Skapa tilltro – Generell tillsyn, enskildas klagomål och det allmänna ombudet inom socialförsäkringen (SOU 2015:46) (S2015/3232/SF)

Ställd till Socialdepartementet
Dnr 3.9:0515/15

Inledning
I betänkandet konstateras att det finns ett behov av en utökad tillsyn inom socialförsäkringsområdet. Utredningen lämnar därför som förslag att Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) bör få ett utökat tillsynsuppdrag som innefattar generell tillsyn och klagomålshantering. Utredningen föreslår även att uppdraget för det allmänna ombudet för socialförsäkringen bör förtydligas i socialförsäkringsbalken (2010:110) som ett led i att ge det allmänna ombudet en förstärkt roll.

Barnombudsmannen yttrar sig över utredningens förslag med utgångspunkt i vårt uppdrag att företräda barn och ungas rättigheter utifrån FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen).

Barnombudsmannens samlade synpunkter
Barnombudsmannen delar utredningens bedömning att det finns ett behov av en utökad tillsyn inom socialförsäkringsområdet. Vi tillstyrker därför utredningens förslag att ISF bör få ett utökat uppdrag som innefattar generell tillsyn och klagomålshantering. Vi tillstyrker även förslaget att det allmänna ombudet bör få en förstärkt roll genom förtydligande av ombudets uppdrag i socialförsäkrings-balken. I övrigt väljer Barnombudsmannen att inte i sak kommentera förslagen avseende organisatorisk placering, avgränsning gentemot andra myndigheters verksamhet, åtgärdsförslag med mera för ISF:s tillsynsfunktion och det allmänna ombudet.

Barnombudsmannen vill framhålla att vi anser att det genomgående saknas ett barnperspektiv i de resonemang som ligger till grund för utredningens förslag. Barnkonventionen ställer krav på kontinuerliga analyser och utvärderingar av vilka faktiska konsekvenser olika åtgärder och beslut får för barn. Som FN:s kommitté för barnets rättigheter (barnrättskommittén) framhållit, riskerar barn att bli förbisedda om man inte ”riktar ljuset mot dem”. Den nationella strategin för att stärka barnets rättigheter som antagits av riksdagen föreskriver också att all lagstiftning som rör barn ska utformas i överensstämmelse med barnkonventionen. I strategin understryks vikten av att hela lagstiftningskedjan, från utredningsdirektiv till beslut i riksdagen, präglas av såväl ett barnperspektiv som ett barnrättsperspektiv. Barnombudsmannen beklagar därför att utredningen inte har analyserat hur förslagen i betänkandet påverkar barn och unga.

Som exempel på frågor som rör barn och unga och som enligt förslaget kan komma att omfattas av ISF:s befogenhet att utreda och yttra sig i enskilda klagomålsärenden kan nämnas frågor om försörjningsstöd och bostadsbidrag för barnfamiljer.
Artikel 26 i barnkonventionen föreskriver att varje barn har rätt till social trygghet och hjälp om föräldrarna till exempel har lite pengar och enligt artikel 27 har varje barn rätt till skälig levnadsstandard. Av artikel 3 framgår att barnets bästa ska komma i främsta rummet vid varje beslut som rör barn. Enligt artikel 12 har varje barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet, varvid barnets åsikt ska beaktas i förhållande till barnets ålder och mognad.

Enligt barnrättskommittén innebär barnkonventionens krav enligt ovan nämnda artiklar en skyldighet att säkerställa att barnets bästa på lämpligt sätt integreras och konsekvent tillämpas i varje åtgärd som vidtas av offentliga institutioner. Denna skyldighet ställer även krav på berörda beslutsfattare att beskriva hur barnets bästa har prövats och bedömts och vilken vikt som lagts vid barnets bästa i beslutet. Barnrättskommittén framhåller vidare att en väsentlig del av processen är att kommunicera med barn för att underlätta meningsfullt barndeltagande och identifiera barnets bästa. I denna kommunikation bör det ingå att upplysa barnen om processen och möjliga hållbara lösningar och tjänster, liksom att samla in information från barn och efterfråga deras åsikter. Barnrättskommittén har dock flera gånger uppmärksammat att de ser allvarligt på att barn har så begränsade möjligheter att komma till tals och att barn i utsatta situationer här har särskilda svårigheter.

Barnombudsmannen vill mot bakgrund av det ovanstående betona vikten av att det vid en utvidgning av ISF:s tillsynsuppdrag särskilt beaktas såväl hur barnets bästa ska integreras i bedömningen av tillsynsärenden, som hur barn och unga själva ska komma till tals inom ramen för tillsynen. Ett viktigt led i detta är att säkerställa att berörda yrkesutövare har kunskap om barns rättigheter och bemötande av barn. Den nationella strategin för att stärka barnets rättigheter i Sverige betonar att arbetsgivare på bland annat statlig nivå ska erbjuda yrkesgrupper fortlöpande kompetensutveckling om barns rättigheter och vad det innebär i praktiken. Barnombudsmannen vill lyfta fram vikten av att berörd personal hos tillsynsmyndigheten erbjuds handledning och utbildningar om barns rättigheter och om att bemöta barn och unga. Sådana utbildningsinsatser bör innefatta dialog och erfarenhetsutbyte med andra aktörer och med barn och unga själva.

Föredragande i ärendet har varit juristen Julia Nordin Johansson.

Fredrik Malmberg
barnombudsman