Betänkandet Assisterad befruktning för ensamstående kvinnor (Ju2014/3407/L2)

Ställd till Justitiedepartementet
Dnr 3.9: 0556/14

Inledning
Utredningen ska lämna förslag som ger ensamstående kvinnor möjlighet till assisterad befruktning i motsvarande utsträckning som gifta par och sambor. I direktiven anges att utredarens arbete ska ske med utgångspunkt i att barnets bästa ska placeras i främsta rummet och att de rättigheter som barn tillerkänns enligt FNs konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) beaktas i övrigt. Utredaren ska redovisa vilka konsekvenser de förslag som lämnas får för barn, både på kort och lång sikt.

Barnombudsmannen tillstyrker utredningens förslag att ensamstående kvinnor ska kunna ges möjlighet till assisterad befruktning, men enbart under förutsättning att förslaget kompletteras med åtgärder som innebär att barnets rättigheter säkerställs:

• Barnkonventionen ger utrymme för en bred tolkning av begreppet familj och en ensamstående kvinna kan utgöra ett barns familj. Att växa upp med enbart en förälder innebär dock en extra sårbarhet. Barnets rätt till en god och trygg uppväxtmiljö med kännedom om sitt ursprung måste därför bedömas i en medgivandeutredning som utförs av socialnämnden och som kompletterar den medicinska utredningen. I den samlade bedömningen är det viktigt att beakta kvinnans sociala nätverk, sociala skyddsnät och hennes medicinska och psykologiska situation. Assisterad befruktning ska enbart få komma ifråga om det kan antas att barnet kommer att växa upp under goda förhållanden där barnets rättigheter respekteras.

• Barnet måste garanteras rätten till kännedom om sitt ursprung. Det är en viktig del av medgivandeutredningen att säkerställa kvinnans inställning till detta. Rätten att få kännedom om sitt ursprung måste vidare säkerställas genom skärpt lagstiftning och informationsinsatser.

Barnombudsmannen anser att ovan nämnda åtgärder också bör omfatta assisterad befruktning för par där det finns en donator.

Synpunkter på utredningen ur ett barnrättsperspektiv
Barnkonventionen ger utrymme för en bred tolkning av begreppet familj och en ensamstående kvinna kan utgöra ett barns familj. Artikel 5 i barnkonventionen innebär att konventionsstaterna ska respektera det ansvar och de rättigheter och skyldigheter som tillkommer föräldrar eller där så är tillämpligt, medlemmar av den utvidgande familjen eller gemenskapen enligt lokal sedvänja, vårdnadshavare eller andra personer som har lagligt ansvar för barnet, att på ett sätt som står i överensstämmelse med den fortlöpande utvecklingen av barnets förmåga ge lämplig ledning och råd då barnet utövar de rättigheter som erkänns i konventionen. Barnrättskommittén menar att begreppet ”familj” måste tolkas i bred bemärkelse. Att samhällsutvecklingen i Sverige lett fram till en öppnare syn på familjen konstaterar Barnombudsmannen redan i ett remissvar i samband med SOU 2001:10. I samma remissvar beskriver Barnombudsmannen den extra sårbarhet det kan innebära att växa upp med endast en förälder, något som bör beaktas utifrån kvinnans sociala nätverk, sociala skyddsnät samt kvinnans hälsa i den särskilda prövning som sker i samband med assisterad befruktning. Den extra sårbarheten kan bestå i exempelvis förälders frånfälle eller sjukdom.

Barnombudsmannen anser att tillämpningen av assisterad befruktning med donator alltid bör grundas i en noggrann medgivandeutredning av socialnämnden som också bör vara den instans som genomför alla prövningar. Inom ramen för utredningen bör barnets rätt till goda levnadsförhållanden beaktas, oavsett om barnet växer upp med två föräldrar eller med en ensamstående förälder. Medgivandeutredningen bör ta sin utgångspunkt i hur barnet ska tillförsäkras det skydd och den omvårdnad som behövs för dess välfärd samt för att säkerställa både fullt och faktiskt åtnjutande av alla de rättigheter som erkänns i konventionen och barnets helhetsutveckling. Barnets bästa ska inom ramen för utredningen bedömas utifrån att barnet, för att kunna uppnå en fullständig och harmonisk utveckling av sin personlighet, växer upp i en familjemiljö, i en omgivning av lycka, kärlek och förståelse. En bedömning utifrån barnets bästa bör alltid ske från fall till fall.

De argument som utredningen framfört för att inom ramen för detta delbetänkande inte ta upp socialnämnden som en tänkbar instans för prövning anser inte Barnombudsmannen vara hållbara utifrån principen om barnets bästa. Barnombudsmannen oroas över att den prövning som föreslås i utredningen inte är tillräckligt långtgående när det gäller att tillförsäkra barnet dess rättigheter oavsett om prövningen berör assisterad befruktning med donator för en ensamstående kvinna eller personer i en parrelation.

Att ensamstående kvinnor ges möjlighet till assisterad befruktning i Sverige kommer få positiva effekter i form av att fler barn kommer ges möjlighet till kännedom om sitt ursprung utifrån att donatorn inte tillåts vara anonym i Sverige till skillnad från i andra länder där donatorn kan vara anonym. Samtidigt finns det en problematik i att barnets rätt till kännedom om donatorns identitet inte är någon garanti för att barnet faktiskt får kännedom om sitt ursprung. Den kunskapen får enbart de barn där en vuxen väljer att berätta för barnet.  Utifrån ett barnrättsligt perspektiv är detta inte godtagbart. Barnombudsmannen vill särskilt betona den roll socialnämnden kan spela när det gäller barnets rätt till kännedom om sitt ursprung genom olika insatser i det att en medgivandeutredning hamnar under socialnämndens ansvar.

Artikel 7 i barnkonventionen handlar om att barnet ska registreras omedelbart efter födelsen, ha rätt från födelsen till ett namn, rätt att förvärva ett medborgarskap och så långt det är möjligt, rätt att få vetskap om sina föräldrar och bli omvårdat av dem. Staten har ansvar för att säkerställa genomförandet av dessa rättigheter i enlighet med sin nationella lagstiftning. Barnrättskommittén har konsekvent uttryckt oro över lagar som hindrar barn från att veta omständigheterna kring sin födelse eller vilka deras biologiska föräldrar är. Kommittén rekommenderar att barn ges lagstadgad rätt till denna information. Artikel 8 i barnkonventionen betonar att om barnet berövas sin identitet ska konventionsstaterna ge lämpligt bistånd och skydd i syfte att snabbt återupprätta barnets identitet.

Barnombudsmannen instämmer i kommitténs rekommendation om att barnets rätt till information om dess genetiska ursprung bör lagstadgas.

SMER understryker i sin rapport, Assisterad befruktning-etiska aspekter, att frågor som rör barnets rätt till kännedom om sitt ursprung bör ingå i en framtida översyn av lagstiftningen rörande assisterad befruktning och att möjliga vägar att förstärka denna rättighet bör övervägas.  SMER hävdar, i likhet med Barnombudsmannen, att rättigheten är en del av principen om barnets bästa och att barn som tillkommer genom assisterad befruktning bör få information om sitt ursprung.

Barnombudsmannen vill även fortsatt förorda att det görs en anteckning i folkbokföringsregistret. Av anteckningen ska framgå att barnet tillkommit via assisterad befruktning med donator och donatorns identitet. Detta kan bidra till att öka föräldrars benägenhet att berätta för barnet om dess genetiska ursprung. En sådan anteckning gör det också möjligt för barnet att själv få kunskap om sitt ursprung.

Barnombudsmannen har i tidigare remissvar påpekat att föräldrars vilja att berätta kan styras av faktorer som lagstiftning, attityder samt kunskap om barn och barns rättigheter. I ett yttrande i samband med SOU 2007:3 instämde Barnombudsmannen i de förslag som där angavs om att ge Socialstyrelsen i uppdrag att utarbeta informationsmaterial som riktar sig till föräldrar och sjukvårdspersonal om barns rätt till information om sitt ursprung samt utvecklandet av en pedagogisk vägledning och hjälpmedel som kan hjälpa föräldrarna med varför, hur och när de ska berätta. Barnombudsmannen vill återigen förespråka vikten av att ge Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram ett sådant informationsmaterial samt att utveckla och sprida en pedagogisk vägledning och hjälpmedel som kan hjälpa föräldrar med varför, hur och när de ska berätta.

Föredragande i ärendet har varit utredaren Joana Ivarsson Vitório.

Fredrik Malmberg
Barnombudsman