Betänkandet Ds 2012:54 Processrättsliga konsekvenser av Påföljdsutredningens förslag (Dnr Ju2013/356/L5)


Ställd till Justitiedepartementet
Dnr 3.9:0174/13

Inledning
Barnombudsmannens synpunkter på denna departementspromemoria tar sin utgångspunkt i FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen). Enligt artikel 1 i barnkonventionen är man barn till dess att man fyller 18 år. Barnombudsmannen koncentrerar sig därför på de förslag i departementspromemorian som berör barn under 18 år.

Barnombudsmannen har i sitt remissvar över SOU 2012:34 utvecklat vilka artiklar barnkonventionen som är relevanta inom det straffrättsliga området. Då dessa har bäring även på förslagen i denna departementspromemoria hänvisar Barnombudsmannen till inledningen i sitt remissvar av den 30 november 2012, Dnr JU2012/4191/L5.

4 Gripande, anhållande och häktning
4.4.1 Förutsättningarna för gripande, anhållande och häktning
Barnombudsmannen tillstyrker utredningens förslag om att regleringen i 24 kap. 1, 6 och 7 §§ RB inte bör  ändras. Barnperspektivet bör dock förtydligas.

Enligt artikel 3 i barnkonventionen ska barnets bästa vara i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barn. Av artikel 9 barnkonventionen framgår att konventionsstaterna ska säkerställa att inget barn skiljs från sina föräldrar mot sin vilja om det inte kan anses vara nödvändigt utifrån barnets bästa. Så länge det inte strider mot barnets bästa har barnet rätt till ett personligt förhållande och direktkontakt med båda föräldrarna. Att en förälder är frihetsberövad på grund av misstanke för brott är en sådan situation. Då en förälder grips, anhålls eller häktas påverkas även barnet.

Inför ett beslut om häktning har domstolen att göra en s.k. proportionalitetsbedömning i enlighet med 24 kap. 1 § tredje stycket RB. Vid denna bedömning ska skälen för häktning vägas mot det intrång eller men i övrigt som en häktning innebär för den misstänkte eller för någon annan som berörs av frihetsberövandet. Detta innebär att domstolen inför ett beslut om häktning ska ta hänsyn till den misstänktes barn och det men som barnet kan komma att lida av åtgärden. Barnombudsmannen vill mot bakgrund av artikel 3 och artikel 9 i barnkonventionen framhålla vikten av den tredjemanshänsyn, dvs. hänsyn till eventuella negativa konsekvenser för barnet, som domstolen ska ta vid beslut om häktning.

Vid denna proportionalitetsbedömning ska således domstolen ta hänsyn till det men som ett barn till den frihetsberövade kan komma att lida av åtgärden.

4.4.2 Häktning efter dom
Barnombudsmannen tillstyrker förslaget att det, i fråga om undantagssituationer, fortsättningsvis ska finnas möjlighet att besluta om häktning även efter dom. Även här önskar Barnombudsmannen dock framhålla barnperspektivet. Se avsnitt 4.4.1.

4.4.3 Frihetsberövande av unga lagöverträdare
Beträffande regleringen kring barn som frihetsberövas önskar Barnombudsmannen framföra följande. Barnombudsmannen har under år 2012 talat med barn som gripits, anhållits och häktats. Av vad som framkommit vid dessa samtal har Barnombudsmannen i sin årsrapport Från insidan – Barn och ungdomar om tillvaron i arrest och häkte kommit med en rad förslag på förändringar i nu gällande lagstiftning på området.

Barnombudsmannen föreslår bl.a. att det i lagen tydligt måste anges på vilka grunder ett barn får placeras eller hållas i arrest eller häkte. Därtill anser Barnombudsmannen att tiden för frihetsberövande före rättegång ska begränsas i lag och regelbundet omprövas. Dessa tidsfrister bör vara kortare än de som gäller för vuxna. Enligt Barnombudsmannens förslag bör det finnas en tidsgräns på 24 timmar för hur länge ett barn får hållas i arrest.

Därtill anser Barnombudsmannen att det bör införas en tidsgräns på 30 dagar från det att frihetsberövandet av barnet påbörjades till dess att åtal väckts och barnet ställs inför rätta.

6 Strafföreläggande
6.4.4. Förutsättningarna för strafföreläggande enligt LUL
Barnombudsmannen delar utredningens förslag om att det inte bör införas någon möjlighet att utfärda strafföreläggande avseende varningsstraff. Barnombudsmannen instämmer i de skäl som utredningen anför för detta ställningstagande.

Gällande nuvarande möjlighet att enligt 15 § LUL utfärda ett strafföreläggande vill Barnombudsmannen dock påminna om sin tidigare inställning i frågan om olämpligheten att utfärda böter som påföljd för barn. Barnombudsmannen hänvisar i denna fråga till sitt remissvar angående Påföljdsutredningens förslag (SOU 2012:34).

8.2 Avgörande efter huvudförhandling i den tilltalades utevaro
8.2.3 Överväganden och förslag
Barnombudsmannen delar utredningens bedömning gällande att det inte bör införas någon möjlighet att avgöra ett mål i vilket det finns anledning att döma till en ungdomspåföljd efter en huvudförhandling där den tilltalade inte har varit personligen närvarande. Enligt artikel 12 i barnkonventionen ska ett barn beredas möjlighet att höras i alla domstolsförfaranden som rör barnet.

8.3 Avgörande utan huvudförhandling
8.3.3. Överväganden och förslag
Barnombudsmannen instämmer i utredningens förslag om att det inte bör införas någon möjlighet till avgörande av mål utan huvudförhandling där den tilltalade inte fyllt 18 år.

8.6 Förbudet mot reformatio in pejus
8.6.3 Överväganden och förslag
Barnombudsmannen välkomnar utredningens åsikt att låta ungdomspåföljderna omfattas av förbudet mot ändring av påföljd till klagandens nackdel i högre instans, reformatio in pejus. Även gällande detta ställningstagande instämmer Barnombudsmannen i de skäl som framförs i departementspromemorian. 

Föredragande i ärendet har varit juristen Maria Emilsson.

Fredrik Malmberg
Barnombudsman