Tid för undervisning – lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23) (dnr U2013/2583/S)

Ställd till Utbildningsdepartementet
Dnr 3.9:0410/13

Inledning
Att på ett systematiskt sätt följa upp elevers lärande och utvecklingsbehov är av högsta vikt för en rättsäker och likvärdig utbildning. En utbildning som dessutom syftar till att utveckla elevernas fulla möjligheter kräver såväl närvarande och engagerade lärare som fullgod återkoppling till eleverna.

Barnombudsmannen ställer sig överlag positiv till förslagen som syftar till att minska den skriftliga dokumentationen för lärare, men saknar genomgående ett barnperspektiv i utredningen.
Skrivelsens utgångspunkt är ett vuxen/lärar-perspektiv, där varken konsekvenserna för barnen/eleverna eller elevernas egna röster fått utrymme. I de elva skolbesök som arbetsgruppen gjort har man träffat 75 vuxna ur skolpersonalen och inhämtat deras åsikter. Man har dock helt underlåtit att samråda med de elever (och deras vårdnadshavare) som är de faktiska mottagarna av de skriftliga individuella utvecklingsplanerna man avser utreda.

En av grundprinciperna i FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) är barns rätt att komma till tals i frågor som berör dem. I sin senaste rapport rekommenderar FN:s barnrättskommitté Sverige”... att fortsätta att inom familjen, skolor, institutioner, domstolar och förvaltningar främja och underlätta, även genom lagstiftning, respekten för barns åsikter och barns deltagande i frågor som påverkar dem, i enlighet med artikel 12 i konventionen.”

6.1 Skriftliga individuella planer
Barnombudsmannen ställer sig överlag positiv till att kravet på skriftliga individuella utvecklingsplaner tas bort för årskurs 6-9, och upprättas en gång per läsår för årskurs 1-5. Att upprätta skriftliga individuella utvecklingsplaner mer sällan för de yngre barnen kan öka kvalitén i utvecklingsplanerna samt frigöra tid till undervisning och till möten med elever. För årskurs 6-9 överlappar betygen de skriftliga omdömen, som därmed har tappat i betydelse. Att ta bort de individuella utvecklingsplanernas framåtsyftande del är däremot inte ett lika uppenbart steg utifrån arbetsgruppens utredning.

Enligt artikel 29 i barnkonventionen ska utbildningen syfta till att utveckla barnets fulla möjligheter i fråga om personlighet, anlag och fysiska och psykiska förmåga. FN:s barnrättskommitté har uttalat att artikel 29 understryker den individuella och subjektiva rätten till specifik kvalitet på utbildningen. Detta innebär att den utbildning som barnet har rätt till ska vara anpassad till barnets individuella behov samt ge barnet kunskaper för att kunna möta de utmaningar som barnet kan komma att möta i livet.

Barnombudsmannen delar elev- och föräldraorganisationernas, skolmyndigheternas och Sveriges kommuner och landstings åsikter att den framåtsyftande delen av de individuella utvecklingsplanerna är av stor betydelse för kvaliteten i undervisningen samt för att informera om var eleven befinner sig och hur eleven ska komma vidare i sin kunskapsutveckling.

Konsekvenserna för eleverna i årskurs 6-9  av att inte längre ha den framåtsyftande delen i skriftlig form bör utredas vidare, och helst i samråd med eleverna själva. En formativ och framåtsyftande skriftlig individuell utvecklingsplan skulle kunna vara ett fortsatt viktigt komplement till betygen, och betydelsefull för att säkerställa en likvärdig bedömning av elevers behov. 

Barnombudsmannen välkomnar också att Skolverket ges i uppdrag att revidera sina allmänna råd för skriftliga utvecklingsplaner i syfte att uppnå en mer likvärdig och ändamålsenlig utformning av planerna. Barnombudsmannen har tidigare påpekat vikten av ett nationellt stödmaterial för att tillgodose en rättssäker och likvärdig bedömning av elever i olika skolor. Barnrättskommittén har också uttryckt oro över att stora skillnader kvarstår mellan kommuner med hänsyn till bland annat resultaten mellan olika skolor och regioner.

6.2 Utvecklingssamtal
Barnombudsmannen ställer sig positiv till att innehållet i utvecklingssamtalen förtydligas och innefattar de insatser som behövs för att eleven ska nå kunskapskraven och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen.

6.3 Läroplanerna
Barnombudsmannen välkomnar förslaget att förtydliga lärarens ansvar i utvecklingssamtal samt genom återkoppling av elevens kunskapsutveckling till rektorn och hemmen.

Föredragande i ärendet har varit utredaren Viktor Elm.

Fredrik Malmberg
Barnombudsman