Sedd, hörd och respekterad- ett ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvården (SOU 2015:14) (S2015/1547/FS)

Ställd till Socialdepartementet
Dnr 3.9:0249/15

Inledning
Barnombudsmannen gläds åt att utredningen antagit ett barnrättsperspektiv och lyfter fram att barn och ungas synpunkter på den egna vården alltför sällan efterfrågas och används i hälso- och sjukvårdens utvecklingsarbete. Vi delar utredningens uppfattning att det är viktigt att vårdgivaren särskilt beaktar barns och ungas behov och förutsättningar för att kunna lämna synpunkter på hälso- och sjukvården. Som FN:s kommitté för barnets rättigheter, FN:s barnrättskommitté, anfört måste det finnas effektiva rättsmedel vid kränkningar av rättigheter för att rättigheterna ska vara meningsfulla.

Barnombudsmannen gläds även åt att utredningen uppmärksammat barn som närstående. Vidare är Barnombudsmannen positiv till att utredningen påpekat att klagomål från barn och unga bör hanteras extra skyndsamt, eftersom ett barns tidsperspektiv är annorlunda än en vuxen och det är angeläget att barn snabbt får rätt stöd och vård. Vår uppfattning är att det måste finnas tillgängliga och barnanpassade instanser dit barn kan vända sig med klagomål.

Sammanfattning
Barnombudsmannen tillstyrker förslaget att vårdgivaren är skyldig att ta emot klagomål och synpunkter liksom förslaget att patientens behov ska tillgodoses av vårdgivaren. Barnombudsmannen är positiv till att patientnämndens uppdrag ska förtydligas men betonar vikten av att det säkerställs att stödet blir likvärdigt oavsett var i landet patienten befinner sig. Barnombudsmannen avstyrker förslaget om att IVO:s utredningsskyldighet ska begränsas till ärenden av särskild karaktär, vad gäller barn. Om IVO:s utredningsskyldighet ändå begränsas till ärenden av särskild karaktär anser Barnombudsmannen att klagomål och synpunkter från barn och unga som utgångspunkt alltid ska omfattas av detta. Vidare välkomnar vi förslaget om att det ska tas fram enhetlig information om hur man kan göra för att klaga på hälso- och sjukvården. Barnombudsmannen är positiv till att patienten ska involveras inom ramen för tillsynen och lyfter fram vikten av att även barn kommer till tals inom tillsynen. Barnombudsmannen delar utredningens bedömning om att patientens behov inte tillgodoses på bästa sätt av en nationell funktion om patientnämndens uppdrag förstärks.

5.2.1 Vårdgivaren är skyldig att ta emot klagomål och synpunkter
Barnombudsmannen tillstyrker förslaget om att införa en bestämmelse i patientsäkerhetslagen(2010:659) som anger att vårdgivaren är skyldig att ta emot klagomål mot och synpunkter på den egna verksamheten. En grundläggande rättighet enligt FN:s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen, är artikel 12 och barnets rätt att fritt uttrycka sina åsikter och få dem beaktade. För att barn och ungdomar ska kunna utöva denna rättighet tryggt och i full utsträckning måste offentliga myndigheter, föräldrar och andra vuxna som arbetar med eller för barn skapa en miljö som bygger på tillit, informationsdelning, förmågan att lyssna och sund vägledning vilket bidrar till att ungdomar deltar på lika villkor.

Den nationella strategin för att stärka barnets rättigheter i Sverige betonar att arbetsgivare på bland annat statlig nivå ska erbjuda yrkesgrupper fortlöpande kompetensutveckling om barns rättigheter och vad det innebär i praktiken. Barnombudsmannen vill lyfta fram vikten av att vårdgivaren erbjuder berörd personal handledning och utbildningar i att bemöta barn och unga. Sådana utbildningsinsatser bör innefatta dialog och erfarenhetsutbyte med andra aktörer och med barn och unga själva.

5.2.2 Patientens behov ska tillgodoses av vårdgivare
Barnombudsmannen tillstyrker förslaget om att införa en bestämmelse i patientsäkerhetslagen (2010:659) som anger att vårdgivaren är skyldig att snarast besvara klagomål från patienter och deras närstående. Barnombudsmannen är positiv till att barns förutsättningar lyfts fram och att klagomålen ska besvaras på lämpligt sätt med hänsyn till klagomålets art och den enskildes förmåga att tillgodogöra sig information. Barnombudsmannen är även positiv till att vårdgivaren ska ge en förklaring av vad som hänt och varför det inträffat, en beskrivning av vilka åtgärder som vårdgivaren avser att vidta för att en liknande händelse inte ska inträffa igen och en möjlighet att lämna synpunkter på förbättringar. En motsvarande bestämmelse om vad patienten har rätt att förvänta sig av vårdgivaren införs i patientlagen(2014:821).
Barnombudsmannen delar utredningens uppfattning att det är viktigt att vårdgivaren särskilt beaktar barns och ungas behov och förutsättningar för att kunna lämna synpunkter på hälso- och sjukvården. Vi är positiva till att utredningen lyfter fram att vårdgivaren bör göra en mognadsbedömning när ett barn klagar på en händelse i vården, huruvida barnet kan tillgodogöra sig svaret från vårdgivaren utan en vårdnadshavares eller annan vuxens stöd. Detta ligger i linje med artikel 3 i barnkonventionen som stadgar att barnets bästa ska vara avgörande i alla beslut som rör barnet.

5.2.3 Förtydligat uppdrag för patientnämnder
Barnombudsmannen är positiv till förslaget att patientnämndens huvudsakliga uppdrag bör vara att aktivt hjälpa patienten att få svar av vårdgivaren i enlighet med den föreslagna bestämmelsen i 3 kap. 8 b § patientsäkerhetslagen (2010:659).

Vi vill dock betona vikten av att det säkerställs att patientnämndens stöd blir likvärdigt, oavsett var i landet patienten bor. Enligt barnkonventionens artikel 2 har alla barn lika värde och rättigheter. Ingen får diskrimineras. FN:s barnrättskommitté har uttryckt oro över de skillnader som kvarstår när det gäller genomförandet av konventionen i kommunerna och landstingen, vilket leder till att barns tillgång till stöd och tjänster inte är likvärdigt.

5.2.4 IVO:s prövning och utredningsskyldighet
Utredningsskyldigheten
Barnombudsmannen avstyrker förslaget om att IVO:s utredningsskyldighet ska begränsas till ärenden av särskild karaktär, vad gäller barn. Vi anser att barn och unga alltid måste kunna framföra sina klagomål vidare till tillsynsmyndigheten om de är missnöjda och upplever att vårdgivaren inte fullgjort sina skyldigheter. Om IVO:s utredningsskyldighet begränsas till ärenden av särskild karaktär anser Barnombudsmannen att klagomål och synpunkter från barn och unga som utgångspunkt alltid ska omfattas av detta.
Barnombudsmannen anser att det måste finnas tillgängliga och barnanpassade instanser hos IVO, dit barn kan vända sig med klagomål. Särskild hänsyn bör även tas till de barn för vilka det kan vara extra komplicerat att använda sig av dessa, exempelvis barn som lever med skyddade personuppgifter, nyanlända och barn med funktionsnedsättningar.

5.2.6 Enhetlig information om hur man kan göra för att klaga
Barnombudsmannen välkomnar förslaget att det ska tas fram enhetlig nationell information, som beskriver hur man klagar på hälso- och sjukvården. Barnombudsmannen uppskattar att utredningen lyfter fram vikten av att barn involveras i framtagandet av informationen. Vi saknar dock förtydliganden kring vem som ansvarar för den fortsatta metodutvecklingen och uppdateringen av materialet om det tas fram i samverkan mellan de olika aktörerna som utredningen föreslår.

Att många inte känner till vilka instanser som finns och vem som gör vad inom klagomålssystemet är tyvärr inte förvånande. Att det är otydligt vem som gör vad inom vården framgick bland annat när vi träffade barn och ungdomar med egen erfarenhet av psykisk ohälsa. Som Lova berättade i vår rapport ”Bryt tystnaden”: ”Man pratar om ungdomsmottagningen på sexualkunskapen, men jag har aldrig förstått att man kan gå dit om man mår dåligt. Det är om man har klamydia eller sådana saker.”

5.2.11 Patientfokuserad tillsyn hos IVO
Barnombudsmannen är positiv till förslaget att patienternas synpunkter och erfarenheter bör inhämtas inom ramen för tillsynen samt att IVO även bör förstärka patientperspektivet i sin tillsyn på andra sätt. Enligt artikel 12 i barnkonventionen har barn och unga rätt att bli hörda i frågor som rör dem. Mot bakgrund av det vill Barnombudsmannen lyfta fram vikten av att barn också kommer till tals inom ramen för tillsynen.

5.2.12 Patientens behov tillgodoses inte på bästa sätt av en nationell funktion
Barnombudsmannen delar utredningens bedömning om att det inte behövs någon ny nationell funktion med uppgift att vägleda patienter och fördela klagomålsärenden till rätt instans om patientnämndens uppdrag förstärks. Som nämndes under 5.2.3 ovan vill vi dock återigen påpeka vikten av att det säkerställs att patientnämndens stöd blir likvärdigt, oavsett var i landet patienten bor.

I vår rapport ”Bryt tystnaden-barn och unga om samhällets stöd vis psykisk ohälsa” som lämnades till regeringen 2014 föreslog vi att det ska inrättas en barnlots i varje landsting/region. Detta för att säkerställa att det finns en lätt väg in för barn och unga som mår dåligt psykiskt.

Föredragande i ärendet har varit juristen Emma Forssell.

Fredrik Malmberg
barnombudsman

Ladda ner hela remissvaret med fotnoter