Remiss angående allmänna råd med kommentarer för fritidshemmet (dnr 62–2013:801)

Ställd till Skolverket
Dnr 3.9: 0387/14

Inledning
Barnombudsmannens synpunkter på denna remiss tar sin utgångspunkt i FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen).

Av artikel 3 i barnkonventionen framgår huvudprincipen om barnets bästa. Enligt artikeln framgår att vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, så ska barnets bästa komma i främsta rummet.

Barnombudsmannen välkomnar att Skolverket har tagit fram nya allmänna råd för fritidshemmet för att klargöra innehållet i uppdraget att stimulera elevernas utveckling och lärande som fritidshemmet har fått i den nya skollagen, men har vissa synpunkter på några delar av förslaget. 

Kort om fritidshemmets uppdrag
Fritidshemmet och läroplanen
Fritidshemmet har ingen egen kursplan. Kursplanerna för grundskolans olika ämnen gäller inte för fritidshemmet, men ska vara vägledande för verksamheten. Barnombudsmannen anser att det är angeläget att tydliggöra fritidshemmens uppdrag, syfte, mål och innehåll. Fritidshemmet har ju i och med nya skollagen fått ett tydligare uppdrag med inriktning att stimulera elevernas utveckling och lärande och det måste klargöras vad det innebär i praktiken.

En av barnkonventionens viktigaste principer är barns rätt till icke-diskriminering i artikel 2. Konventionsstaterna ska respektera och tillförsäkra varje barn de rättigheter som anges i konventionen utan åtskillnad av något slag. I artiklarna 28, 29 och 31 i barnkonventionen fastställs vidare varje barns rätt till utbildning och en meningsfull fritid. Barnets utbildning ska syfta till att utveckla barnets fulla möjligheter i fråga om personlighet, anlag och fysisk och psykisk förmåga. Barnet har också rätt till vila, lek och rekreation anpassad till ålder samt rätt att fritt delta i det kulturella och konstnärliga livet.

Av dessa artiklar följer att alla barn har rätt till utbildning och fritid, utan åtskillnad av något slag, oberoende av var den anordnas. När det inte finns en gemensam kursplan för fritidshemmets personal att följa är dock risken att utbildningen i fritidshemmet inte blir likvärdig för alla barn. Eftersom grundskolans kursplaner endast är vägledande och därmed öppna för individuella tolkningar blir styrningen otydlig . Det påverkar utformningen av fritidsverksamheten och risken är att barnen får olika kvalitet och möjligheter i sina fritidshem.
 
1. Förutsättningar för arbetet
Inledningsvis påpekas att det finns en felaktig hänvisning i fotnot 29 på sidan 11. Principen om barnets bästa finns i artikel 3 och inte i artikel 45.

Kraven i skollagen och diskrimineringslagen om ett aktivt arbete mot kränkande behandling, trakasserier och diskriminering gäller också för fritidshemmen. På flera fritidshem saknas dock ett strukturerat och genomtänkt arbete kring hur man arbetar med detta specifikt under fritidshemstid. Många likabehandlingsplaner och planer mot kränkande behandling är inte heller anpassade till fritidshemmens utmärkande behov, förhållanden och förutsättningar. De anger sällan vilka åtgärder man avser att påbörja och genomföra under det kommande året särskilt för fritidshemmet. Mot denna bakgrund anser Barnombudsmannen att det inte är tillräckligt att i föreliggande allmänna råd enbart hänvisa till de allmänna råden mot diskriminering och kränkande behandling. Det behövs ännu tydligare styrning och vägledning för att förhindra att barn blir utsatta för kränkningar, trakasserier och diskriminering under tiden i fritidshemmet. 

Eftersom många fritidshem delar lokaler med förskoleklassen och skolan kommer barnen att vistas i samma miljö hela dagen och då finns ett behov att förändra miljön så att den fungerar även för fritidshemmet. De allmänna råden beskriver (sid 12) att rektorn i samråd med personalen i fritidshemmet ska göra en översyn av hur lokalerna kan användas för en varierad verksamhet. Det står dock inget om att barnen ska vara med i dessa samråd. Enligt barnkonventionens artikel 12 är det barnets absoluta rättighet att få komma till tals i alla frågor som rör honom eller henne. Inflytandet ska vara anpassat efter barnets ålder och mognad. Barnen ska således också involveras i diskussionen och få uttrycka sina åsikter om hur lokalerna bäst kan användas. Denna rätt att komma till tals gäller självklart även i övriga frågor som berör barnet på fritidshemmet.

Barnombudsmannen saknar ett avsnitt i de allmänna råden om upptäckt av barn som far illa och anmälningsskyldighet. Barnombudsmannens samtal med barn visar att våld och övergrepp ofta pågår under många år utan att vuxenvärlden ingriper. Barnen berättar hur de på olika sätt försökt att signalera till vuxna om sin situation, men att dessa varken sett eller agerat. Barnombudsmannen anser att det är angeläget att kompetensen kring dessa frågor höjs i fritidshemmet. Fritidshemmets personal har unika möjligheter att identifiera och att göra anmälan om barn som far illa eftersom de möter barnen under mindre styrda former än i skolan. Socialtjänstlagen slår fast att myndigheter med verksamhet som berör barn och ungdom är skyldiga att anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd. 

2. Rektorns pedagogiska ledarskap
Fritidshemmen har i och med nya skollagen fått en närmare koppling till förskoleklassen och de obligatoriska skolformerna och därmed ökar kraven på samverkan mellan personalen i skolan och fritidshemmet. Rektorn måste därför organisera verksamheten så att personalen i fritidshemmet, förskoleklassen och skolan har utrymme för gemensam planering och organisering. Det är viktigt att rektorn kontinuerligt följer upp organiseringen och planeringen även i fritidsverksamheten. Detta särskilt mot bakgrund av den statistik som visar att gruppstorlekarna i fritidshemmen ökar medan personaltätheten minskar.

Barnombudsmannen ser med oro på en utveckling mot allt större barngrupper i fritidshemmet. Gruppstorlek, sammansättning och personaltäthet har stor betydelse för säkerheten och personalens möjlighet till uppsikt över barngruppen på fritidshemmet. De allmänna råden förtydligar att rektorn utifrån fördelade resurser från huvudmannen bör anpassa gruppstorlek, sammansättning och personaltäthet efter de behov och förutsättningar som råder på varje fritidsenhet.  Anvisningarna att gruppstorlek är mer avgörande än personaltäthet och att mindre grupper är att föredra framför större är enligt Barnombudsmannens uppfattning dock alldeles för vaga riktlinjer. Barnombudsmannen ser ett behov av att de allmänna råden för fritidshemmen tydligare beskriver vad som avses med lämplig storlek och sammansättning på barngruppen. Barnombudsmannen anser att Skolverket bör överväga att införa riktmärken för gruppstorleken i fritidshemmen i de allmänna råden.

Det finns ett förslag om att införa nya bestämmelser i skollagen som anger att huvudmannen ska bedriva ett målinriktat arbete för barnets säkerhet i förskolan (SOU 2013:26) och det förslaget har barnombudsmannen ställt sig positiv till. Barnombudsmannen välkomnar även ett nationellt inrapporteringssystem för olyckor och tillbud i förskolan. Det var emellertid inte utredningens uppdrag att föreslå åtgärder inom andra verksamheter än förskolan och Barnombudsmannen anser att det är en brist att förslaget endast rör barn inom förskolan och inte barn inom den pedagogiska omsorgen eller fritidsverksamheten. Dessa verksamheter kommer varken omfattas av arbetsmiljölagen eller av utredningens förslag vilket Barnombudsmannen anser vara olyckligt och det bör i föreliggande allmänna råd tydliggöras vad som gäller för fritidshemmet.

3. Lärande i fritidshemmet
I utbildningen ska hänsyn tas till barns olika behov.  Barn med olika funktionsnedsättningar har rätt att delta på samma villkor som andra barn, men har särskilda utmaningar på fritidshemmet eftersom verksamheten där är mer varierad än i skolan och många aktiviteter dessutom innebär att man lämnar skolbyggnaden, till exempel på skogspromenader eller utflykter i närområdet. Huvudmannen har ett ansvar att anpassa aktiviteter och lokaler för alla barn. Det är särskilt viktigt att funktionsnedsatta barns behov vägs in i planeringen av utbildningen och att rektorn och fritidspersonalen kontinuerligt följer upp och utvärderar om aktiviteterna och stödinsatser är ändamålsenliga. Barnombudsmannen anser att detta tydligare måste beskrivas i de allmänna råden.

Barnombudsmannen saknar också ett avsnitt om kunskap om barnets rättigheter i de allmänna råden för fritidshemmet. Alla barn har rätt att få information om sina rättigheter. Att känna till sina rättigheter är ofta en förutsättning för att kunna påverka sin situation. För att barnet ska få denna kunskap krävs att vuxna i barnets närhet har kunskap om barnets rättigheter. Det vore av stort värde att de allmänna råden innehåller ett avsnitt om personalens kompetens om barnets rättigheter och en beskrivning hur fritidshemmet kan arbeta konkret med barnrättsarbetet, tillsammans med barnen.

4. Samverkan med hemmet
Barnombudsmannen välkomnar att det i de allmänna råden fastställs att personalen i fritidshemmet bör erbjuda elevens vårdnadshavare samtal om elevens trivsel, lärande och utveckling i fritidshemmet. I kommentarerna står det att samtalet bör erbjudas eleverna och deras vårdnadshavare och det betonas att det bör genomföras enskilt på fritidshemmet om det är så att det inte genomförs tillsammans med förskoleklassen eller skolan.

Att samtal om barnets utveckling ska erbjudas även av fritidshemmet är ett betydelsefullt förtydligande för att förbättra kommunikationen mellan hem och skola. Barnombudsmannen vill framhålla att barnen ska vara delaktiga i utformningen av samtalet och att kommunikationen sker i samverkan med barnen.

Föredragande i ärendet har varit juristen Ellionor Triay Strömvall.

Fredrik Malmberg
Barnombudsman