Förändrad assistansersättning – en översyn av ersättningssystemet S2014/1703/FST

Ställd till Socialdepartementet
Dnr  3.9: 0315/14

Inledning
Strategin för att stärka barnets rättigheter i Sverige betonar vikten av att hela lagstiftningskedjan, från utredningsperspektiv till beslut i riksdagen, präglas både av ett barnperspektiv och ett barnrättsperspektiv.  Barnombudsmannens utgångspunkt är FNs konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) och hur de förslag som utredningen lämnar påverkar barnets åtnjutande av sina rättigheter. Barnombudsmannen har ingen synpunkt kring de belopp och uträkningar som utgör en del av utredningen. Däremot ställer vi oss frågande till att utredningen inte vidare diskuterat de konsekvenser som förslagen kan innebära för barn.

Artikel 23 i barnkonventionen handlar om att ett barn med fysisk eller psykisk funktionsnedsättning bör åtnjuta ett fullvärdigt och anständigt liv under förhållanden som säkerställer värdighet, främjar självförtroende och möjliggör barnets aktiva deltagande i samhället. Konventionsstaterna erkänner barnets rätt till särskild omvårdnad och ska, inom ramen för tillgängliga resurser, uppmuntra och säkerställa att det berättigade barnet och de som ansvarar för dess omvårdnad får ansökt bistånd som är lämpligt med hänsyn till barnets tillstånd och föräldrarnas förhållanden eller förhållandena hos andra som tar hand om barnet. Med hänsyn till att ett barn med funktionsnedsättning har särskilda behov ska biståndet vara kostnadsfritt, då så är möjligt, och beakta föräldrarnas ekonomiska tillgångar eller ekonomiska tillgångarna hos andra som tar hand om barnet. Biståndet ska syfta till att säkerställa att barnet har effektiv tillgång till och erhåller undervisning och utbildning, hälso- och sjukvård, habilitering, förberedelser för arbetslivet och möjligheter till rekreation på ett sätt som bidrar till barnets största möjliga integrering i samhället och individuella utveckling, innefattande dess kulturella och andliga utveckling. 

FN:s kommitté för barnets rättigheter (barnrättskommittén) uppmanar konventionsstaterna att göra särskild omvårdnad och särskilt stöd till barn med funktionsnedsättning till en högprioriterad fråga, och att i största möjliga mån investera tillgängliga resurser i att undanröja diskriminering av barn med funktionsnedsättning och att inkludera dessa barn helt i samhället.   Staten bör stödja utbildning av familjer och yrkesutövare när det gäller att främja och respektera den fortlöpande utvecklingen av barnens förmågor så att de kan ta ökande ansvar för att fatta beslut om sina egna liv.

Synpunkter på utredningen ur ett barnrättsperspektiv
En konsekvensbedömning för barnets rättigheter (barnkonsekvensanalys) kan förutse effekterna av en föreslagen policy, lag, bestämmelse, budget eller något annat administrativt beslut som påverkar barn och deras rättigheter. Denna barnkonsekvensanalys bör fungera som ett komplement till en kontinuerlig bevakning och utvärdering av olika åtgärders konsekvenser för barns rättigheter.
  
Barnombudsmannen saknar en barnkonsekvensanalys i utredningen där utredningen diskuterar de konsekvenser som förslagen kan innebära för barn. En sådan barnkonsekvensanalys ska grundas på kunskap om barns behov, utveckling och intressen inom det aktuella området. Att göra en barnkonsekvensanalys är ett led i att tillförsäkra och på kort och lång sikt förbättra barns och ungas levnadsvillkor och synliggöra barnets bästa.
I arbetet med barnkonsekvensanalyser utgör barnkonventionens grundprinciper en vägledning och ett nödvändigt underlag. Barns röster ska vara en del av det beslutsunderlag som ligger till grund för en analys för att komma fram till barnets bästa i besluten. I bedömningen är det också viktigt att komma ihåg att barn inte är någon homogen grupp. Barn har olika förutsättningar och behov.

I analysen ska de intressekonflikter som gäller barnets bästa i förhållande till andra intressen föras fram, till exempel vårdnadshavarens eller samhällsekonomins intressen, samt hur tungt dessa ska väga i förhållande till barnets bästa.  Även vinster ska konkretiseras med utgångspunkt i barnkonventionens artiklar. Analysen bör dessutom innehålla uppgifter om barnets eller barnens behov, intressen eller rättigheter och hur de kan tillgodoses med kompenserande åtgärder eller insatser.

Föredragande i ärendet har varit utredaren Joana Ivarsson Vitório

Fredrik Malmberg
Barnombudsman