Förändringar i läroplanen om förskoleklass och fritidshem(dnr 2015:201)

Ställd till Skolverket
Dnr 3.9:0634/15

Sammanfattning
Barnombudsmannen tillstyrker i stort förslag på förändringar i läroplanen om förskoleklass och fritidshem, men med några tillägg och kommentarer.

Barnombudsmannen tillstyrker i stort förslag på ny läroplanstext gällande samarbete och övergångar för förskolan, grundskolan, grundsärskolan, sameskolan och specialskolan, men med några tillägg och kommentarer.
Genomgående i samtliga kapitel finns ett behov av att tydliggöra den kunskap som ska förmedlas om FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen).

Det bör även göras en tydligare skrivning om barns rätt till inflytande i skolan.
Barnombudsmannen ställer sig positiv till de textavsnitt som bejakar lekens betydelse. Barnombudsmannen är även mycket positiv till den tydliga skrivningen om att undervisningen ska stödja möjligheter för elever med andra modersmål än svenska att använda sig av båda, eller flera, språk.

1.1 Förskolan, förslag på ny läroplanstext: samarbete och övergångar
Skolverket ger förslag på ny läroplanstext där det görs ett förtydligande om hur övergången mellan förskola, förskoleklass och fritidshem ska gå till. I den nya texten beskrivs bland annat samarbete med vårdnadshavare, arbetslagets roll samt att det särskilda stödet i undervisningen ska utformas utifrån barnets behov.

Barnombudsmannen ser positivt på att man i den nya texten förtydligat samarbetet mellan förskolan, förskoleklassen, skolan och fritidshemmet.
Barnombudsmannen bejakar att man i den nya texten tydliggör att det ska finnas samarbetsformer som syftar till att förbereda barnen och deras vårdnadshavare inför övergångarna från förskolan till förskoleklass, skolan och fritidshemmet.

Förslaget lyfter även att man vid övergångar särskilt bör uppmärksamma barn som är i behov av särskilt stöd i sin utveckling så att undervisningen kan utformas utifrån deras behov.

Här är det väsentligt att skolan tar sitt ansvar och utreder elevens behov, och i den utredningen även beaktar barnets perspektiv. Enligt barnkonventionen, artikel 12, är det barnets absoluta rättighet att få komma till tals i alla frågor som rör honom eller henne. Barn är experter på sin egen situation och det är viktigt att barnets åsikter kring sina behov i skolan tas i beaktande när undervisningen ska utformas.

1.2 Grundskolan, förslag på ny läroplanstext: förskoleklassen
1.2.1 Syfte
Den nya texten beskriver att: ”I undervisningen ska eleverna också ges möjlighet att utveckla förtrogenhet med demokratiska principer, arbetssätt och processer genom att de får utöva inflytande och ta ansvar i verksamheten. Därigenom ska eleverna ges förutsättningar att utveckla tilltro till sig själva samt sin förmåga att samarbeta och hantera konflikter på ett konstruktivt sätt”. Barnombudsmannen anser att det i texten bör förtydligas att eleverna har rätt till inflytande och att det inte bara är ett ändamål för att utveckla sin egen individ. Inflytande är en rättighet, där elevinflytande även har ett syfte och funktion i att kunna påverka och förändra verksamheten utefter de individer som faktiskt befinner sig i verksamheten.

Barnombudsmannen ställer sig positiv till den nya skrivningen om att “Vidare ska undervisningen i de dagliga aktiviteterna på olika sätt stödja och skapa möjligheter för eleverna med andra modersmål än svenska att använda både svenska och sitt modersmål”. Det är av stor vikt att man uppmuntrar, och ger eleven möjlighet, att behålla sin egen identitet, såsom sitt modersmål, sin historia och kulturarv (artikel 8 i barnkonventionen).

1.2.2 Centralt innehåll
1.2.2.1 Kommunikation och estetiska uttrycksformer
Barnombudsmannen ställer sig positiv till det fokus som läggs på de estetiska uttrycksformerna, som är en rättighet enligt artikel 31 i barnkonventionen.

1.2.2.2 Matematik
Barnombudsmannen tillstyrker det nya förslaget som förtydligar förskoleklassens matematiska utvecklingsmål.

1.2.2.3 Natur, teknik och samhälle
Barnombudsmannen tillstyrker i stort det nya förslaget som förtydligar förskoleklassens natur, teknik och samhälles utvecklingsmål. Dock med några kommentarer och tillägg. Barnombudsmannen ser positivt på att de nya texterna har förtydligat att rättigheter i enighet med FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) ska läras ut redan i förskoleklass. Dock ställer vi oss kritiska till texten: ”Några grundläggande rättigheter i enlighet med konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen)” där vi anser att texten är för vag och otydlig. Sverige har åtagit sig att, enligt artikel 42 i Barnkonventionen, göra konventionens bestämmelser och principer allmänt kända bland både barn och vuxna. I detta åtagande beskrivs inte utvalda delar i konventionen. Man bör därav ändra meningen till: ”De rättigheter som barn innehar i enlighet med FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen)”. Det är av största vikt att barn och unga får kunskap om sina rättigheter, men även om hur de ska gå vidare då deras rättigheter inte uppfylls. Barnombudsmannen driver, genom ett regeringsuppdrag, ett projekt med mål att skapa en permanent hållbar struktur för skolan att förmedla uppdaterad kunskap om barnkonventionen som ska komma alla barn till del.

1.2.2.4 Lek, rörelse och friluftsliv
Barnombudsmannen är positiv till den nya texten som sätter fokus på leken, som både ett medel att nå kunskap samtidigt som själva aktiviteten har fått ett värde i sig.

1.3 Grundskolan, förslag på ny läroplanstext: fritidshemmet
Barnombudsmannen har tidigare påtalat hur angeläget det är att tydliggöra fritidshemmets uppdrag, syfte, mål och innehåll . Därav är Barnombudsmannen positiv till att de nya texterna tydligt beskriver fritidshemmets syfte och innehåll, då de tidigare texterna har varit språkligt formulerade med utgångspunkt i skolans verksamhet. Ett tydligare syfte och ett gemensamt synsätt på pedagogiken i förskoleklassen, skolan och fritidshemmet kan bidra till ett helhetsperspektiv på elevens lärande och utveckling.

1.3.1 Syfte
Värdet av kreativ lek och utforskande lärande är stort och i den nya texten finns en tydlighet kring lekens betydelse vilket Barnombudsmannen ställer sig bakom.

Den nya texten beskriver att: ”I undervisningen ska eleverna också ges möjlighet att utveckla förtrogenhet med demokratiska principer, arbetssätt och processer genom att de får utöva inflytande och ta ansvar i verksamheten. Därigenom ska eleverna ges förutsättningar att utveckla tilltro till sig själva samt sin förmåga att samarbeta och hantera konflikter på ett konstruktivt sätt”. Barnombudsmannen anser att det i texten bör förtydligas att eleverna har rätt till inflytande och att det inte bara är ett ändamål för att utveckla sin egen individ. Inflytande är en rättighet, där elevinflytande även har ett syfte och funktion i att kunna påverka och förändra verksamheten utefter de individer som faktiskt befinner sig i verksamheten.

I den nya förslaget till läroplanstext för fritidshemmet beskrivs att undervisningen i fritidshemmet ska komplettera förskoleklassen och skolan även genom att erbjuda rekreation och vila för hälsa och välbefinnande. Enligt Skolinspektionen är lugn och ro dock en bristvara för barn på vissa fritidshem. Huvudmannen och rektorn ansvarar för att se till att fritidshemmets lokaler är väl anpassade efter sitt syfte. Barnombudsmannen vill tydliggöra att det, för att kunna åtnjuta rekreation och vila, måste finnas naturliga avgränsade platser och ytor där barnen kan gå undan för att vila och där de kan vara utan att bli störda. Barngruppernas storlek påverkar denna möjlighet, varav det är av stor vikt att barngruppernas storlek är anpassad inte bara efter antal, utan efter yta, personal samt andra förutsättningar och behov.

Barnombudsmannen saknar skrivningar om kunskap om barnets rättigheter enligt barnkonventionen i den nya texten för fritidshemmet. Alla barn har rätt att få information om sina rättigheter. Det är av stor vikt att denna rättighet följs, att känna till sina rättigheter är ofta en förutsättning för att kunna påverka sin situation. Här kommer Barnombudsmannen projekt, med mål att skapa en permanent hållbar struktur för skolan att förmedla uppdaterad kunskap om barnkonventionen, kunna ge stöd.

Enligt Skolinspektionens kritik måste det pedagogiska uppdraget i fritidshemmet tas på större allvar. Genom att tydliggöra fritidshemmets innehåll med kommunikation och estetiska uttrycksformer, natur, teknik och samhälle samt lek, rörelse och fritid blir det pedagogiska uppdraget tydligare. Enligt kritiken behövde barnens emotionella och intellektuella utveckling mer stöd i fritidshemmet. Det fanns även ett behov av att erbjudas mer avancerade, skapande uttryck som till exempel musik, dans eller drama. I den nya texten tydliggörs detta uppdrag i fritidshemmets syfte och innehåll, vilket Barnombudsmannen bejakar.

1.4 Grundskolan, förslag på ny läroplanstext: samarbete och övergångar
Barnombudsmannen tillstyrker i stort förslag på ny läroplanstext, dock med några tillägg och kommentarer (se 1.1).

2. Grundsärskolan, förslag på ny läroplanstext: samarbete och övergångar
Barnombudsmannen tillstyrker i stort förslag på ny läroplanstext, dock med några tillägg och kommentarer (se 1.1).

3.1 Sameskolan, förslag på ny läroplanstext: förskoleklassen
3.1.1 Syfte
Barnombudsmannen tillstyrker i stort förslag på ny läroplanstext, dock med några tillägg och kommentarer (se 1.2.1). Barnombudsmannen tillstyrker förslaget om att undervisningen ska i de dagliga aktiviteterna på olika sätt stödja och skapa möjlighet för elever att använda svenska, samiska och i förekommande fall annat modersmål. Enligt artikel 2 i barnkonventionen har alla barn samma rättigheter och lika värde. Varje barn har rätt att få kunskap om sina rättigheter och det är av stor vikt att information om barnkonventionen sprids på samiska. Barnrättskommittén lyfter att samiska barn och ungdomar bör ha möjlighet att studera sitt modersmål och sin kultur överallt inom och utanför det samiska området. Artikel 30 i barnkonventionen fastställer rättigheten för barn som tillhör en ursprungsbefolkning att använda sitt eget språk. Att barnet kan tillgodogöra sig denna rättighet bygger på att barnet får utbildning på sitt eget språk. Barnombudsmannen ställer sig positiv till de skrivningar som tydliggör rättigheterna för samiska barn att tillgodogöra sig sitt språk, sin historia och sitt kulturella arv.

3.1.2 Centralt innehåll
3.1.2.1 Kommunikation och estetiska uttrycksformer
Barnombudsmannen tillstyrker i stort förslag på ny läroplanstext, dock med några kommentarer (se 1.2.2.1).

3.1.2.2 Matematik
Tillstyrker se kommentar ovan.

3.1.2.3 Natur, teknik och samhälle
Barnombudsmannen tillstyrker i stort förslag på ny läroplanstext, dock med några tillägg och kommentarer (se 1.2.2.3). Barnombudsmannen ser positivt på förslaget i läroplanen som säger att eleverna ska ges förutsättningar att lära sig om samiskt levnadssätt och kulturarv förr och i nutid.

3.1.2.4 Lek, rörelse och friluftsliv
Barnombudsmannen tillstyrker i stort förslag på ny läroplanstext, dock med några tillägg och kommentarer (se 1.2.2.4).

3.2 Sameskolan, förslag på ny läroplanstext: fritidshem
Barnombudsmannen tillstyrker i stort förslag på ny läroplanstext, dock med några tillägg och kommentarer (se 1.3 och 1.3.1). Barnombudsmannen tillstyrker förslaget om att undervisningen ska i de dagliga aktiviteterna på olika sätt stödja och skapa möjlighet för elever att använda svenska, samiska och i förekommande fall annat modersmål. Barnombudsmannen ser positivt på förslaget om att eleverna ska ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att utforska och beskriva företeelser och samband i natur, teknik och samhälle genom ett samiskt perspektiv.

3.3 Sameskolan, förslag på ny läroplanstext: samarbete och övergångar
Barnombudsmannen tillstyrker i stort förslag på ny läroplanstext, dock med några tillägg och kommentarer (se 1.1).

4.1 Specialskolan, förslag på ny läroplanstext: förskoleklassen
4.1.1 Syfte
Barnombudsmannen tillstyrker i stort förslag på ny läroplanstext, dock med några tillägg och kommentarer (se 1.2.1). Barnombudsmannen ser mycket positivt på förslaget om att undervisningen i de dagliga aktiviteterna på olika sätt ska stödja och skapa möjlighet för elever med andra modersmål än svenska eller teckenspråk, att utöver dessa språk även använda sitt modersmål. Enligt artikel 8 i barnkonventionen är det av stor vikt att man uppmuntrar, och ger eleven möjlighet, att behålla sin egen identitet, såsom sitt modersmål, sin historia och kulturarv.

4.1.2 Centralt innehåll
4.1.2.1 Kommunikation och estetiska uttrycksformer
Barnombudsmannen tillstyrker i stort förslag på ny läroplanstext, dock med någon kommentar (se 1.2.2.1).

4.1.2.2 Matematik
Tillstyrker se ovan.

4.1.2.3 Natur, teknik och samhälle
Barnombudsmannen tillstyrker i stort förslag på ny läroplanstext, dock med några tillägg och kommentarer (se 1.2.2.3).

4.1.2.4 Lek, rörelse och friluftsliv
Barnombudsmannen tillstyrker i stort förslag på ny läroplanstext, dock med några tillägg och kommentarer (se 1.2.2.4).

4.2 Specialskolan, förslag på ny läroplanstext: fritidshem
Barnombudsmannen tillstyrker i stort förslag på ny läroplanstext, dock med några tillägg och kommentarer (se 1.3 och 1.3.1). Barnombudsmannen tillstyrker förslaget om att undervisningen i de dagliga aktiviteterna på olika sätt ska stödja och skapa möjlighet för elever med andra modersmål än svenska och teckenspråk, att utöver dessa språk även använda sitt modersmål.

4.3 Specialskolan, förslag på ny läroplanstext: samarbete och övergångar
Barnombudsmannen tillstyrker i stort förslag på ny läroplanstext, dock med några tillägg och kommentarer (se 1.1). Barn och ungdomar med funktionsnedsättningar är själva experter på hur det är för dem att leva med en funktionsnedsättning. Därav är det av stor vikt att skolan bevakar deras rätt, enligt artikel 12 i barnkonventionen, att föra fram sina åsikter i alla frågor som berör barnet. De vuxna som arbetar med barn och unga med funktionsnedsättningar behöver dessutom barnens och ungdomarna kunskap, åsikter och tankar kring sin skolsituation och sina stödåtgärder, detta för att kunna ta beslut om barnets bästa (artikel 3 i barnkonventionen).

Konsekvensutredning
Barnombudsmannen beskriver i sitt faktablad om barnkonsekvensanalyser att barnets perspektiv och röst bör vara en del av det beslutsunderlag som ligger till grund för en analys för att komma fram till barnets bästa i beslut.

Föredragande i ärendet har varit utredaren Josefine Löfman.

Fredrik Malmberg
barnombudsman

Ladda ner hela remissvaret med fotnoter