Sveriges tillträde till Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet samt vissa frågor om kontaktförbud avseende gemensam bostad (Ds 2012:52) (Ju2012/7688/L5)

Ställd till Justitiedepartementet
Dnr 9.1: 1125/12

Inledning
Barnombudsmannen tillstyrker Sveriges tillträde till konventionen. Vi är i stort positiva till de föreslagna lagändringarna. Men i vissa hänseenden anser vi att fler och mer långtgående åtgärder krävs för att förebygga, skydda och stödja brottsoffer.

Barnombudsmannen anser bland annat att det krävs mer kunskap om barnets rättigheter, hur man upptäcker att barn far illa och hur man fullföljer sin anmälningsskyldighet i yrken där man möter barn. Det behövs också ett tydligare barnperspektiv i socialtjänstens information.  Socialtjänsten bör vidare förbättra rutinerna kring utredning av barn som bevittnat våld. Barnombudsmannen anser även att det finns ett behov av åtgärder för att initiera och upprätthålla samarbete med kvinnojourer från socialtjänstens, barnpsykiatrins och skolans sida.  Vidare bör en automatisk prövning av vårdnaden ske i de fall en vårdnadshavare har dödat den andra.

Vidare anser Barnombudsmannen att regionala och internationella klagomålsmekanismer bör anpassas till barn. Sverige bör även underteckna barnkonventionens tilläggsprotokoll om inrättande av en internationell klagomekanism och därmed ge barn en möjlighet att klaga i förhållande till sin egen konvention.

Barnombudsmannen har valt att kommentera promemorian utifrån ett barnrättsperspektiv. Vår utgångspunkt är att barn som upplever våld i hemmet är brottsoffer.   Vi har även kommenterat artiklarna om tvångsäktenskap utifrån flickor och pojkar och könsstympning utifrån flickor under 18 år.

Vi har valt att lägga våra kommentarer i anslutning till specifika artiklar men eftersom artiklarna i vissa fall överlappar kan kommentarerna gälla flera artiklar i konventionen.

Kapitel III – Förebyggande
Artikel 15- Utbildning av yrkesgrupper
Barnombudsmannens samtal med barn och unga visar att våld och övergrepp kan pågå i många år utan att omvärlden ingriper. Barnen har försökt signalera, men de vuxna har inte sett. Alla vuxna som möter barn i sitt arbete måste ha förmågan att se signaler och att gripa in när de misstänker att barn utsätts för och/eller upplever våld i hemmet. Barnombudsmannen anser att det behövs en bestämmelse i högskoleförordningen om att det krävs kunskap om barnets rättigheter, hur man upptäcker barn som far illa och hur man fullföljer sin anmälningsskyldighet för examen i de yrken där man möter barn.  I tillägg krävs att de personer som redan är yrkesverksamma vidareutbildas inom detta område. Barnrättskommittén har även påpekat vikten av att yrkesgrupper som möter barn i sitt arbete har utbildning om barnets rättigheter. 

Kapitel IV- Skydd och stöd.
Artikel 19 – Information
Barnombudsmannen vill lyfta behovet av ett barnperspektiv i socialtjänstens information. Barn behöver veta hur man kan slå larm. Vår enkätundersökning från år 2010 visar att socialtjänstens uppdrag inte är särskilt känt för barn och ungdomar. Av undersökningen framgår även att bland de 730 barn i årskurserna 5 och 8 som deltog hade vart fjärde barn inte hört talas om barnkonventionen.

Artikel 20 – Allmänna stödtjänster
Många barn som upplevt våld i hemmet kommer till kvinnojourer med sina mammor. Jourerna erbjuder skydd mot våld, men det finns en risk för att barnen inte får sina rättigheter uppfyllda i fråga om stöd, behandling och skolgång i enlighet med barnkonventionen. Barnombudsmannen anser att det behövs åtgärder för att det omgivande samhället i form av socialtjänsten, barnpsykiatrin och skolan ska ta sitt ansvar för att initiera och upprätthålla ett samarbete med jourerna.  

När Socialstyrelsen och länsstyrelserna 2008–2009 granskade 80 kommuners sätt att bemöta våldsutsatta kvinnor och barn hittades brister hos alla. Enligt granskningen fanns också skillnader mellan kommunerna.  Barnombudsmannen anser att socialtjänsten behöver förbättra rutinerna kring utredningar av barns behov av stöd och hjälp när de bevittnat våld mot någon närstående.
I Barnombudsmannens samtal med barn framkommer att många barn är positiva till polisen, men att det också finns barn som inte blivit lyssnade till. Barn och unga berättar bland annat att de inte alltid bemöts med respekt och förståelse av polisen.   Barnombudsmannen anser att det är viktigt att polisen skapar förtroende och använder ett språk som är barnanpassat samt informerar och förklarar om vad som händer under utredningen.

Artikel 21- Hjälp vid enskilda/kollektiva klagomål
Sverige har idag ratificerat de flesta regionala och internationella instrumenten för mänskliga rättigheter. I dessa ingår i de allra flesta fall ett klagomålsförfarande.  Det är viktigt att även barn känner till och vet att man kan använda sig av de klagomålsmekanismer som finns. För att detta ska vara möjligt behövs barnanpassade instruktioner för hur man ska använda sig av mekanismerna och vad detta innebär. Barnombudsmannen anser att instruktioner för hur man ska använda sig av befintliga klagomålsmekanismer bör anpassas till barn. Särskild hänsyn bör även tas till grupper av barn för vilka det kan vara extra komplicerat att använda sig av mekanismerna, exempelvis barn som lever med skyddade personuppgifter.

Vidare vill Barnombudsmannen uppmärksamma att den I december 2011 antog FN:s generalförsamling en resolution om ett nytt fakultativt protokoll till barnkonventionen om inrättande av en internationell klagomekanism. Barnkonventionen är den enda av de större internationella instrumenten för mänskliga rättigheter som saknar klagomålsförfarande. Ett klagomålsförfarande skulle komplettera rapporteringssystemet som ingår i barnkonventionen och utgöra ytterligare en kraftfull möjlighet att hävda rättigheterna enligt konventionen.  Sverige har till skillnad från exempelvis Finland inte skrivit under protokollet.  Barnombudsmannen anser att Sverige bör underteckna protokollet, det är angeläget att även barn har tillgång till ett klagomålsförfarande enligt ”deras egen” konvention.
 
Artikel 25 - Hjälp till personer som har utsatts för sexuellt våld
Utgångspunkten för prövningen av sexuella handlingar riktade mot barn är en helt annan än för sexualbrott mot vuxna. För att säkerställa det särskilda skydd som barn under 18 år har mot sexuella övergrepp anser Barnombudsmannan att möjligheten att införa ett särskilt kapitel i brottsbalken om sexualbrott mot barn bör utredas.

Artikel 26- Skydd och hjälp för barnvittnen
I sin senaste rapport rekommenderar FN:s kommitté för barnets rättigheter (barnrättskommittén) Sverige att genom adekvata lagbestämmelser och föreskrifter säkerställa att alla barn som är brottsoffer eller vittnen till brott ges det skydd FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) kräver.

Barn som bevittnat våld definieras som brottsoffer enligt socialtjänstlagen och har rätt till brottsskadeersättning. Barnombudsmannen anser dock att det behövs en utvidgning och att barn som bevittnat våld bör ges straffrättslig status som målsägande. Som målsägande skulle ett barn som bevittnat våld kunna tilldelas en särskild företrädare. Därmed skulle barnet kunna förhöras utan vårdnadshavarens medgivande i de fall då vårdnadshavaren till exempel är misstänkt. Domstolar och socialnämnder gör inte riskbedömningar i samma utsträckning för barn som bevittnat våld som för barn som själva utsatts för våld. Genom att ge barn som bevittnat våld samma straffrättsliga status som brottsoffer skulle barnens ställning stärkas.

Kapitel V- Materiell rätt
Artikel 31- Vårdnad, umgängesrätt och säkerhet
Barn som upplevt våld i hemmet kan idag tvingas till umgänge med den förövande föräldern.  Barnombudsmannen anser att detta umgänge bör ske frivilligt och helt på barnets egna villkor. 
Om den ena av två föräldrar med gemensam vårdnad avlider, får den andra föräldern ensam vårdnad oavsett dödsorsak. Varje år blir föräldrar därför ensam vårdnadshavare för sina barn efter att ha dödat den andra föräldern. Detta gör det möjligt för den förälder som dödat den andra att neka barnet stöd och behandling. Barnombudsmannen anser att lagen bör ses över och att det skall ske en automatisk prövning av vårdnaden i de fall där en vårdnadshavare har dödat den andra. Socialnämndens förmåga att väcka talan skall inte vara avgörande.

Artikel 37.2- Tvångsäktenskap
Barnombudsmannen delar utredningens bedömning att det krävs en ny straffbestämmelse för att uppfylla konventionens krav i förhållande till uppsåtliga gärningar som består i att förleda en vuxen person eller ett barn i syfte att tvinga denne att ingå äktenskap. I linje med vårt tidigare yttrande över betänkandet SOU 2012:35 om stärkt skydd mot tvångsäktenskap anser vi även att straffskalan för barnäktenskapsbrott bör skärpas.

Artikel 38 – Kvinnlig könsstympning
Barnombudsmannen anser att även om svensk lag överensstämmer med både barnkonventionen samt med den föreliggande konventionen, behöver vi fortfarande vidta åtgärder så att lagstiftningen tillämpas.

Det är särskilt viktigt att personal inom mödra- och barnhälsovården, elev- och skolhälsovården, barnsjukhus och ungdomsmottagningar har kunskap om könsstympning och om vad de i sitt arbete kan göra för att motverka att flickor utsätts för könsstympning och hjälpa redan könsstympade flickor. Det är också viktigt att personal börjar använda sig av den anmälningsplikt som är förknippad med lagen mot könsstympning. Vidare hör skolan till de platser där det är svårast att nå ut med informationen. Socialstyrelsen som har haft regeringens uppdrag att sprida kunskap och metoder för att arbeta förebyggande betonar hur viktigt det är att nå ut med informationen till skolorna. Barnombudsmannen anser att elev- och skolhälsovården i större utsträckning behöver kunskap om och anmäla till socialtjänsten när skolflickor har eller riskerar att könsstympas.

44.3 Domsrätt
Barnombudsmannen anser att sexuellt ofredande mot barn bör undantas från kravet på dubbel straffbarhet för att uppfylla kraven i konventionen om att sexuellt våld inte bör vara ”underkastad villkoret att gärningarna ska vara straffbara inom det territorium där de utförts”.
Här kan tilläggas att barnrättskommittén i sin granskning av hur Sverige lever upp till sina åtaganden enligt tilläggsprotokollet om handel med barn, barnprostitution och barnpornografi rekommenderar Sverige att ta bort kravet på dubbel straffbarhet i alla brott som ingår i protokollet.

Kapitel VI- Utredning, lagföring, processrätt och skyddsåtgärder
Artikel 56 a) - Skyddsåtgärder
Barn och ungdomar som Barnombudsmannen mött har berättat om rädsla, oro och otrygghet när man som barn lever med skyddade personuppgifter. Barnombudsmannen anser att det krävs flera åtgärder för att barn och ungdomar med skyddade personuppgifter ska få sina rättigheter tillgodosedda:

1)  Vi anser att barnens säkerhet vid hot om våld måste stärkas. Socialtjänsten bör bli skyldig att utse en säkerhetssamordnare, med särskild kompetens och kunskap för att kunna åta sig ett helhetsansvar för att samordna skyddet kring ett barn som har en definierad hotbild. 

2) Vidare anser Barnombudsmannen att barn har rätt till tydlig och barnanpassad information om vad det innebär att leva med skyddade personuppgifter. Informationen bör ge en tydlig bild av det skydd samhället erbjuder en person som hotas. Informationen ska ges av säkerhetssamordnaren i kommunen men också finnas tillgänglig på annat sätt.

3) Det krävs också nationella riktlinjer för när skyddade personuppgifter ska beviljas och omprövas. Barnombudsmannen anser att Skatteverket bör få i uppdrag att ta fram riktlinjer, förslagsvis i samarbete med polis, socialtjänst och rättsväsende. 

4) Vidare anser Barnombudsmannen att myndigheter som är i kontakt med barn med skyddade personuppgifter måste ta fram tydliga riktlinjer för att höja kompetensen inom myndigheter kring hur dessa kontakter ska ske på ett säkert och barnvänligt sätt.

5) Barnombudsmannen anser också att kommunernas socialtjänst ska ha en skyldighet att vägleda, stödja och följa upp verksamhet med skyddat boende. Även om socialtjänsten har valt att lämna över en insats till en ideell organisation så har man ändå kvar ansvaret för att de insatser som erbjuds är av god kvalitet enligt socialtjänstlagen. Barnombudsmannen anser att det bör förtydligas vilket ansvar som kommunerna har för att följa upp de insatser som de lägger ut på kvinnojourerna.

Artikel 58- Preskription
Barnombudsmannen tillstyrker en lagändring i förhållande till preskriptionstid avseende tvångsabortering och tvångssterilisering. Barnombudsmannen anser således att möjligheterna till reservation i frågan inte bör utnyttjas.

Föredragande i ärendet har varit juristen Maj Fagerlund.

Fredrik Malmberg
Barnombudsman