Juridiskt kön och medicinsk könskorrigering (SOU 2014:91) (S2015/418/FS)

Ställd till Socialdepartementet
Dnr 3.9:0327/15

Inledning
Utredningens direktiv var att utreda åldersgränsen för att ändra det juridiska könet, det vill säga ändra kön i folkbokföringen. Om utredaren kom fram till att åldersgränsen borde ändras, skulle utredaren lämna nödvändiga och fullständiga författningsförslag som möjliggör detta. Barn och unga har redan idag rätt till samma könskorrigerande vård och behandling som personer över 18 år med undantag för operation av könsorganen och avlägsnande av könskörtlarna. Anledningen till att det idag råder en 18-års gräns är att ingreppen är omfattande och irreversibla och att de kräver stor mognad att fatta beslut om.

Som vår expert i utredningen, Elin Olsson, framförde i det särskilda yttrandet anser Barnombudsmannen att förslaget att sänka åldersgränsen för att söka tillstånd till operation av könsorganen eller avlägsnande av könskörtlarna inte ingår i utredningens direktiv. Frågan måste utredas mer för att vi ska kunna ta ställning till om åldersgränsen för operation av könsorganen eller avlägsnande av könskörtlarna bör sänkas.

En följd av att utredningen, trots direktiven om att fokusera på den juridiska delen, även behandlat den medicinska delen är att det nu kvarstår frågor tätt kopplade till det juridiska könet som kräver utredning innan en ändring av det juridiska könet kommer att kunna genomföras fullt ut. Det handlar bland annat om frågorna kring folkbokföring och förfarandet hos Skatteverket, rätten att få intyg och betyg utfärdade i nya personuppgifter samt rätten att byta namn. Barnombudsmannen finner det anmärkningsvärt att utredningen endast belyser att dessa frågor behöver åtgärder och utredning.

Barnombudsmannen tillstyrker utredningens förslag om att ersätta könstillhörighetslagen med två nya lagar. Vidare tillstyrker vi förslagen om att den som har fyllt 15 år själv ska kunna ansöka om att ändra det juridiska könet, att den som har fyllt 12 men inte 15 år ska kunna göra det med vårdnadshavarens samtycke samt att det ska finnas en möjlighet för den under 12 år med medfödd avvikelse i könstillhörigheten. Barnombudsmannen tillstyrker förslaget om att socialnämndens ansvar för unga transpersoner förtydligas i lag.

Däremot avstyrker vi förslaget att socialnämnden ska kunna besluta om en ändring av det juridiska könet för ett barn mellan 12 och 15 år när bara den ena vårdnadshavaren samtycker. Vi avstyrker även förslaget om att Skatteverket ska anmäla till socialnämnden om vårdnadshavarens inställning till ändringen inte framgår eller om vårdnadshavarna inte samtycker.

Införande av två nya lagar
Barnombudsmannen tillstyrker utredningens förslag om att upphäva könstillhörighetslagen och ersätta den med två nya lagar. Att ändra könstillhörighet är en process i två delar, en juridisk och en medicinsk. Eftersom det inte längre ställs några krav på medicinska ingrepp för att ändra det juridiska könet är Barnombudsmannen positiv till förslaget att införa en lag om ändring av juridiskt kön och en lag om tillståndsprövning av ingrepp i könsorganen och avlägsnande av könskörtlarna vilket förtydligar att det rör sig om olika processer i lagstiftningen.

Ändring av juridiskt kön för barn och unga
Unga som har fyllt 15 år föreslås kunna ansöka om ändring av juridiskt kön själva
Barnombudsmannen tillstyrker utredningens förslag om att den som har fyllt 15 år själv ska kunna ansöka om ändring av juridiskt kön, oberoende av vårdnadshavarens samtycke eller inställning till ändringen. Vi delar utredningens mening att förslaget speglar en tidsenlig syn på barn som kompetenta subjekt, inte enbart skyddsbehövande.

Barn och unga som har fyllt 12 år men inte 15 år föreslås kunna ansöka tillsammans med vårdnadshavaren
Barnombudsmannen tillstyrker även utredningens förslag om att den som har fyllt 12 år men inte 15 år kan ansöka om ändring av juridiskt kön tillsammans med vårdnadshavaren.

Ändring av juridiskt kön för barn under 12 år med medfödd avvikelse i könsutvecklingen
Barnombudsmannen tillstyrker också utredningens förslag om möjligheterna till ändring av juridiskt kön för barn under 12 år med medfödd avvikelse i könsutvecklingen. En förutsättning är att det till ansökan bifogas ett intyg som visar att en ändring är i enlighet med utvecklingen av barnets könsidentitet och i enlighet med barnets vilja, med beaktande av barnets ålder och mognad.

Åtgärder för att förbättra socialtjänstens insatser till stöd för unga transpersoner
Barnombudsmannen tillstyrker utredningens förslag om att det ska framgå tydligare av socialtjänstlagen att socialnämndens ansvar för barn och unga också omfattar unga transpersoner. Det är av stor vikt att personalen inom socialtjänsten har relevant kunskap om unga transpersoner så att det säkerställs att de får ett professionellt bemötande. Barnombudsmannen delar utredningens bedömning att socialnämnden bör sörja för att den unge kan erbjudas stöd i sin identitetsutveckling, särskilt i frågor som rör könsidentitet, könsuttryck eller juridiskt kön. Vi instämmer även i bedömningen att den unge och vårdnadshavaren kan erbjudas stöd i syfte att bearbeta konflikter som är relaterade till frågor om den unges könsidentitet, könsuttryck eller juridiskt kön.

Barnombudsmannen ser gärna att informationen om och tillgängligheten till socialtjänsten ökar så att unga transpersoner i behov av stöd och skydd själva söker sig till socialtjänsten i större utsträckning.

Tillägg i 6 kap 13 a § föräldrabalken med socialnämndens möjlighet att besluta om ändring av det juridiska könet för ett barn.
Frågan är tätt sammankopplad med utredningens förslag om att socialnämnden även ska få besluta att kirurgiska ingrepp i form av ingrepp i könsorganen eller avlägsnande av könskörtlarna får vidtas utan den andra vårdnadshavarens samtycke om det krävs med hänsyn till barnets bästa. Eftersom Barnombudsmannen anser att frågan om åldersgränserna för dessa ingrepp inte är tillräckligt utredd avstyrker vi utredningens förslag.

Skatteverket ska informera socialnämnden i vissa fall
Unga transpersoner är ofta utsatta för hot och våld, inte sällan av familjemedlemmar som inte accepterar barnets könsidentitet. Det är därför av stor vikt att särskilt uppmärksamma unga transpersoners behov av stöd och skydd.

Barnombudsmannen avstyrker dock förslaget att Skatteverket ska informera socialnämnden om vårdnadshavaren har en annan inställning än den unge eller om vårdnadshavarens inställning inte framgår av ansökan. Precis som vår expert i utredningen, Elin Olsson, framförde i det särskilda yttrandet blir det motstridigt att en person mellan 15 och 18 år har rätt att själv ansöka om att ändra sitt juridiska kön utan vårdnadshavarens samtycke men samtidigt kontaktas av socialnämnden då samtycke saknas.

Det kan uppfattas som integritetskränkande för barnet att socialtjänsten automatiskt får information om att ett barn har ansökt om att ändra sitt juridiska kön utan vårdnadshavarnas samtycke. Dessutom kränker det rätten till privatliv vilken, precis som utredningen framhåller på andra ställen, kräver att Sverige ska garantera var och ens rätt att själv får välja när, till vem och hur man vill tillhandahålla information som rör könsidentitet och skydda personer från godtyckligt eller oönskat utlämnande av sådan information till andra. Att en tredje part får information om ändringen av det juridiska könet och att barnet inte kan välja när, till vem eller hur informationen om ens könsidentitet ges strider mot detta. Rätten till privatliv är en grundläggande rättighet i flera internationella dokument såsom barnkonventionen, Europakonventionen samt Yogyakartaprinciperna.

Barnombudsmannen anser att det är bättre att försöka sätta in stöd- och skyddsåtgärder i förhand istället för i efterhand. Vi anser också att stöd till unga transpersoner så långt det är möjligt bör ske på den unges initiativ (så länge det inte rör sig om direkta orosanmälningar). Stöd- och skyddsåtgärder bör dessutom riktas mot alla unga transpersoner med en otrygg hemsituation, inte enbart unga transpersoner som ansöker om att ändra sitt juridiska kön utan vårdnadshavarnas samtycke, även om det i vissa fall kan tyda på att barnet är i behov av stöd och skydd.

Frågor som kräver ytterligare utredning
Barnombudsmannen beklagar att utredningen inte utrett och lagt förslag kring dessa frågor som är tätt sammankopplade med ändring av det juridiska könet.

Id-handlingar och pass
Som utredningen lyfter fram uppkommer i många fall problem för personer som lever i sin egenidentifierade könsidentitet utan motsvarande identitetshandlingar när de måste legitimera sig med ett kvinnligt eller manligt personnummer eller namn som inte stämmer överens med den egna könsidentiteten. Det finns en risk för att personen blir ifrågasatt och för en transperson är vardagen kantad av situationer där vederbörande riskerar att inte kunna styrka sin identitet. I utredningen anges även att eventuella svårigheter som skulle uppkomma när en ung person ändrar juridiskt kön får lösas på samma sätt som när det gäller vuxna. I fråga om ansökan om identitetshandlingar vill dock Barnombudsmannen påminna om skillnaderna mellan barn och vuxna. Enligt gällande rätt kan inte en minderårig själv ansöka om pass eller id-kort. Både Polisen och Skatteverket kräver skriftligt samtycke från samtliga vårdnadshavare. Minst en vårdnadshavare måste närvara vid ansökningstillfället.

Barnombudsmannen saknar ett resonemang kring vad som händer om en vårdnadshavare inte samtycker och anser därför att frågan om åldersgränser för ansökan om identitetshandlingar bör ses över. Särskilt när det gäller ansökan om pass då det kan vara problematiskt om barn kan lämna landet utan en vårdnadshavares samtycke. I praktiken skulle utredningens förslag kunna leda till att en 15 åring får byta sitt juridiska kön men tvingas vänta tills 18-årsdagen innan ansökan om nya identitetshandlingar kan lämnas in.

Namn
En fråga som Barnombudsmannen anser är tätt sammankopplad med det juridiska könet och identitetshandlingarna är barnets förnamn. Vår uppfattning är att det är av stor vikt att barnets juridiska kön, namn och identitetshandlingar stämmer överens med barnets egenidentifierade kön. I utredningen föreslås enbart att frågan om unga personers rätt att byta, ändra eller lägga till namn i enlighet med namnlagen snarast bör ses över. Precis som utredningen påpekar utgör ett byte eller ändring av förnamn tillsammans med möjligheten att ändra juridiskt kön viktiga förutsättningar för att en person ska kunna leva i enlighet med sin egenidentifierade könsidentitet fullt ut. Vid upprepade tillfällen i betänkandet uppmärksammas vikten av officiella handlingar som speglar den egenidentifierade könsidentiteten.

Barnombudsmannen anser att frågan om förnamn är så tätt förbunden med frågan om officiella handlingar och ändringen av juridiskt kön att en namnändring till viss del kan tänkas göra större skillnad för den enskilde i praktiken än vad en ändring av personnumret kan komma att göra. Exempelvis att det önskade namnet står i klasslistan. Det är därför av stor vikt att barnets förnamn och juridiska kön stämmer överens. Barnombudsmannen anser att det måste finnas en samstämmighet vad gäller möjligheterna att få till stånd ett byte av juridiskt kön och byte av förnamn då det blir inkonsekvent att en 15-åring själv får ansöka om att byta juridiskt kön, men måste vänta tills 18 för att själv få byta namn.

Rätten att få intyg och betyg utfärdade i nya personuppgifter
Som Barnombudsmannen tidigare framfört i vårt yttrande över betänkandet Ändrad könstillhörighet- förslag till ny lag (SOU 2007:16) anser Barnombudsmannen att det finns skäl att ytterligare överväga om skolbetyg i grundskolan och gymnasieskolan ska kunna begäras ut på nytt av personer som har ändrat könstillhörighet. Att skaffa sig ett arbete utan betyg som överensstämmer med sin identitet är mycket svårt i dagens moderna samhälle. Vi anser att detta är en rimlig åtgärd för att stärka unga personers möjlighet till livskvalitet och utveckling. Det kan även bidra till att minska risken för trakasserier och diskriminering på arbetsmarknaden för den enskilde.

Genom att göra det möjligt att få ut betyg enligt sin ändrade könsidentitet kan staten på ett konkret sätt göra sitt yttersta av sin förmåga för att säkerställa barnets överlevnad och utveckling enligt artikel 6 i barnkonventionen. Barnen ska inte behöva känna sig begränsade i att kunna studera vidare, forska och etablera sig på arbetsmarknaden.

Folkbokföringen och förfarandet hos Skatteverket vid ändring av juridiskt kön
Som utredningen tar upp kan det uppstå problem vid folkbokföringen och förfarandet hos Skatteverket när en person ändrar juridiskt kön. När en person har ändrat könstillhörighet syns inte det nya personnumret i de bilder i folkbokföringen som utvisar relationer. Idag innebär det att när en förälder byter kön så syns det gamla personnumret på personbilden för barnet.
Enligt artikel 8 i barnkonventionen har barn rätt att behålla sin identitet. Med identitet menas bland annat medborgarskap, namn och släktförhållanden. Barnombudsmannen anser att det måste säkerställas att släktförhållandet mellan barn och förälder framgår i de personbilder i folkbokföringen som utvisar relationer. Detta gäller oavsett om det är barnet eller den vuxne som ändrat kön. En ändring av en persons juridiska kön får inte medföra att barn blir utan vårdnadshavare.

Medicinsk könskorrigering
Barn och unga har redan idag rätt till samma könskorrigerande vård och behandling som personer över 18 år med undantag för operation av könsorganen och avlägsnande av könskörtlarna. Anledningen till att det idag råder en 18-års gräns är att ingreppen är omfattande och irreversibla och att det för beslut härom krävs stor mognad hos personen i fråga, vilket framhålls på flera ställen i utredningen.

Om resultatet av en behandling är osäker måste alla fördelar med en behandling vägas mot alla tänkbara risker och biverkningar enligt barnrättskommittén. Kommittén betonar att man i bedömningen av barnets bästa måste ta hänsyn till att barnets behov kan utvecklas över tid och även se barnets framtida behov. Beslutsfattare bör därför undvika att fatta oåterkalleliga beslut.

Som Barnombudsmannens expert i utredningen, Elin Olsson, framförde i det särskilda yttrandet anser Barnombudsmannen att förslaget att sänka åldersgränsen för att söka tillstånd till operation av könsorganen eller avlägsnande av könskörtlarna inte omfattas av utredningens direktiv. För att kunna ta ställning till om åldersgränsen för operation av könsorganen eller avlägsnande av könskörtlarna bör sänkas anser Barnombudsmannen att frågan måste utredas ytterligare. Barnombudsmannen anser att utredningen inte i tillräcklig utsträckning har vägt barnets skyddsbehov och argumenten mot en sänkning av åldersgränsen mot vissa barns eventuella behov av dessa ingrepp. För att kunna avgöra vad som är ett barns bästa måste denna avvägning göras både utifrån vad som är barnets bästa på kort och på lång sikt.

Medfödd avvikelse
Även om Barnombudsmannen anser att frågan om medicinsk könskorrigering inte är tillräckligt utredd för att kunna ta ställning är vi positiva till att det föreslås en reglering kring könskorrigeringar för barn med medfödd avvikelse i könstillhörigheten då det inte finns någon åldersgräns alls idag. Eftersom det handlar om ett oåterkalleligt ingrepp anser Barnombudsmannen att det inte ska vara tillåtet utan medicinsk grund om inte barnet själv samtycker. Frågan om vid vilken ålder bör dock utredas.

Sterilisering
Barnombudsmannen anser att det är anmärkningsvärt att utredningen lägger förslag kring följdändringar i steriliseringslagen trots att frågan, precis som de själva konstaterar, ger upphov till problem och oklarheter om vilka tillstånd som krävs i samband med att en person ansöker om tillstånd till avlägsnande av könskörtlarna enligt könstillhörighetslagen. Utredningen konstaterar själva att detta behöver utredas. Frågan om åldersgräns är tätt sammankopplat med detta och kräver ytterligare utredning.

Avslutande synpunkter och kommentarer
Barnombudsmannen önskar att utredningen hade diskuterat vad dagens system med två juridiska kön får för konsekvenser för personer som varken identifierar sig som kvinna eller man. Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter har nyligen kritiserat den binära synen på kön som bland annat tvingar intersexuella att registreras under ett av de två könen.

Föredragande i ärendet har varit juristen Emma Forssell och utredaren Elin Olsson.

Fredrik Malmberg
barnombudsman

Ladda ner hela remissvaret med fotnoter