Överskuldsättning i kreditsamhället? (SOU 2013:78) (Ju2014/125/KO)

Ställd till Justitiedepartementet
Dnr 3.9: 0043/14

Inledning
Barnombudsmannen hade gärna sett att utredningen lagt större fokus på barnets perspektiv och rättigheter. Situationen för barn och unga i överskuldsatta familjer är ännu inte fullt ut utredd och analyserad. Vi hade velat se en djupare analys av vilka de är, hur samhället beaktar deras rättigheter (exempelvis för barn till föräldrar med skuldsanering och löneutmätning) och vad man kan göra åt situationen. Vi hade även velat se en systematisk genomgång av orsaken till de skulder som kvarstår för barn och unga och en analys av hur situationen skulle kunna förbättras för att undvika skuldsättning av omyndiga. Barnombudsmannen beklagar att de barnröster som delades med utredningen inte inkluderades i utredningstexten.

Vi är dock glada för de förslag som slutligen kom med och för att en del frågor blivit utredda och belysta. Barnombudsmannen ser även positivt på flera av förslagen som rör vuxna som vi hoppas kommer få positiv inverkan på barnens liv i överskuldsatta familjer. Vi har valt att kommentera förslagen i kapitel 5 och följer angiven rubrikindelning. Barnombudsmannen väljer dock att endast lämna synpunkter i den utsträckning som förslagen berör personer under 18 år och Barnombudsmannens synpunkter tar sin utgångspunkt i FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen).

Barnets rättigheter
Artikel 27 i barnkonventionen anger att konventionsstaterna erkänner rätten för varje barn till den levnadsstandard som krävs för barnets fysiska, psykiska, andliga, moraliska och sociala utveckling. Föräldrarna har huvudansvaret för att säkra denna rättighet men vid behov ska konventionsstaterna bistå föräldrarna. Barnkonventionen betonar konventionsstaternas ansvar att till det yttersta av sin förmåga säkerställa barnets överlevnad och utveckling. Med detta avses att erbjuda bästa möjliga förhållanden för barndomen i sig.

FN:s kommitté för barnets rättigheter (barnrättskommittén) understryker de negativa konsekvenser som kan följa av att växa upp i både relativ och absolut fattigdom. Kommittén skriver ”En uppväxt i relativ fattigdom undergräver barns välfärd, sociala integration och självkänsla, och minskar möjligheterna till lärande och utveckling.” Konventionsstaterna uppmanas att vidta systematiska strategier för att motverka fattigdom under barnets tidiga utveckling.

Konventionsstaterna ska enligt artikel 26 erkänna rätten för varje barn att åtnjuta social trygghet, innefattande socialförsäkring. Konventionsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att till fullo förvekliga denna rätt i enlighet med sin nationella lagstiftning.

En av barnkonventionens grundläggande principer är artikel 3 som handlar om att barnets bästa ska vara avgörande vid varje åtgärd som rör ett barn. Enligt artikel 12 har barnet rätt att bilda och uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som rör barnet. Barnet har även rätt att få information om sin egen situation. Rätten till information kring frågor som rör barnet är en förutsättning för att barnet ska kunna bilda och uttrycka åsikter.
Barnrättskommittén rekommenderar att konventionsstaten vidtar alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att inga barn lever under fattigdomsgränsen. Kommittén rekommenderar också att konventionsstaten vidtar lämpliga åtgärder, däribland speciella stödåtgärder, för att säkerställa att barn, i synnerhet barn från socialt missgynnade familjer, inklusive hushåll med ensamstående föräldrar och barn av icke svenskt ursprung, inte lever i fattigdom, oavsett var de är bosatta.

5.2 Hög betalningsmoral
5.2.2 Bättre hantering av offentligrättsliga fordringar
Utred praktiska lösningar för att kunna införa förslag om månadsinkomstuppgifter
Barnombudsmannen är positiv till utredningens förslag. Utredningen tar upp bostadsbidrag och underhållsstöd som exempel där det offentligrättsliga systemet kan skuldsätta enskilda. Enligt Barnombudsmannen borde metoder utvecklas för att basera denna typ av stöd på reella inkomster istället för att göra uppskattningar utifrån tidigare eller framtida inkomster. Staten ska inte vara en skuldfälla.

Samverkan mellan Kronofogdemyndigheten och övriga myndigheter
Barnombudsmannen är positiv till förslaget. Skatteskulder är den vanligaste skuldposten för barn i åldern 0-14 år.  Det är därför enligt Barnombudsmannen av stor vikt att Kronofogden samverkar med Skatteverket, som ett incitament för att motverka skatteskulder.

5.3 Kunskap och stöd
I Barnombudsmannens samtal med barn och unga framgår att behovet av information kan vara stort för barn som lever i överskuldsatta familjer. Förälderns oro över ekonomin kan generera stor oro hos barnet. En flicka vi träffat beskriver den första tiden av skuldsanering så här: ”Jag hade ju märkt att vi hade börjat dra ner på saker och [föräldern] var hela tiden orolig och stressad”[…] ”så jag smygtittade och lyssnade.” hon fortsätter ”jag försökte kolla i papper i posten för att försöka förstå.” Hon beskriver att det ofta blev konflikter i familjen innan hon visste vad som hände.

5.3.1 En mer kraftfull budget- och skuldrådgivning
Barnombudsmannen är positiv till förslaget. Mot bakgrund av barnkonventionens artikel 2 om icke-diskriminering vill Barnombudsmannen understryka att barn, unga och deras familjer bör ha tillgång till budget- och skuldrådgivning oavsett var i landet man bor.
Enligt Barnombudsmannen bör barn involveras i processen vilket innefattar att budget- och skuldrådgivarna även bör samtala med barnen. Berörda barn bör informeras om processen och vad eventuella utmätningsförfaranden innebär. En avvägning av lämpligheten måste alltid göras i varje enskilt fall. Vid en sådan bedömning bör hänsyn tas till barnets ålder och mognad, samt barnets bästa.

Barn och unga som vi träffat beskriver att de ofta känner ett stort ansvar för familjens situation. Ett barn berättar att den ena föräldern lider av psykisk ohälsa. Föräldern har inte kunnat arbeta vilket fått stora konsekvenser för familjens ekonomi. Barnet berättar ”I början av månaden finns det pengar. Jag pratar ju mycket med [den andra föräldern] och då får jag ju höra hur mycket det finns kvar och att vi måste ha det till mat. Sedan försöker man lägga upp så att det finns hela tiden.” Ett annat barn berättar att han själv har försökt att ordna bostad till sig och sin förälder. ”Ja man fick ju lite grand leka vuxen trots att man inte var det. Man fick ge förslag och jag vet någon gång så satt jag och ringde runt till andrahands uthyrning men förstod inte ett enda ord om allt vad de sa om deposition och så.”

5.3.2 Utvidga den nya upplysningstjänsten för konsumenter med en Ekonomiakut
Barnombudsmannen är positiv till förslaget att inrätta en upplysningstjänst. Det är av stor vikt att kunskapen görs tillgänglig för barn och unga. I marknadsföringen av den nya informationstjänsten bör barn och unga vara en prioriterad målgrupp. Det måste finnas informations- och kommunikationskanaler anpassade för barn och ungdomar. Barnombudsmannen uppmuntrar till att barn och unga görs delaktiga redan vid uppbyggnaden av informationstjänsten.

5.3.3 Finansiell folkbildning
Barnombudsmannen tillstyrker förslaget och är positiv till att det lyfts fram att barn och unga vuxna är en särskilt viktig målgrupp att nå. Information och utbildningsinsatser bör vara anpassade och barn kan med fördel göras delaktiga i processen att ta fram lämpligt material.

Enligt barnkonventionen har barn rätt att bilda och uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör barnet. Barnet har även rätt att få information om sin egen situation. Strategin för att stärka barnets rättigheter i Sverige beskriver barnets rätt till tillgång till information och särskilt information som rör barnets välfärd och fysiska och psykiska hälsa. Det ställer krav på myndigheter, landsting och kommuner att erbjuda anpassad information till barn om deras rättigheter och hur dessa ska tillgodoses.

5.3.4 Finansiella kunskaper i skola, gymnasieskola, vuxenutbildning och SFI
Barnombudsmannen delar utredningens uppfattning om att kunskaper i privatekonomi, konsumenträtt och överskuldsättning ska läras ut inom ramen för existerande skolämnen. Kunskaper om skuldsanering, löneutmätning och avhysningar bör också ingå. Det är viktigt att undervisningen i dessa delar stärks nationellt så att alla barn får tillgång till samma kunskap, oavsett var i landet de bor.

Ett barn som Barnombudsmannen har träffat beskriver att det kom många brev från Kronofogden hem till familjen. Först på SO-lektionen i skolan förstod barnet vad Kronofogden egentligen var för myndighet och att det inte alls var bra att föräldern fick så många brev därifrån.

5.3.5 Ökat stöd för gäldenärer att kontrollera fordringars giltighet
Fordringar som har uppstått innan gäldenären fyllde 18 år
Se nedan under avsnitt 5.5.1.

5.5 Barn och ungdomar
5.5.1 Försvåra möjligheten att skuldsätta barn och ungdomar
Barnombudsmannen är positiv till att utredningen föreslår ändringar för att komma till rätta med problemet att barn skuldsätts och att borgenärerna ansöker om betalningsföreläggande först när svaranden fyllt 18 år. Att borgenären blir tvungen att ange datum för fordrans uppkomst i sin ansökan till Kronofogden, om gäldenären är under 25 år, är ett steg i rätt riktning.

5.5.2 Ändrade förbehållsbelopp vid löneutmätning
Barnombudsmannen delar utredningens uppfattning om att förslaget att förbättra villkoren för löneutmätning för barnfamiljer bör övervägas på nytt. Utredningen bör specifikt undersöka barnets situation och de konsekvenser en löneutmätning får för ett barn. Hänsyn bör tas till barnets löpande utgifter, exempelvis för fritidsverksamhet, glasögon, tandvård, busskort etcetera.

En flicka som Barnombudsmannen träffat ger följande svar på frågan om vad hon skulle ändra på för överskuldsatta familjer om hon hade möjlighet ”Jag skulle nog mer prioritera saker som busskort och mat. Ge familjerna ett litet extra bidrag till det. Något sådant hade hjälpt otroligt mycket.”

Socialstyrelsen beskriver att barn som växer upp i överskuldsatta familjer drabbas hårt av ett mycket utsatt ekonomiskt läge och menar att dessa familjers livsvillkor sannolikt hör till de sämre i samhället. Socialstyrelsen har i sitt regleringsbrev för 2014 fått i uppdrag att utreda hur barnperspektivet beaktas i handläggningen av ekonomiskt bistånd och att föreslå åtgärder för att barnperspektivet ska beaktas i högre utsträckning i den konkreta handläggningen. Det finns anledning att tro att barn till överskuldsatta har liknande behov som barn i familjer med ekonomiskt bistånd. Barnombudsmannen anser därför att situationen för barn och unga som lever i familjer med löneutmätning eller skuldsanering bör utredas ytterligare med utgångspunkt i barnets rättigheter.

Barn som Barnombudsmannen träffar beskriver att de har svårt att följa med vänner, att fika eller gå på bio. Ibland undviker man fritidsaktiviteter eftersom det kostar pengar. ”Jag har alltid spelat fotboll, men så slutade jag för tre år sedan ungefär och det var också lite för att det började bli dyrt. Fotbollskläder och skor och träningarna kostar ju.” berättar ett barn. När vi frågar vad barnet skulle vilja göra om familjen hade mer pengar är svaret ”Mest vardagliga saker. Att kunna fika med kompisar, att kunna följa med på saker.”

Vid utmätningar utreds gäldenärens kostnader för bostad eller om fastigheten behöver säljas. Barnombudsmannen vill därför lyfta Högsta domstolens dom från 2013 i vilken en skuldsatt barnfamiljs hus skulle säljas på exekutiv auktion för att täcka faderns skatteskulder. Familjen överklagade med hänvisning till barnkonventionen. Högsta domstolen gav familjen rätt och hänvisade till Europakonventionens artikel 8 om den enskildes rätt till respekt för sitt hem och vägde även in barnkonventionen och principen om barnets bästa.  Barnombudsmannen hoppas att barnets bästa fortsättningsvis ska vara vägledande inom utmätningsförfaranden.

5.5.3 Avskaffa det solidariska skadeståndsansvaret för barn och ungdomar
Barnombudsmannen välkomnar utredningens förslag att avskaffa det solidariska skadeståndsansvaret för barn under 18 år. De skuldsättningsproblem som det solidariska skadeståndet kan leda till är något som Barnombudsmannen uppmärksammat regeringen på vid ett flertal tillfällen.

Det solidariska skadeståndsansvaret innebär ett successivt växande problem för brottsoffren som får vänta länge på sitt skadestånd. Det innebär problem för den unge skadeståndsskyldige, som får börja sitt vuxenliv som gäldenär trots att denne kan ha möjlighet att betala ”sin del”, men det innebär också problem för samhället.

Solidaritetsprincipen motiveras ofta med rättviseargument. Den skadelidande har en utsatt position och bör ha möjlighet att vända sig till vem som helst av dem som orsakat skadan för att få ut skadeståndet. Å andra sidan framhålls ibland åsikten att det solidariska ansvaret är orättvist. Ett solidariskt skadeståndsansvar upplevs bara som rättvist om den som har betalat hela skadeståndet kan återfå ersättning från övriga skadeståndsskyldiga via regressanspråk.  Det kan ofta vara svårt att i efterhand få kompensation genom regressanspråk mot övriga skadeståndsskyldiga. Det gör att ett solidariskt skadeståndsansvar sällan blir rättvist i praktiken.

Barnombudsmannen har i ett tidigare remissvar även ifrågasatt användandet av böter som ungdomspåföljd.  Barn har ofta ingen eller liten möjlighet att betala sina böter och ett bötesstraff kan innebära ett extra straff för det barn som, förutom utdömda böter, också får en betalningsanmärkning. De vanligaste skuldtyperna för barn är skatteskulder, böter, skulder till brottsofferfonden och skadestånd.  Det är mycket angeläget att barn kan påbörja sitt vuxenliv utan att ha skulder registrerade hos Kronofogdemyndigheten. Barnombudsmannen anser att bötesstraff för lagöverträdare under 18 år helt bör utmönstras.

Av utredningens statistik framgår att personer under 18 år har mest skulder till Brottsofferfonden.  Skadestånden som är en stor skuldpost, definieras som enskilda mål och räknas inte in i denna tabell. När en person dömts för ett brott där fängelse ingår i straffskalan blir man enligt lag skyldig att betala en avgift på 500 kr till Brottsofferfonden.  Barnombudsmannen anser att det kan finnas anledning att se över denna skyldighet för personer under 18 år.

5.5.4 Debetkort för barn
Barnombudsmannen är positiv till utredningens förslag att även barn bör få rätten att skaffa ett betalkonto, enligt direktivets bestämmelser, med tillhörande debetkort. Det är viktigt att barn också får möjligheten att delta i det alltmer kontantlösa samhället och handla utan att skuldsätta sig. När ett barn får tillgång till ett sådant kort anser vi att det är viktigt att barnet får information om dess funktion på ett enkelt och lättillgängligt sätt.

5.5.5 Stärk ungdomars kunskaper
Se avsnitt 5.3.3 och 5.3.4 ovan.

Övrigt
Avhysning
En konsekvens av skuldsättning kan vara att barn och unga blir avhysta från sina hem. Barnombudsmannen har under 2013 lyssnat till hur barn och unga själva ser på sin situation vid en avhysning och sammanfattar nedan några av barnens råd till förbättring och förändring.

Ofta önskas mer stöd och hjälp till föräldrarna för att vräkningen ska kunna undvikas. ”Det här med att hjälpa eftersom vi inte hade bra med pengar. I alla fall matpengar så att vi kunde betala hyran så hade det(vräkningen) sluppit hända” menar ett barn. Vidare menar barn som avhysts att vuxna måste ta sig tid att lyssna på barn och unga. Det är viktigt att tala enskilt med barnet och våga fråga om allt. ”Fråga! Fråga om allt! Sätt dig ner vid köksbordet!” säger en pojke.

Vidare är det avgörande att ett barns situation följs upp av socialtjänsten efter en vräkning. Ett barn säger såhär. ”Följ upp, följ upp, följ upp! Hela tiden- följ upp! Det ska ju inte vara såhär. Soc ska ju följa upp. De vet var [föräldern] jobbar. De kan be om en adress. Försök be mig när jag är ensam hemma! Försök fråga i skolan.”

Även mer information eftersöks. Barn och unga kan både behöva information om vilket stöd som finns att tillgå samt när och hur en avhysning ska ske. En flicka beskriver att hon önskat ”få reda på det veckan innan eller nåt. Vi hann inte packa eller någonting, fick slänga ner lite grejer och ringa [en släkting]”

Föredragande i ärendet har varit juristen Emma Forssell.

Fredrik Malmberg
Barnombudsman