Ut ur skuldfällan, SOU 2013:72 (Ju2013/6941/L2)

Ställd till Justitiedepartementet
Dnr 3.9 :0942/13

Inledning
Barnombudsmannen välkomnar flertalet av utredningens förslag.  Förslagen förväntas underlätta för gäldenärer att ansöka om skuldsanering, höja kunskapen, samt skapa bättre förutsättningar för att klara av skuldsaneringen. Barnombudsmannen ser även positivt på att gäldenären genom budget- och skuldrådgivningen ska erbjudas ett utökat stöd men anser att information och stöd även bör erbjudas berörda barn. Barnombudsmannen välkomnar utredningens förslag om ökad flexibilitet vid beslut om betalningsplanens längd samt förslaget om två betalningsfria månader. Barnombudsmannen anser dock att det i lagtext bör tydliggöras att hänsyn ska tas till barnets situation vid beslut om betalningsplanens längd.

Barnombudsmannen ställer sig kritisk till att utredningen inte på ett tydligare sätt analyserat barnets rättigheter och behov genom en barnkonsekvensanalys. Närmare 40 procent av skuldsaneringsgäldenärerna har enligt utredningen hemmavarande barn. Det finns lite forskning om effekterna på barn som anhöriga i en överskuldsatt familj.  Regeringens strategi för att stärka barnets rättigheter påtalar vikten av att aktuell kunskap om barns levnadsvillkor ligger till grund för beslut och prioriteringar som rör barn. All lagstiftning som rör barn ska utformas i överensstämmelse med barnkonventionen. 

Socialstyrelsen beskriver att barn som växer upp i överskuldsatta familjer drabbas hårt av ett mycket utsatt ekonomiskt läge och menar att dessa familjers livsvillkor sannolikt hör till de sämre i samhället.  Socialstyrelsen har i sitt regleringsbrev för 2014 fått i uppdrag att utreda hur barnperspektivet beaktas i handläggningen av ekonomiskt bistånd samt att föreslå åtgärder för att barnperspektivet ska beaktas i högre utsträckning i den konkreta handläggningen.   Det finns anledning att tro att barn till överskuldsatta har liknande behov som barn i familjer med ekonomiskt bistånd. Barnombudsmannen anser därför att situationen för barn och unga som lever i familjer med löneutmätning eller skuldsanering bör utredas ytterligare med utgångspunkt i barnets rättigheter.

Barnombudsmannen beklagar vidare att utredningen inte i högre grad analyserat barnets situation under pågående skuldsanering. Vid beräkning av det belopp som en barnfamilj får behålla vid skuldsaneringen anser Barnombudsmannen att det bör skapas utrymme för ett större hänsynstagande till kostnader som är kopplade till barnet.

Barnets rättigheter
FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) fastslår att alla barn utan åtskillnad ska tillförsäkras rättigheterna i barnkonventionen. Konventionsstaterna erkänner rätten för varje barn till den levnadsstandard som krävs för barnets fysiska, psykiska, andliga, moraliska och sociala utveckling. Konventionsstaterna uppmanas att vidta systematiska strategier för att motverka fattigdom under barnets tidiga utveckling.  Konventionsstaternas ansvarar för att till det yttersta av sin förmåga säkerställa barnets överlevnad och utveckling. Med detta avses att erbjuda bästa möjliga förhållanden för barndomen i sig. Barnrättskommittén understryker de negativa konsekvenser som kan följa av att växa upp i både relativ och absolut fattigdom.  Kommittén skriver: ”En uppväxt i relativ fattigdom undergräver barns välfärd, sociala integration och självkänsla och minskar möjligheterna till lärande och utveckling.” 

Barn och unga som Barnombudsmannen träffat och som lever i överskuldsatta familjer beskriver att de ofta känner ett stort ansvar för familjens situation. Det förekommer att barn undviker fritidsaktiviteter då de kostar pengar och att de har svårt att följa med vänner.  Som svar på vad man skulle vilja göra om familjen hade mer pengar svarar ett av barnen, Mira, vars mamma lever med skuldsanering: ”Mest vardagliga saker. Att kunna fika med kompisar, att kunna följa med på saker.” Mira ger varje månad sitt studiebidrag till sin mamma. Ibland har familjen så lite pengar kvar i slutet av månaden att det inte räcker till det mest grundläggande. ”Innan så köpte vi fint kött och god mat. Nu blir det kanske den där billiga osten, för att vi ska ha något i kylskåpet, och det är väldigt ofta tomt”. När vi frågar Mira vad hon skulle ändra på för överskuldsatta familjer om hon hade möjlighet svarar hon ”Jag skulle nog mer prioritera saker som busskort och mat. Ge familjerna ett litet extra bidrag till det. Något sådant hade hjälpt otroligt mycket”. För barn i överskuldsatta familjer kan fem år av skuldsanering ofta summeras till tidigare år av knappa ekonomiska omständigheter. Detta innebär att barnet kan komma att leva större delen av barndomen under svåra ekonomiska omständigheter.

Med utgångspunkt i barnens särskilt utsatta situation beklagar Barnombudsmannen att expertis i barnfrågor är frånvarande bland de aktörer man samrått med i samband med utredningen. Inte heller har man samrått med barn utifrån deras expertkunskap.

6. Hur kan frågan om skuldsanering aktualiseras?
6.3.2 En ökad kunskap om skuldsanering
Barnombudsmannen tillstyrker förslaget om att budget- och skuldrådgivare samt andra aktörer som i sin verksamhet kommer i kontakt med överskuldsatta erbjuds utbildning om skuldsanering och tillgång till regelbundet informations- och erfarenhetsutbyte. Det är av stor vikt att utbildningen uppmärksammar barns rättigheter och belyser konsekvenser för barn av att leva i en ekonomiskt utsatt situation. Inom ramen för utbildningen bör också anmälningsskyldigheten lyftas för de aktörer som kan komma i kontakt med familjer där barnen befaras fara illa. Strategin för att stärka barnets rättigheter understryker att beslutsfattare och berörda yrkesgrupper ska ha kunskap om barnets rättigheter och förmåga att omsätta denna kunskap i berörda verksamheter.  
Barnombudsmannen understryker vikten av att budget- och skuldrådgivarna har hög kompetens och att specialistkompetensen även innefattar kunskap att möta människor i kris samt motivationsarbete. Att skuldsaneringen inte ska haverera vid vård av sjukt barn lyfts i utredningen. Barnombudsmannen oroas av den uppkomna diskussionen och ser det som ett exempel på en situation där det är avgörande med information till gäldenären om möjligheten att kontakta Kronofogden för lättnader. Information kan på så vis vara avgörande för att skuldsaneringen inte ska falla.

6.3.4 Samverkan mellan Kronofogdemyndigheten och kommunerna
Barnombudsmannen ställer sig positiv till Kronofogdemyndighetens pågående informationsinsats om den generella skuldsituationen i respektive kommun och att i denna särskilt lyfta skuldsanering. Barnombudsmannen betonar vikten av att även belysa konsekvenser för barn genom att lyfta barnrättsperspektivet inom ramen för informationsinsatsen. Det är vidare av stor vikt att Kronofogdemyndigheten och kommunerna samverkar då båda har ett ansvar gentemot gäldenären genom sina respektive roller.

7. Ansökningsförfarandet
7.5.3 Vilka krav bör ställas på utredningen?
Barnombudsmannen anser det viktigt att i utredningen specifikt se till barnets situation och konsekvenser för barn. Hänsyn bör tas till barnets löpande utgifter, exempelvis för fritidsverksamhet, glasögon, tandvård, busskort etcetera. I ansökan om skuldsanering utreds vidare gäldenärens kostnader för bostad eller om fastigheten behöver säljas. Barnombudsmannen ser det av vikt att lyfta den dom Högsta domstolen nyligen fattat i ett fall då en skuldbelastad barnfamilj skulle tvingas sälja sitt hus på exekutiv auktion för att kunna betala av sina skatteskulder. Familjen överklagade med hänvisning tillbarnkonventionen. Högsta domstolen gav i sin dom familjen rätt och hänvisade till Europakonventionens artikel 8 om den enskildes rätt till respekt för sitt hem och vägde även in barnkonventionen och principen om barnets bästa. Barnombudsmannen hoppas att barnets bästa fortsättningsvis ska vara vägledande inom ramen för skuldsaneringsprocessen.

7.5.6 Översyn av ansökningsblanketten
Barnombudsmannen understryker vikten av att under hela skuldsaneringsprocessen utgå från barnets behov och barnets specifika situation för att säkerställa barnets rättigheter. Ansökningsblanketten bör innefatta den sökandes familjesituation och eventuella konsekvenser för barn.

8 Kvalificerad insolvens
8.7.4 Behov och utformning av lagstiftningsåtgärder
Barnombudsmannen instämmer i utredningens förslag att det kvalificerade insolvensrekvisitet bör föras in och definieras i lagtext. Det är olyckligt att vissa gäldenärer nekats skuldsanering trots att detta egentligen är motiverat utifrån lagstiftningen.

9. Betalningsplanens längd
9.7.3 Ingen generell förkortning av betalningsplanen, men flexiblare planer
Barnombudsmannen välkomnar utredningens föreslag om ökad flexibilitet vid beslut om betalningsplanens längd. Lagens krav på särskilda skäl föreslås av utredningen ändras så att kortare tid kan bestämmas om det är skäligt. Barnombudsmannen anser dock att det i lagtext bör tydliggöras att hänsyn ska tas till barnets situation vid beslut om betalningsplanens längd.  
I praktiken har ofta gäldenären betalat på sina skulder under en lång tid när skuldsaneringen väl påbörjas.  Detta innebär att barn och unga kan komma att leva under mycket knappa ekonomiska omständigheter under många år, kanske större delen av barndomen. Om en gäldenär varit skuldsatt länge och har barn anser Barnombudsmannen därför att detta bör vara ett tungt vägande argument för att förkorta en betalningsplan. 

9.7.5 Två betalningsfria månader föreslås
Barnombudsmannen välkomnar utredningens förslag att gäldenären ska ha rätt till två betalningsfria månader varje år vilka ska infalla i juni och december.

10. Gäldenärens betalningar
10.6.2 Betalning ska ske genom en betalningsförmedling
Barnombudsmannen ställer sig positiv till inrättandet av en betalningsförmedling och att gäldenären i betalningsplanen ska betala ett visst månatligt belopp till betalningsförmedlingen. Att som gäldenär ha många olika inbetalningar att hålla reda på kan skapa stress. Det förenklade systemet skapar trygghet vilket även påverkar barn i familjer med överskuldsättning positivt.

11. Möjlighet att beviljas skuldsanering på nytt
11.6 Överväganden
Barnombudsmannen välkomnar förslaget om att en gäldenär som tidigare misslyckats med sin skuldsanering och fått den upphävd ska kunna ansöka igen utan begränsningar.

12 Budget- och skuldrådgivarnas stöd till gäldenären
Barnombudsmannen vill understryka att åtgärder genomförs för att garantera tillgång och kvalitet på budget- och skuldrådgivningen. I dagsläget ser verksamheten olika ut i landet och är eftersatt på flera håll.

12.5 Överväganden
Barnombudsmannen tillstyrker utredningens förslag att det i skuldsaneringslagen ska anges att kommunen ska lämna budget- och skuldrådgivning till skuldsatta personer och att stödet ska fortgå under hela processen. Barnombudsmannen anser dock att ett informativt samtal även bör erbjudas berörda barn. Förslaget bör även inbegripa att berörda barn får information om skuldsaneringsprocessen och vad skuldsanering innebär.

I Barnombudsmannens samtal med unga framgår att behovet av information kan vara stort för barn som lever i överskuldsatta familjer. Förälderns oro över ekonomin kan generera stor oro hos barnet. En flicka vi träffat beskriver den första tiden av skuldsanering så här: ”Jag hade ju märkt att vi hade börjat dra ner på saker och mamma var hela tiden orolig och stressad” (…) ”Så jag smygtittade och lyssnade”. Hon fortsätter ”Jag försökte kolla i papper i posten för att försöka förstå.”

Enligt barnkonventionen har barn rätt att bilda och uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör barnet. Barnet har även rätt att få information om sin egen situation. Strategin för att stärka barnets rättigheter beskriver barnets rätt till tillgång till information och särskilt information som rör barnets välfärd och fysiska och psykiska hälsa. Det ställer krav på myndigheter, landsting och kommuner att erbjuda anpassad information till barn om deras rättigheter och hur dessa ska tillgodoses. 

Föredragande har varit utredarna Janna Törneman och Joana Ivarsson Vitório.

Fredrik Malmberg
Barnombudsman