Delbetänkandet Ökade möjligheter till modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmål (SOU 2016:12) (U2016/00604/GV)

Ställd till Utbildningsdepartementet
Dnr 3.9:0110/16

Inledning
Delbetänkandet behandlar hur skolhuvudmän genom fjärrundervisning på entreprenad eller på annat sätt kan ges ökade möjligheter att erbjuda elever modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmål, samt ökade möjligheter att erbjuda undervisning i svenska som andraspråk genom fjärrundervisning. Delbetänkandet redovisar en första del av Utredningen om bättre möjligheter till fjärrundervisning och undervisning på entreprenad. Syftet är att öka möjligheterna för skolhuvudmän att erbjuda den undervisning som elever har behov av och att ge alla elever en likvärdig tillgång till utbildning.

Barnombudsmannen tillstyrker utredningens förslag för modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmål på entreprenad och i vissa fall fjärrundervisning. Dock har vi några tillägg och kommentarer kring några frågor som utvecklas nedan.

6 Förslag för modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmål
Utredningen föreslår att uppgifter som avser modersmålsundervisning eller studiehandledning på modersmål inom grundskola, grundsärskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska få överlämnas på entreprenad till en kommun, landsting eller en enskild fysisk eller juridisk person. Med entreprenad ska avses att en huvudman med bibehållet huvudmannaskap sluter avtal med någon annan om att utföra uppgifter inom utbildning eller annan verksamhet enligt skollagen. Utredningen vill med denna ändring av definitionen av entreprenad för att underlätta samarbete mellan kommuner, då två offentliga huvudmän med nuvarande lydelse inte kan sluta entreprenadavtal med varandra. Utredningen ger även förslag på nödvändiga författningstekniska följdändringar.

Barnombudmannen tillstyrker utredningens förslag. Alla barn har enligt artikel 28 i FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) rätt till utbildning. I artikel 29 anges att utbildningen bland annat skall syfta till att utveckla barnets fulla möjligheter och att utveckla respekt för barnets föräldrar, för barnets egen kulturella identitet, eget språk och egna värden. Utredningen redovisar att en förutsättning och framgångsfaktor för att lära sig svenska för en elev, som invandrat till Sverige efter ordinarie skolstart, är goda kunskaper i modersmålet. Såväl Skolverket, Skolinspektionen och forskning visar på vikten av att nyanlända elever erbjuds modersmålsundervisning, studiehandledning på modersmålet utifrån sina individuella behov samt ges möjlighet att utveckla ämneskunskaper och språk parallellt för att nå framgång i sitt lärande.

Samtidigt visar utredningens genomgång på flera problem med modersmålsundervisningen och att många berättigade barn inte deltar. Vidare har Skolinspektionen och Skolverket vid flera tillfällen uppmärksammat att eleverna inte får det stöd de behöver och har rätt till i form av studiehandledning på modersmål. Barnombudsmannen anser att det är allvarligt att alla barn inte får utbildning av god kvalitet som de har rätt till. Barnombudsmannen understryker vikten av att varje elev ska ha möjlighet att tillgodogöra sig undervisningen och har rätt till stöd för att kunna göra detta. Modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmål är en viktig del i detta.

Barnombudsmannen instämmer i utredningens bedömning att principen om att elever primärt ska undervisas av lärare som finns på plats i skolan fortfarande ska gälla. Vi ser dock, i likhet med utredningen, att modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmål på entreprenad kan vara ett möjligt komplement till sådan undervisning och stöd för att värna elevernas rättigheter till exempel i de fall då det är svårt att rekrytera lärare. Barnombudsmannen är också positiv till att det skulle möjliggöra för fler barn att få tillgång till modersmålsundervisning då elevantalet understiger det föreskrivna antalet för att anordna sådan undervisning. Barnombudsmannen instämmer i bedömningen att det är viktigt att de olika lärarna samarbetar kring elevens helhetssituation och att undervisning på entreprenad inte får användas för att minska kostnader för utbildningen. Vi tillstyrker utredningens förslag om att denna verksamhet bör utvärderas på några års sikt.

Utredningen bedömer att entreprenadöverenskommelser främst kommer att komma i fråga mellan två huvudmän för att säkra undervisningens kvalitet. Huvudmannens skyldighet i fråga om elevens rättssäkerhet bedöms också medföra att restriktivitet kommer att tillämpas av huvudmannen när utförare väljs. Barnombudsmannen anser att det är mycket viktigt att huvudmannen vinnlägger sig om att undervisningen genomförs av behöriga lärare, även då uppdraget utförs på entreprenad. Vidare anser Barnombudsmannen att det är viktigt att undervisningen och studiehandledningen fortsatt kvalitetsgranskas av Statens skolinspektion, oavsett vem som utför undervisningen eller studiehandledningen.

6.5 Fjärrundervisning vid viss entreprenad
Ovanstående avsnitt behandlar i första hand modermålsundervisning och studiehandledning på modersmål genom närundervisning. Utredningen behandlar även om sådan undervisning och stöd skulle kunna utföras vid fjärrundervisning (undervisning som sker på fysiskt olika platser men i realtid). Utredningen föreslår att fjärrundervisning ska tillåtas på entreprenad endast mellan två huvudmän.
Barnombudsmannen tillstyrker utredningens förslag att fjärrundervisning endast tillåts mellan två huvudmän. Fjärrundervisning får endast genomföras under förutsättning att det saknas behörig lärare eller när elevunderlaget är otillräckligt och därför på annat sätt inte kan erbjudas på skolan. Barnombudsmannen anser att perioden med fjärrundervisning ska vara kortvarig och avslutas så snart en legitimerad och behörig lärare finns att tillgå. En förutsättning, som redan finns inskriven i förordning, är att en lärare eller handledare ska vara närvarande i den lokal där eleverna befinner sig. Barnombudsmannen anser att det är mycket viktigt att den fortsatta utredningen föreslår att även fjärrundervisning på entreprenad ska genomföras av legitimerad och behörig lärare.

8. Förslag för svenska som andraspråk
Utredningen säger i dagsläget nej till fjärrundervisning på entreprenad för svenska som andraspråk. Utredningen vill fortsätta att analysera regelverket och hantera svenska som andraspråk tillsammans med utredningens övriga uppdrag för att få bättre förutsättningar att ta ett gemensamt grepp. Utredningen avser att återkomma i frågan i sitt slutbetänkande.

Barnombudsmannen delar utredningens utgångspunkt att det är självklart att alla barn ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och personliga utveckling som anges i skollagen. Svenska som andraspråk är ett centralt ämne för detta. Vi delar därför utredningens bedömning att det är viktigt att ta itu med den svåra sits som många huvudmän har med att erbjuda svenska som andraspråk, men att det är viktigt att förändringarna görs på välgrundat sätt.

Övrigt
I utredningen anges att det inte ingår i uppdraget att ändra elevens rättighet till modersmålsundervisning. Utredningen redovisar dock upprepade gånger att modersmålsundervisning är en viktig grund för skolframgångar. Vidare visar utredningens genomgång att särskilt nyanlända som kommer till Sverige under senare delen av grundskoleåren i mycket mindre omfattning uppnår godkända betyg och att den största gruppen ensamkommande är tonåringar. Samtidigt har idag ensamkommande barn, till skillnad från adoptivbarn, inte rätt att få modersmålsundervisning om de inte använder modersmålet som dagligt umgängesspråk i hemmet i Sverige. Ensamkommande barn och unga som placeras i familj eller på institution där deras modersmål inte är det dagliga umgängesspråket har således svårare att få rätt till modersmålsundervisning.

FN:s barnrättskommitté har i sina allmänna kommentarer stadgat att ensamkommande barn och barn som har skilts från sina föräldrar ska få hjälp att maximera inlärningsmöjligheterna. Barnombudsmannen anser att ensamkommande barn, liksom adoptivbarn, ska få rätt till modersmålsundervisning även om de inte använder modersmålet som dagligt umgängesspråk i hemmet i Sverige.

Föredragande i ärendet har varit utredaren Karin Röbäck de Souza.

Fredrik Malmberg
barnombudsman

Ladda ner hela remissvaret med fotnoter