Betänkandet Plats för nyanlända i fler skolor (SOU 2016:9)

Bakgrund

Fyra procent av Sveriges alla skolor tar emot en tredjedel av alla nyanlända elever. Var femte kommunal skola tar inte emot några nyanlända elever och av de fristående är det 37 % som inte tar emot.  I de skolor som tar emot merparten av de nyanlända eleverna är andelen behöriga lärare lägre än i övriga skolor.  Skolresultaten är också långt ifrån tillfredsställande. Utredningen syftar till att ge förslag om hur fler skolor ska kunna ge plats för nyanlända elever. Det uttalade syftet är att förbättra integrationen samt säkerställa elevernas rätt till en kvalitativ undervisning,

Utredningens förslag

Utredningen föreslår att kommuner ska få göra undantag från bestämmelserna om placering enligt vårdnadshavarens önskemål och närhetsprincipen vad gäller kommunala grund- och grundsärskolor. Undantaget innebär att den berörda skolan ska kunna ta emot nyanlända elever om det finns särskilda skäl med hänsyn till kommunernas mottagande av nyanlända eller andra elever som varit bosatta i landet en kortare tid.

Utredningen föreslår ett förtydligande för skolformerna förskoleklass, grundskola och grundsärskola som innebär att regelverket ändras så att det framgår att regeringen med stöd av regeringsformen (1974:152) kan meddela föreskrifter om undantag för vissa elever. Utredningen föreslår också att man ska skapa en ”särskild kvot”. Vidare föreslår utredningen att friskolor som har flera sökande än vad de har platser till sin skolenhet och använder sig av en urvalsgrund får välja att ta emot ett begränsat antal nyanlända elever som ges företräde framför övriga sökande.

Barnombudsmannens bedömning

Barnombudsmannen tillstyrker utredningens förslag, men efterlyser också åtgärder för att med bibehållen kvalitet där det är möjligt utöka skolors kapacitet att ta emot elever.

Barnombudsmannens samlade synpunkter

Enligt artikel 28 i FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) har varje barn rätt till utbildning. För att Sverige ska anses leva upp till barnkonventionen krävs att alla barn ges rätt till utbildning på lika villkor. Som framgår av artikel 29 handlar rätten till utbildning inte enbart om att ge eleverna ämneskunskaper utan även om att förbereda eleverna för ett ansvarsfullt liv i ett fritt samhälle.  

FN:s kommitté för barnets rättigheter (barnrättskommittén) har upprepade gånger påpekat behovet av att särskilt uppmärksamma missgynnade och utsatta grupper. Enligt barnrättskommittén ska barn i särskilt svåra situationer ägnas särskild omtanke och positiv särbehandling kan vara nödvändig för barn i i sådana situationer. I barnrättskommitténs senaste rekommendationer till Sverige påpekar kommittén att Sverige särskilt bör fokusera på att arbeta förebyggande mot diskriminering och vidta åtgärder för att skydda barn i sårbara situationer till exempel barn med migrationsbakgrund.[1]

Barnombudsmannen anser att den nuvarande situationen där ett litet antal skolor tar emot en stor andel nyanlända elever varken är acceptabel utifrån ett integrations- eller ett resultatperspektiv (kvalitén på undervisningen). Vi menar att det, utöver de förslag som utredningen lämnar för att möjliggöra en rimligare fördelning av nyanlända elever, behöver genomföras åtgärder för att med bibehållen hög kvalitet där det är möjligt utöka skolornas kapacitet.

Föredragande i ärendet har varit utredaren Shanti Ingeström.

Fredrik Malmberg
barnombudsman


[1] FN:s barnrättskommitté, Sammanfattande slutsatser och rekommendationer efter Sveriges femte periodiska rapport, p. 16.