Skolverkets förslag på Allmänna råd om utbildning för nyanlända elever

 (Skolverkets diarienummer 6.1.2-2015:597)

Inledning

Eftersom vissa av bestämmelserna i skolförfattningen om utbildning för nyanlända ändras från 1 januari 2016 har Skolverket skrivit fram förslag till nya allmänna råd. De föreslagna allmänna råden har som syfte att fungera som ett stöd i att planera och genomföra mottagande av och den fortsatta utbildningen för nyanlända elever samt för att leva upp till bestämmelserna.

Remissen är uppdelad i allmänna råd samt en konsekvensutredning innehållande en barnkonsekvensanalys.

Barnkonsekvensanalys

Barnombudsmannen har som utgångspunkt att barn är experter på sin situation. Barnombudsmannen har i samråd med Skolverket beskrivit våra goda erfarenheter av att arbeta med vår metod Unga Direkt. Barnombudsmannen välkomnar och ser positivt på att Skolverket i samband med framtagandet av allmänna råd har valt att göra en barnkonsekvensanalys som innehåller samtal med barn och unga som är berörda. Detta är i linje med artikel 12 i FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) där barns rätt att komma till tals understryks.

Förslag till allmänna råd

Barnombudsmannen är i stort positiv till författningstexten.

Barnombudsmannen välkomnar att Skolverket har tagit fram allmänna råd på detta område. Råden bidrar till att tydliggöra alla aktörers ansvar för att säkerställa rätten till utbildning för nyanlända barn. Barnombudsmannen anser att tydliga rutiner möjliggör att ge nyanlända barn och unga ett bra mottagande, en god utbildning och goda förutsättningar för integration. Sverige har tidigare fått kritik från FN:s barnrättskommitté för stora skillnader mellan kommuner i förverkligandet av barnets rättigheter.

Barnombudsmannen är positiv till att Skolverket har tydliggjort att alla barn som vistas i Sverige har rätt till utbildning även om barnen inte omfattas av skolplikten. Det är i linje med artikel 28 i barnkonventionen som handlar om alla barn och ungas rätt till utbildning. Barnombudsmannen hade dock önskat att Skolverket även berört rätten till utbildning för barn som vistas länge i ankomstboende/transitboende. Barnombudsmannen har träffat ca 400 ensamkommande flyktingbarn i fyra olika kommuner under hösten 2015. Barn ska vanligtvis bo 48 timmar i ankomstboende/transitboende. Men som det ser ut just nu är det inte ovanligt att barn bor på dessa boenden mer än två månader utan att få någon undervisning. Barn säger att de vill lära sig svenska, börja i skolan och utbilda sig.  Barnombudsmannen är bekymrad över att barnen i nuläget istället får tillbringa lång tid i passiv väntan.

Barnombudsmannen instämmer i Skolverkets bedömning att nyanlända elever är en heterogen grupp med inbördes olika bakgrund och förutsättningar. Det resonemang Skolverket för om vikten av att säkerställa att varje enskilt barn får bästa möjliga förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt mot utbildningens mål stämmer överens med artikel 29 i barnkonventionen.

Barnombudsmannen välkomnar Skolverkets skrivning att barn och unga samt deras vårdnadshavare ska ges information utformad på deras modersmål som förklarar det fria skolvalet och det svenska skolväsendet. Barnombudsmannen anser att materialet även behöver vara åldersanpassat.

Vi välkomnar även att Skolverket tydliggör vikten av att huvudmannen och rektorn gör barnkonsekvensanalyser i samband med beslut för att säkerställa att barnets bästa är utgångspunkten enligt artikel 3 i barnkonventionen.  

Även om Barnombudsmannen är medveten om de utmaningar som skolan i nuläget ställs inför delar vi inte Skolverkets uppfattning att undantag ska göras i denna situation för att förberedelseklasser ska bedrivas i anslutning till ordinarie undervisning. Vi ser en tydlig risk för att den nyanlände elevens möjlighet att successivt delta i den ordinarie undervisningen på detta sätt kommer att begränsas. Det kan försvåra både inlärning samt möjligheten att bli en del av ett socialt sammanhang som inte enbart präglas av andra nyanlända barn. Barnombudsmannen efterlyser istället andra förslag som skulle innebära att fler skolor hjälps åt vilket skulle underlätta för de nyanlända barn som har förutsättning att klara ordinarie undervisning att snabbare ta del av denna.

Barnombudsmannen anser att det saknas nationella riktlinjer kring hur skolan ska uppmärksamma ensamkommande asylsökande barn som inte kommer till skolan. Barnen omfattas inte av skolplikten och det saknas både kunskap om barnens frånvaro och strategier för hur denna eventuella frånvaro ska hanteras.  Ett sätt att tydliggöra nationella riktlinjer är att dessa anges i Skolverkets allmänna råd. Barnombudsmannens uppfattning är att skolan måste uppmärksamma frånvaro på samma sätt bland ensamkommande barn som när andra barn inte deltar i undervisningen. Frånvaron behöver dokumenteras och följas upp skyndsamt.

Barnombudsmannen välkomnar Skolverkets skrivning om att skolpersonal kan behöva kompetenshöjning i frågor rörande traumatisering och hedersrelaterat våld. I förslaget till allmänt råd saknas dock skrivningar om att personalen behöver agera när barn misstänks fara illa och det exempelvis finns anledning att befara att barnen kan komma att avvika.

Barnombudsmannen är medveten att allmänna råd inte kan täcka alla situationer men hade ändå önskat att det fanns ett avsnitt som handlar om situationer då ett barn kan komma att avvisas eller utvisas. Det behöver tydliggöras att skolan inte har en roll i detta och att polisen inte bör hämta barn i skolan för att genomföra avvisningar eller utvisningar. Det är viktigt att skolan är en ”frizon” där alla barn kan känna sig trygga, just för att undvika en situation där barn inte vågar närvara i skolan.

Föredragande i ärendet har varit utredarna Shanti Ingeström.             

Fredrik Malmberg
barnombudsman