Betänkandet (SOU 2013:81) När vi bryr oss. Förslag om samverkan och utbildning för att effektivare förebygga våldsbejakande extremism (Ju2013/8705/D)

Ställd till Justitiedepartementet
Dnr 3.9: 0041/14

Inledning
Barnombudsmannen välkomnar utredningens betänkande. Barnombudsmannen instämmer i utredningens utgångspunkt att förebyggande arbete mot våldsbejakande extremism ytterst handlar om att bygga upp en tilltro till demokrati och mänskliga rättigheter. Från en sådan utgångspunkt blir barn och ungdomar en mycket central målgrupp i det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism.

Enligt FN:s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen, skall konventionsstaterna tillförsäkra varje barn inom deras jurisdiktion de rättigheter som anges i konventionen, utan åtskillnad vad gäller exempelvis ras, hudfärg, kön, språk, religion eller politisk åskådning. Här finns många kopplingar mellan barnkonventionen och förebyggande arbete mot våldsbejakande extremism. I den första allmänna kommentaren från FN:s barnrättskommitté (Utbildningens syfte) understryker kommittén vikten av att bekämpa rasism. Kommittén lyfter fram att rasismens grogrund är okunnighet, ogrundad rädsla samt fördomar inför skillnader som har att göra med ras och etnisk bakgrund, religion, kultur och språk. Vidare betonar kommittén utbildning som ett medel för att förebygga rasism.

Vad gäller Sverige har kommittén vid upprepade tillfällen uttryckt oro över att barn diskrimineras i Sverige. 2009 uttryckte kommittén oro över främlingsfientlighet samt rasistiska attityder gentemot etniska minoriteter, flyktingbarn, asylsökande samt barn till immigranter. 2005 uppmärksammade kommittén rasism i skolor, samt att barn i unga åldrar rekryterades till rasistiska organisationer.

Ur ett barnrättsperspektiv är våldsbejakande extremism potentiellt problematisk för många barn. Dels handlar det om barn och unga som på olika sätt blir måltavlor för trakasserier och kränkningar och fysiskt våld. Dels handlar det om barn som själva riskerar att rekryteras till extremistmiljöer. Förekomsten av våldsbejakande extremism och sådana aktioner som olika grupperingar från sådana miljöer engagerar sig i kan också oroa många barn.

Utredningens uppdrag har dels varit att lämna förslag om utveckling av ett effektivare arbete för att förebygga våldsbejakande extremism på nationell och lokal nivå, dels att utveckla ett utbildningsmaterial som kan användas för att förbereda och kompetensutveckla dem som på olika sätt medverkar i det förebyggande arbetet. Nedan kommenterar Barnombudsmannens de av utredningens förslag som myndigheten bedömer vara av särskilt intresse ur ett barnrättsperspektiv.

Förslag 4.9 Brottsförebyggande rådet som motor
Barnombudsmannen ställer sig positiv till utredningens förslag att en nationell samordnare med uppdrag att ansvara för det övergripande arbetet med att förebygga våldsbejakande extremism inrättas och placeras hos Brottsförebyggande rådet, Brå. Barnombudsmannen delar utredningens bedömning att Brå, i egenskap av att vara expertorgan åt rättsväsendet samt genom sin lokala närvaro (genom nätverket av lokala brottsförebyggande råd på kommunal nivå) torde vara den mest lämpade samhälleliga aktören för detta uppdrag.

Barnombudsmannen ser kombinationen av forskning, internationellt samarbete och lokala insatser som avgörande inslag i det förebyggande arbete mot våldsbejakande extremism. Barnombudsmannen noterar emellertid att det samtidigt finns ett dilemma med ett förebyggande arbete mot våldsam extremism såsom det beskrivs i utredningen. Samhälleliga aktörer, exempelvis polis, skola och socialtjänst är av yttersta vikt i detta arbete. Samtidigt kan våldsbejakande extremism också vara relaterad till misstrogenhet mot samhället och just dessa aktörer.

Ett effektivt lokalt förebyggande arbete kan därmed behöva involvera samverkan med andra aktörer som individer i riskzonen har förtroende för. Vilka dessa aktörer är varierar naturligtvis mellan vilken typ av extremistgrupperingar det förebyggande arbetet är riktat mot, vilka individer det är fråga om, och vad som utmärker den samhälleliga kontext som är aktuell. Som utredningen själv konstaterar: varje fall måste hanteras som att det är mer eller mindre unikt.

Barnombudsmannen anser därför att det vid sidan av kunskapsutveckling och forskningsbaserade metoder inom förebyggande arbete mot våldbejakande extremism också bör ges utrymme för utveckling av samverkansformer mellan myndigheter och civilsamhällets aktörer. Sådan samverkan kan stimuleras genom att Brå ekonomiskt stödjer lokala projekt som bedrivs i sådana syften.

5. Förslag om utbildningsinsatser
Barnombudsmannen är till stora delar positiv till utredningens förslag om utbildningsinsatser. Barnombudsmannen instämmer i att utbildning av samhälleliga aktörer som kommer i kontakt med barn och unga i riskzonen skall vara ett prioriterat område i det förebyggande arbetet. Barnombudsmannen anser också att sådana utbildningsinsatser bör innefatta dialog och erfarenhetsutbyte med andra aktörer än myndighetsaktörer, inte minst med barn och unga själva.

Utredningens beskriver initialt att syftet med utbildningsinsatserna är att förmedla kunskap om olika individers vägar in i radikalisering och framförallt våldsbejakande extremism. Samtidigt vill utredningen ta fram ett generaliserbart utbildningsmaterial, som ska omfatta alla former av våldsbejakande extremism, oavsett ideologiskt motivering. I utredningen noteras emellertid att de olika extremistmiljöerna är olika till sin karaktär, har vitt skilda politiska idéer, och drar till sig olika individer. Utredningen redogör för hur individer kan finna olika vägar in i våldsbejakande extremism och konstaterar att sådana processer ofta är mycket komplexa samt att individer motiv kan vara av skilda slag.

När det gäller förebyggande arbete riktat mot barn och ungdomar i riskzonen anser Barnombudsmannen att insatser måste anpassas utifrån kunskap om barn och ungas specifika situationer. Inte minst är det viktigt att hitta former för att involvera barn och ungdomar själva i det förebyggande arbetet. De processer som leder unga in i våldbejakande extremism kan på olika sätt uppvisa lokala och individuella särdrag. Det kan mycket väl vara så att barn och unga har sådan information om vad som händer bland ungdomar i närmiljön som kan vara högst användbar kunskap i det förebyggande arbetet.

5. 5 Målgrupper
Utredningen lyfter fram en rad olika myndighetsaktörer och noterar även företrädare för civilsamhället som viktiga målgrupper för utbildningsinsatserna. Barnombudsmannen instämmer i att yrkesverksamma som i sitt dagliga arbete möter unga och sårbara människor är den primära målgruppen för utbildningsinsatser, men vill återigen betona att vuxna människor som barnet eller ungdomen i riskzonen har förtroende för mycket väl kan finnas i andra sammanhang. Barnombudsmannen vill också poängtera att det också är möjligt att ungdomar som löper risk att utsättas för extremistgruppers handlingar, till exempel genom att tillhöra en etnisk minoritet, också kan behöva stöd av samhälleliga aktörer. Ytterst är det en fråga om att skapa förtroende bland barn och unga för att samhällets aktörer kan hjälpa också dem i utsatta situationer.

5.6.2 Samtalskompassen – metodstöd för förändring
Barnombudsmannen anser att utredningens presentation av metoden Samtalskompassen, både som stöd för samverkan och som stöd för förändring, visar på ett intressant sätt att arbeta förebyggande mot våldsbejakande extremism där dialog med barn och unga betonas.
Barnombudsmannen anser emellertid också att utredningen hade kunnat visa på andra metoder. Ett intressant utbildningsområde för de målgrupper som utredningen identifierar skulle kunna vara hur rättsliga verktyg kan användas i det förebyggande arbetet. Ökad kunskap om exempelvis diskrimineringslagstiftning och lagen om hets mot folkgrupp skulle kunna stärka skolors förebyggande arbete. Barn som Barnombudsmannen har träffat inom regeringsuppdraget Pejling och dialog har exempelvis berättat om hur skolpersonal uppvisat tveksamhet att ingripa i fall av kränkningar och trakasserier på etniska grunder mellan elever.

Föredragande har varit utredaren Henrik Ingrids.

Fredrik Malmberg
Barnombudsman