Betänkandet Kvinnor och barn i rättens gränsland, SOU 2012:45

Ställd till Utbildningsdepartementet
Dnr 3.9 :0737/13

Inledning 
Barnombudsmannen välkomnar utredningens syfte att kartlägga förekomsten av våld, hot och kränkningar som drabbar utländska kvinnor och deras barn som beviljats uppehållstillstånd på grund av anknytning. Barnombudsmannen delar betänkandets utgångspunkt att mäns våld mot kvinnor och barn med tidsbegränsat uppehållstillstånd är en fråga om kvinnors och deras barns mänskliga rättigheter.

Barnombudsmannen vill understryka att våldsutsatta kvinnor och deras barn utgör en särskilt utsatt grupp. Skydd mot våld i hemmet är idag en given fråga om barns mänskliga rättigheter.

Enligt konventionen om barnets rättigheter (Barnkonventionen) har barn rätt att växa upp utan våld. Artikel 19, som slår fast att staten har ett ansvar för att skydda barnet mot alla former av fysiskt och psykiskt våld, tar särskilt sikte på våld i nära relationer och säger att skyddet gäller även medan barnet är i föräldrars eller vårdnadshavares vård. Artikel 39 stadgar långtgående skyldigheter att vidta åtgärder för rehabilitering och social anpassning av barn som utsatts för bland annat vanvård, utnyttjande och övergrepp. 

Genom att ansluta sig till Barnkonventionen har Sverige åtagit sig att göra allt som behövs för att skydda och stödja barn i dessa avseenden genom lagstiftning, administration och sociala skyddssystem. Barnrättskommittén har i en allmän kommentar tagit upp frågan om barns frihet från våld.  Barnrättskommittén påtalar där vikten av att barn ska ges möjlighet att signalera problem i ett tidigt stadie och att vuxna måste identifiera och tolka signaler om att våld förekommer. Därför måste vuxna enligt Barnrättskommittén ha tillräcklig kunskap, vilja och möjlighet att kunna ingripa när de misstänker att våld förekommer, även om inte barnet uttryckligen ber om hjälp. Kommittén har rekommenderat Sverige att genom lagstiftning tillförsäkra att barn som är vittnen till eller offer för brott får det skydd Barnkonventionen liksom FN:s riktlinjer i ärenden som rör barn som offer för våld och vittnen till brott ger rätt till.

Under förra året fokuserade Barnombudsmannen arbetet på barn som upplevt våld i nära relationer. Vi har lyssnat systematiskt på barn och unga i utsatta situationer. De som in på bara skinnet och djupt in i själen vet hur det faktiskt är att växa upp med våld och övergrepp. Barnen har berättat hur viktigt det är att vuxna ser och förstår deras signaler om våldet. Utredningen belyser inte alls barnets rätt att få komma till tals enligt barnkonventionens artikel 12.

Rätten för barnet att komma till tals regleras i 1 kap. 11§ utlänningslagen. Utredningen borde ha exemplifierat hur barn kan komma till tals vid ansökan, under utredning, vid förekommande förlängningsärenden och vid ett eventuellt överklagande. Det vore av stor vikt att utredningen även resonerade kring barnkonsekvensanalyser. Av förordning med instruktion för Migrationsverket 2007:996 framgår att Migrationsverket inför beslut som rör barn ska analysera konsekvenserna för barn. För att leva upp till ett barnrättsperspektiv behövs kunskap och insikter om barns rättigheter (barnrättsperspektiv) samt om barns och ungdomars behov och utveckling (barnkompetens). Migrationsverket ska beakta barns rätt att få uttrycka sina åsikter och rätten att bli hörd ska säkras.

Genom att använda barnkonsekvensanalyser ska barnperspektivet och barnets bästa säkerställas och barns delaktighet främjas.  Barnombudsmannen anser att vikten av barnkompetens borde finnas med i resonemanget i utredningen. Migrationsverket har fått i uppdrag av regeringen att se till att särskild barnkompetens finns på samtliga enheter som utreder barn.  Barnombudsmannen menar att god kunskap om barnrättsperspektiv är en av grundstenarna.  Profession som möter barn behöver relevant kunskap om barns och ungas utveckling, levnadsvillkor och behov för att kunna göra prioriteringar och vidta åtgärder. De behöver också kunna bemöta och kommunicera med barn och unga på deras nivå. 

8 Utredningens överväganden och förslag 
8.2.3 Tvåårsregeln 
Barnombudsmannen stödjer utredningens förslag om att tvåårsregeln utreds vidare. Det förekommer enligt utredningens genomlysning att barn utvisas efter så lång tid som tre år i Sverige även om de direkt eller indirekt utsatts för våld. Ur ett barnrättsperspektiv är det inte acceptabelt.

Av 1 kap. 10§ utlänningslagen framgår det att i fall som rör barn ska det särskilt beaktas vad hänsynen till barnets bästa kräver. Denna portalparagraf har sin bakgrund i Sveriges anslutning till barnkonventionen. Då ska barnets situation vägas tyngre än motsvarande för en vuxen. I och med att barnkonventionens artikel 12 så tydligt uttrycker att barnet har rätt att komma till tals menar Barnombudsmannen att barns röster ska vara en del i beslutsunderlaget. Rätten för barnet att komma till tals regleras i 1 kap. 11§ utlänningslagen.

Om det inte är olämpligt ska barnet höras när frågor om tillstånd enligt utlänningslagen ska bedömas. Det kan konstateras att ett barn ska ses som en egen individ även om barn inom anknytningsärenden är medsökande till en förälder. Barnet har en ovillkorlig rätt att få ett uppehållstillstånd på anknytning till en förälder. Ett barn kan dock behöva skydd från sin egen förälder eller förälderns partner. Får barnet inte möjlighet att komma till tals ökar risken att barnet inte får det skydd som det har rätt till.  

Ett barn kan ha egna skäl till uppehållstillstånd i förlängningsärenden. Vid framtagandet av en ny bestämmelse om tvåårsregeln anser Barnombudsmannen att mer hänsyn ska tas till ett barnrättsperspektiv i ärenden där det handlar om synnerligen ömmande omständigheter. 

8.2.4 Utökad kontroll för att förhindra att kvinnor och barn kommer till Sverige och blir brottsoffer. 
Barnombudsmannen stödjer förslaget om att riskbedömningen om våld eller kränkning även ska omfatta gifta utlänningar. Barnombudsmannen delar utredningens ståndpunkt om anknytningsinvandrares dubbla utsatthet i att vara invandrare, oftast kvinna samt våldsutsatt med allt vad det innebär. Barnombudsmannen ställer sig positiv till förslaget att Migrationsverket alltid tar in utdrag ur kriminalregistret, polisregistret och folkbokföring vid anknytningsärenden.

Barnombudsmannen anser att de ökade kontrollerna gentemot anknytningspersonerna kommer att innebära en kontroll av samtliga anknytningspersoner för att öka rättssäkerheten. Därmed kan man förhindra att oseriösa anknytningspersoner kan utnyttja kvinnor och barn kommer till Sverige och blir brottsoffer. 

8.2.5 Skydd för brottsoffer
Barnombudsmannen ställer sig positiv till förslaget om att en kvinna som omfattas av tvåårsregeln som uppger våld och allvarliga kränkningar av anknytningspersonen mot sig eller mot barnet ska ha rätt till ett offentligt biträde. 

Barnombudsmannen saknar en beskrivning från barnets perspektiv. Enligt barnkonventionen, artikel 12 har barn och unga rätt att uttrycka sina åsikter i alla frågor som de berörs av - ett av barnkonventionens mest angelägna budskap. Artikeln uttrycker barnet som subjekt med helt och fullt människovärde och med egna åsikter som ska respekteras. Barnombudsmannens samtal med barn visar att våld och övergrepp ofta pågår under många år utan att vuxenvärlden ingriper.

Barnen berättar hur de på olika sätt försökt att signalera till vuxna om sin situation, men att dessa varken sett eller agerat.Det är av stor vikt att barn som utsätts för våld och kränkningar uppmärksammas i beslutsprocessen. Barn kan vara utsatta för våld och kränkningar av referenspersonen utan att modern har kännedom. Genom att lyssna på barn i beslutsprocessen kan eventuellt våld och kränkningar uppmärksammas och därmed åtgärdas. 

8.2.6 Information
Kommunernas uppsökande verksamhet för att ge samhällsinformation måste ges hög prioritet. Barnombudsmannen stödjer utredningens slutsatser om behovet av forskning på området samt handlingsstrategier och samverkansformer för samtliga verksamheter som kommer i kontakt med utsatta kvinnor och barn. Barnombudsmannen välkomnar förslaget om att de svenska utlandsmyndigheterna ska ge alla sökande information där ordningen med den med den uppskjutna invandringsprövningen och dess konsekvenser beskrivs på ett utförligt sätt. 

Migrationsverket har skapat konkret och pedagogiskt informationsmaterial till barn i asylprocessen. Barnombudsmannen föreslår att det även skapas barnanpassat informationsmaterial för barn i denna kategori av migrationsärenden. Det är av stor vikt att informationssatsningen inte enbart sker via skrift. Information bör även ges muntligen vid ansökan, utredning, vid förekommande förlängningsärenden och vid eventuell överklagandeprocess. 

8.2.7 Samordning
Barnombudsmannen tillstyrker utredningens förslag om att länsstyrelserna ska samordna sina insatser för att hjälpa och stödja kvinnor och barn som kommer till referensperson i Sverige.

Utredningen föreslår att en länsstyrelse ska få ett nationellt uppdrag om informationsspridning och metodstöd. Barnombudsmannen föreslår att det ska finnas ett konkret uppföljningssystem som syftar till att granska och säkerställa metodinsatser och informationsspridning. Länsstyrelserna har redan uppdrag att förhandla med kommunerna om flyktingmottagande samt främja samverkan mellan aktörer på området. Vidare har länsstyrelserna även uppdrag att inom sitt ansvarsområde stödja samordningen i länen av insatser som syftar till att motverka våld mot kvinnor och att barn bevittnar våld. Samordningen är viktig då många myndigheter och organisationer är berörda eftersom kvinnorna och barnen har ett mångfacetterat hjälpbehov.

Myndigheter måste samverka för att hjälpa berörda kvinnor och barn.  Utredningen anger att socialtjänsten, kvinnojourer, Migrationsverket, Landstinget, SFI-anordnare, skola, polis och åklagare. Barnombudsmannen saknar Arbetsförmedlingen som en potentiell samverkansaktör, då Arbetsförmedlingen möter målgruppen i etableringsreformen. 

Föredragande i ärendet har varit utredare Annelie Kungsman-Persson. 

Fredrik Malmberg
Barnombudsman