Med rätt att delta – nyanlända kvinnor och anhöriginvandrare på arbetsmarknaden SOU 2012:69 (A2012/3434/IU)

Ställd till: Arbetsmarknadsdepartementet
Dnr 3.9: 0561/13

Inledning
Barnombudsmannen ställer sig positiv till flertalet av utredningens förslag. Vi välkomnar särskilt förslagen om en kartläggning av nyanländas behov i föräldrastödsprogrammen och satsningen på flerspråkiga barnskötare i öppna förskolan. Barnombudsmannen ser även positivt på uppdraget om att utforma lättförståelig information för nyanlända på Migrationsverket. Men vi vill även betona vikten av sådan information riktas till nyanlända barn och unga. 
Barnombudsmannen lämnar endast synpunkter på de delar av utredningen som har betydelse för barns rättigheter och behov utifrån FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen). Vi tar inte ställning till om förslagen kommer att öka sysselsättningsgraden för nyanlända utrikesfödda kvinnor.

7 Utredningens förslag och bedömningar
7.5 Stärkta incitament och möjligheter att delta för nyanlända småbarnsmammor
7.5.1 Ökade möjligheter till deltagande insatser på deltid för småbarnsföräldrar
För närvarande är huvudregeln att nyanlända ska delta i etableringsinsatser på heltid, vilket medför att vissa kvinnor avbryter sina insatser eftersom de ofta får ta huvudansvaret för barnen. Utredningen föreslår att när en nyanländ minskar sitt deltagande till 75 procent av heltid på grund av vård av barn ska den effektiva tiden i etableringsinsatser kunna förlängas från 16 månader till 24 månader.  Motsvarande gäller även för deltagare i introduktionsgarantin.

Barnombudsmannen delar utredningens uppfattning om behovet av en ökad flexibilitet gällande etableringsinsatserna för vård av barn för nyanlända. Föräldraledighetslagen (1995:584) ger anställda föräldrar rätten att förkorta sin arbetstid med upp till 25 % av heltid under barnets första åtta år.  Nyanlända föräldrar bör ha möjlighet att delta i insatser under en längre period till följd av vård av barn, trots att etableringsinsatserna inte är direkt jämförbara med en anställning.

Utredningen betonar att en förlängning av tiden även kan underlätta för nyanlända föräldrar att ta gemensamt ansvar för barnets uppfostran och utveckling i enlighet med artikel 18 i barnkonventionen. Barnombudsmannen anser att detta är eftersträvansvärt, men det är tveksamt om en förlängning med åtta månader får någon verklig betydelse i detta avseende. 
 
7.5.2 Utökad kontakt med hemmavarande kvinnor
Barnombudsmannen ställer sig positiv till utredningens förslag om en fördelning av bidrag till försöksverksamheter inom den öppna förskolan till språkinlärning och planering inför framtiden för nyanlända. Språkkunskaper är av central betydelse för att kunna känna sig delaktig och trygg i samhället. Även förslaget rörande flerspråkiga barnskötare på öppna förskolan välkomnas av Barnombudsmannen. Det är viktigt att barn till nyanlända kan känna sig delaktiga i öppna förskolan och får likvärdig pedagogik som barn med svensk bakgrund. 

7.5.3 Vårdnadsbidrag bör inte kombineras med försörjningsstöd
För närvarande får inte vårdnadsbidraget lämnas till någon som får andra ersättningar såsom arbetslöshetsersättning, etableringsersättning eller sjukpenning. Det omfattar även den sökandes partner. Motsvarande begränsning saknas däremot för personer som söker försörjningsstöd och det finns inga riktlinjer för hur försörjningsstöd och vårdnadsbidrag ska fördelas i Socialstyrelsens allmänna råd till kommuner.  

Barnombudsmannen tillstyrker utredningens bedömning om att Socialstyrelsen bör i sina allmänna råd vägleda kommunerna i ansökningar om försörjningsstöd till familjer med vårdnadsbidrag. FN:s barnrättskommitté har i sina senaste slutsatser och rekommendationer uttryckt oro över de regionala skillnaderna i barns levnadsvillkor i Sverige.  Den nuvarande konstruktionen kan bidra till att familjer har olika förutsättningar för att få ekonomiskt bistånd i olika delar av landet.

7.5.4 Förändrad föräldraförsäkring
Barnombudsmannen framför i tidigare remissvar  våra synpunkter på en begränsning av antalet ersättningsdagar av föräldrapenning för äldre barn. 

Barnombudsmannen anser att det finns både positiva och potentiellt negativa konsekvenser av denna förändring i föräldraförsäkringen. Vistelse i förskolemiljö kan vara viktigt för barns utveckling och äldre barn kan ha ett ökat behov av att skapa sociala relationer med jämnåriga. Men en begränsning av uttaget kan dock få negativa konsekvenser om regleringen blir för rigid och barns individuella behov inte kan tas i beaktande.

7.6 Stärkt kontakt mellan nyanlända aktörer som kan erbjuda stöd för etablering
7.6.1 Information i samband med invandring
Utredningen föreslår att Migrationsverket ska få i uppdrag att utforma lättförståelig tryckt information om de möjligheter till stöd och insatser som finns för nyanlända. Informationen ska finnas tillgänglig på flera språk och ska ges i samband med beslut om uppehållstillstånd.
Barnombudsmannen tillstyrker förslaget och håller med utredningen om att det bör erbjudas information utöver den som finns tillgänglig på Migrationsverkets hemsida. Vi anser att det även bör finnas tryckt samhällsinformation som riktar sig till nyanlända barn och unga. Enligt artikel 17 i barnkonventionen ska konventionsstaterna säkerställa att barn har tillgång till information och material från olika källor, särskilt sådant som syftar till att främja dess sociala, andliga och moraliska välfärd och fysiska och psykiska hälsa.

7.6.2 Uppsökande arbete
Barnombudsmannen delar utredningens uppfattning om att kommunernas uppsökande arbete är viktig för att etablera en kontakt med nyanlända som är hemmavarande. Vi vill även betona att det är viktigt att den uppsökande verksamheten informerar nyanlända om rätt till barnomsorgsplats och möjligheter till deltagande i öppna förskolan.

7.7 Utökad uppföljning och analys
7.7.2 Kommunernas stöd till nyanlända föräldrar
Barnrättskommittén uppmuntrar i sina allmänna kommentarer konventionsstaterna att bistå föräldrar med bland annat föräldrautbildning, föräldrarådgivning och andra kvalitétstjänster.  I Sverige erbjuds de flesta vårdnadshavare föräldrautbildning bland annat inom ramen för barn- och mödrahälsovården. Däremot får de som invandrar med barn inte tillgång till denna utbildning.
Barnombudsmannen välkomnar utredningens förslag om att Länsstyrelserna får i uppdrag att dels kartlägga vilket behov av föräldrastöd som nyanlända har, samt vilka befintliga föräldrastödsprogram för nyanlända bedrivs av kommuner, landsting och ideella organisationer. Vi instämmer med utredningen att kartläggningen ska utgå från målsättningarna i den nationella strategin för föräldrastöd – En vinst för alla och att barnkonventionens värdegrund står i fokus.      

8 Konsekvenser av förslagen
8.2. Barnens situation och möjligheter
Barnombudsmannen ser positivt på att utredningens förslag kan stärka nyanlända barns tillgång till förskolan.  Förskolan är framförallt viktig för barns kognitiva och språkliga utveckling och för att kunna utveckla sociala relationer till andra barn och vuxna utanför familjen.

Utredningen betonar att en ökad sysselsättningsgrad bland utrikes födda indirekt påverkar barn genom att det bidrar till en minskad risk för ekonomisk utsatthet. Barnombudsmannen väljer inte att kommentera om förslagen leder till en minskad risk för ekonomisk utsatthet bland barnfamiljer.
Begränsade svenska språkkunskaper och samhällsinformation kan försvårara för nyanlända föräldrar att ge sina barn stöd i skolan och i sociala relationer.  Ett ökat deltagande i arbetsförberedande insatser kan underlätta för vissa att få språkundervisning och få tillgång till mer samhällsinformation. Men det är viktigt att betona att nyanlända är en heterogen grupp och deltagare i insatser har väldigt olika förutsättningar. Mot bakgrund av detta är det av stor vikt att insatserna utformas utefter individuella behov med ett stort mått av flexibilitet.

Föredragande i ärendet har varit utredaren Jenny Hedström.

Fredrik Malmberg
Barnombudsman