Unga som varken studerar eller arbetar (SOU 2013:74)(U2013/6021/UC)

Ställd till Utbildningsdepartementet
Dnr 3.9:0938/13

Sammanfattning
Barnombudsmannen tillstyrker, med följande kommentarer, i allt väsentligt utredningens förslag.

Barnombudsmannen saknar i utredningen ett tydligt barnrättsperspektiv som klargör att varje elev har rätt till det stöd den unge behöver för att klara målen för skolan.

Barnombudsmannen efterlyser också en djupare analys av frågor som rör tillgången på arbeten som kan ge unga, oavsett bakgrund eller utbildning, möjlighet att komma in på arbetsmarknaden.

Barnombudsmannen anser att benämningen av indikatorn Unga som varken arbetar eller studerar, är problematisk. En översättning som utgår ifrån OECD:s definition av indikatorn NEET vore att föredra, förslagsvis Unga utanför anställning, utbildning eller praktik.

Barnombudsmannen anser att de uppföljningar som redan sker och som föreslås av utredningen i ökad utsträckning bör inriktas mot skolhuvudmännens ansvar för att alla elever ska få det stöd de behöver för att nå utbildningsmålen. 

Barnombudsmannens kommentarer
Ett tydligt barnrättsperspektiv
Av FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) artiklarna 28 och 29 framgår att barn har en ovillkorlig rätt till utbildning och att barnets utbildning skall syfta till att utveckla barnets fulla möjligheter i fråga om personlighet, anlag och fysisk och psykisk förmåga.

Ett barnrättsperspektiv baserat på Sveriges åtaganden enligt barnkonventionen ger enligt vår uppfattning en viktig utgångspunkt för de analyser, bedömningar och förslag som framförs i utredningen betänkande. Ett tydligt barnrättsperspektiv sätter barnet i centrum och tydliggör därmed att ansvaret för situationen inte i något avseende kan läggas på barnet eller den unge. Samhällets ansvar och åtagande är otvetydigt.

Tillgången på arbeten 
Barnombudsmannen konstaterar att det är viktigt ur både ett individuellt och samhälleligt perspektiv att arbeta för att gruppen unga som varken arbetar eller studerar återkommer till studier eller en meningsfull sysselsättning. En förutsättning för ungas möjlighet att etablera sig på arbetsmarknaden är att det finns tillräcklig tillgång på arbetstillfällen också för unga som av olika skäl står långt från arbetsmarknaden. 

Några av de frågor utredningen tar upp är det särskilt angeläget att uppmärksamma. Dit hör konstaterandet att sambandet är starkt mellan ungdomars uppväxtförhållanden och deras etableringsproblem. Att växa upp i en familj med bristande socioekonomiska förutsättningar och sociala problem medför en betydande risk för att den unge ska misslyckas i skolan och därmed också senare få svårigheter i etableringen på arbetsmarknaden. Utredningen konstaterar att det först och främst krävs tidiga och förebyggande insatser av god kvalitet för att minska inflödet till utredningens målgrupp, d.v.s. de som varken arbetar eller studerar. Barnombudsmannan delar utredningens bedömning men vill i tillägg till detta peka på vikten av att det i samhället finns tillgång till arbetsplatser för unga. 

6.2 Unga som varken arbetar eller studerar – en indikator baserad på Arbetskraftsundersökningen
Enligt Barnombudsmannens uppfattning är det angeläget att lyfta fram skolans ansvar för att alla elever når utbildningsmålen. Det finns ett tydligt samband mellan den unges skolgång och möjligheter att få ett arbete. Mot bakgrund av dessa konstateranden uppfattar Barnombudsmannen benämningen av indikatorn Unga som varken arbetar eller studerar, som problematisk. En översättning som utgår ifrån OECD:s definition av indikatorn NEET vore att föredra, Förslagsvis Unga utanför anställning, utbildning eller praktik

6.5 Gymnasieuppföljningar ska kompletteras
Vi har tidigare pekat på vikten av att samhällets ansvar blir tydligt och att unga i utredningens målgrupp inte skuldbeläggs. Mot bakgrund av detta synsätt anser Barnombudsmannen att uppföljningarna ska tydliggöra skolhuvudmännens ansvar.   

Fredrik Malmberg
Barnombudsman