Delbetänkande av patientmaktsutredningen (SOU 2013:2) (S2013/818/FS)

Ställd till: Socialdepartementet
Dnr 3.9:0194/13

Inledning
Barnombudsmannen välkomnar förslaget till patientlag, en samlad lagstiftning om patientens ställning där barn synliggörs. Barnombudsmannen ser positivt på att lagen avser främja patienters integritet, självbestämmande och delaktighet. Enligt FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) har barn rätt till hälsa, inflytande och integritetsskydd. I likhet med patientmaktsutredningen vill Barnombudsmannen framhålla vikten av att lagen görs lättillgänglig, pedagogisk och överskådlig.

Barnombudsmannen kommenterar patientmaktsutredningen främst i förhållande till barns inflytande över sin vård. Utgångspunkten i våra kommentarer är barnkonventionen.  Barnombudsmannens uppfattning är att lagförslagets definition av ”patient” inkluderar barn och ungdomar. Kommentarerna från Barnombudsmannen gäller även barns inflytande över sin tandvård.

7.6 Barns inflytande över sin vård
7.6.1 Barnets bästa
Av utredningens förslag framgår att principen om barnets bästa ska beaktas när hälso- och sjukvård ges till barn. Med hänsyn till att det inte finns några uttryckliga bestämmelser om detta i hälso- och sjukvårdslagen ser Barnombudsmannen positivt på förslaget. I sammanhanget är det dock viktigt att framhålla att barnkonventionen ska betraktas som en helhet, vilket innebär att även principerna om icke-diskriminering (artikel 2), överlevnad och utveckling (artikel 6) och respekt för barnets åsikter (artikel 12) är relevanta för att avgöra barnets bästa i en viss situation.

Barnombudsmannen vill också betona att barnets bästa förutsätter ett aktivt övervägande i varje enskilt fall. Det krävs att man kan dokumentera hur barnets bästa har utretts och att man tagit hänsyn till detta genom att sätta barnets bästa i främsta rummet. Det handlar om att på ett tydligt sätt synliggöra barnets bästa genom hela vårdprocessen. Övervägande om barnets bästa ska göras utifrån vad som är bäst för barnet både på kort och på lång sikt.

För att kunna avgöra barnets bästa är det av stor betydelse att barnet har fått komma till tals under trygga former. Beroende på situationen kan sådan tid behöva ges barnet enskilt utan närvaro av vårdnadshavare.  Barnombudsmannen har lyssnat på barn som berättat om hur man inte har kunnat berätta om det våld eller de övergrepp man har varit utsatt för hemma eftersom man inte fått möjlighet att tala enskilt i samband med vårdbesök. Vi har också lyssnat på barn som av rädsla för att göra sin närvarande förälder mer ledsen inte har velat tala uppriktigt om hur fruktansvärt dåligt man mår.

7.6.2 Barnets inställning till vård
Enligt utredningens förslag ska barnets inställning till den aktuella åtgärden så långt som möjligt klarläggas och barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till hans eller hennes ålder och mognad. Förslaget ligger väl i linje med artikel 12 i barnkonventionen. Utgångspunkten enligt barnrättskommittén  är att erkänna att barnet är i stånd att bilda sina egna åsikter och att uttrycka dessa. Barnet ska inte behöva bevisa att barnet har den förmågan, utan det är vården som har ansvar för att formerna är sådana att barnet på ett barnanpassat sätt ges möjlighet att uttrycka sina åsikter.

I vissa fall kan det uppstå en intressekonflikt mellan barnet, vårdnadshavarna och sjukvården vad gäller barnets integritet och autonomi i praktiken samt barnets skyddsbehov. Varje beslutssituation är unik, har många aktörer och kan ibland också vara komplex.

Barnombudsmannen anser därför att det bör utarbetas vägledande riktlinjer och rutiner av Socialstyrelsen som förtydligar hur barnets åsikter kan tillmätas betydelse i förhållande till ålder och mognad. Ett sådant förtydligande får emellertid inte leda till begränsning av barnets rätt att få komma till tals i frågor som berör barnet.

Det är inte tillräckligt att hälso- och sjukvården har kännedom om att barn och unga har rätt att komma till tals i frågor som rör dem. Det krävs också fortbildning och metodutveckling om vårdanställda i ökad utsträckning i det dagliga arbetet ska kunna förverkliga de krav barnkonventionen ställer.

7.6.3 Information till barn och vårdnadshavare
Barnombudsmannen välkomnar förslaget som innebär att även minderåriga patienter ska ges information. För att barn och unga ska kunna uttrycka sina åsikter i frågor som berör dem behöver de få anpassad information om bland annat föreslagen behandling, effekt och resultat av denna.

Förmågan att kunna tillgodogöra sig relevant information och att kunna överblicka konsekvenserna av sina beslut ökar med stigande ålder och utveckling och därmed ökar också beslutskompetensen. Den information som ges måste anpassas till barnets ålder och mognad, men också till barnets individuella förutsättningar. I sammanhanget vill Barnombudsmannen särskilt betona vikten av att inte barn med funktionsnedsättning diskrimineras när det gäller rätten att komma till tals i sin vård och behandling. Det är också viktigt att underlätta för barn med andra språk än svenska som modersmål att kunna uttrycka sina åsikter.

11 kap. i föreslagen lag – Synpunkter, klagomål och patientsäkerhet
Uppföljning m.m.
I utredningen föreslås att en statlig myndighet ska få i uppdrag att ansvara för den övergripande informationen om den nya patientlagen och noga följa reformens genomförande. Barnombudsmannen vill särskilt lyfta fram att det är viktigt att följa reformens genomförande ur ett barnrättsperspektiv. Om uppföljningen skulle visa på brister i genomförandet är det viktigt att nödvändiga åtgärder vidtas för att säkerställa reformen ur ett barnrättsperspektiv.
 
Anmälningsskyldighet
Barnombudsmannen förordar att gällande anmälningsplikt explicit framgår av föreslagen lag.

Fördragande i ärendet har varit juristen Annilie Nyberg.

Fredrik Malmberg
Barnombudsman