighetsutövning talar för full insyn i verksamheten. För att säkerställa barns rätt till en trygg skolgång bör friskolor kunna granskas på samma sätt som kommunala skolor. Ett exempel som visar på det rådande problemet med bristande insyn är att Dagens Nyheters granskning av hur många personer som är dömda för sexualbrott och som arbetar på skolor år 2013 inte kunde inkludera privata skolor och förskolor. För att kunna skydda barn mot alla typer av våld är det enligt Barnombudsmannens mening viktigt att kunna få tillgång till sådan information.

Vidare anser Barnombudsmannen att det är viktigt att urvalsprocessen till fristående skolor är offentlig och kan granskas. Det ska inte vara möjligt att diskriminera barn vid antagningen till friskolan. I sin senaste rapport uttrycker FN:s barnrättskommitté oro över att principen om icke- diskriminering inte till fullo respekteras i praktiken. Särskilt bekymmersam är enligt barnrättskommittén den faktiska diskriminering av och främlingsfientlighet och rasism gentemot barn från etniska minoriteter, flyktingbarn, asylsökande barn och barn som tillhör invandrarfamiljer. 

Barnombudsmannen instämmer i kommitténs förslag om att huvudmän ska vara skyldiga att till statens skolverk lämna sådana uppgifter som behövs för allmänhetens insyn i skolväsendet. Ett av argumenten för förslaget som kommittén för fram är att elever och deras familjer kan sakna den information som skulle behövas för att göra ett välunderbyggt skolval. För att barn, föräldrar och allmänhet ska kunna få insyn i och jämföra olika skolenheter måste det finnas uppgifter om huruvida skolan uppfyller de krav som ställs på en utbildning av god kvalité. Barnombudsmannen anser att det finns behov av att stärka kunskapen och utveckla informationen om huruvida skolan uppfyller de krav som ställs avseende trygghet i skolan. Barnombudsmannen vill också understryka vikten av att informationen i fråga ska vara barn- och ungdomsanpassad.

Föredragande har varit juristerna Sara Philipsson, Maj Fagerlund och Maria Stensson.

Fredrik Malmberg
Barnombudsman