Ökad insyn i fristående skolor. Betänkandet av Utredningen om offentlighetsprinciper i fristående skolor (SOU 2015:82) (U2015/04800/GV)

Ställd till Utbildningsdepartementet
Dnr 3.9:0798/15

Inledning
Barnombudsmannen har tagit del av betänkandets förslag om hur offentlighetsprincipen i praktiken kan införas i fristående skolor och konsekvensanalys av en sådan reglering. Utredningen föreslår att offentlighetsprincipen ska införas hos samtliga huvudmän för fristående skolor genom en ny bestämmelse i offentlighets- och sekretesslagen (OSL). Huvudmännen ska i detta avseende jämställas med myndigheter. Det innebär att allmänhetens insyn i fristående skolor ökar genom möjligheten att ta del av skolornas allmänna handlingar. Skyddet för elevernas integritet säkras genom att eleverna i fristående skolor kommer att omfattas av samma sekretessbestämmelser i OSL som elever i den kommunala skolan. Utredningen föreslår också att anställda och uppdragsgivare i de fristående skolorna ska omfattas av meddelarskydd. Bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 juli 2017.

Överväganden och förslag
Barnombudsmannen ställer sig positiv till betänkandets beskrivningar och förslag. Utredningen beskriver i sin konsekvensanalys alla barns rätt till utbildning och varje barns rätt till privatliv enligt FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen). Även barnkonventionens grundläggande artikel om alla barns lika rättigheter (artikel 2) är tillämplig här då förslagen handlar om att alla barn ska ha samma rättigheter i dessa frågor oavsett skolform. Vi delar betänkandets uppfattning att elever och vårdnadshavare ska ha rätt och möjlighet att bedöma kvalitet och villkor för olika skolor oavsett huvudmannaskap. Handlingsoffentligheten stärker också elevernas rättssäkerhet genom att skolornas myndighetsutövning mot den enskilde eleven kan kontrolleras och att handlingar ska bevaras. Detta gäller till exempel betygshandlingar, individuella utvecklingsplaner och annan viktig dokumentation, som är viktiga såväl under skoltiden, vid skolbyten som efter avslutad skolgång. Med nuvarande bestämmelser riskerar barn till exempel att förlora dokumentation av kunskapsunderlag och andra viktiga handlingar om en friskola plötsligt läggs ner, vilket kan skapa problem för den enskilde eleven. De föreslagna bestämmelserna innebär också att enskilda inom kortare tid kan begära ut handlingar som kan användas för tillsyn av Skolinspektionen och/eller JO, vilket stärker den enskildes rättssäkerhet.

Barnombudsmannen delar även utredningens uppfattning om att eleverna ska omfattas av samma sekretesskydd som eleverna i kommunala skolor har idag. Barns rätt till privatliv och integritetsskydd ska vara detsamma oavsett vilken skolform barnet och föräldrarna väljer.

Utredningen tar i sin konsekvensbeskrivning upp att ett fåtal skolor drivs som ideell förening av föräldrar då de tagit över en nedläggningshotad kommunal skola på en mindre ort, kan komma att läggas ner på grund av ökad administration i och med de föreslagna ändringarna. I den pågående Skolkostnadsutredningen kommer, som denna utredning föreslår, närmare kostnadsberäkningar avseende administrativa kostnader och ersättning för enskilda huvudmän för sådana kostnader att övervägas. Barnombudsmannen anser att det finns anledning att särskilt bedöma om tillkommande kostnader och arbete för dessa små, ideella skolor kan kompenseras så att enskilda elever drabbas i så liten utsträckning som möjligt.

Barnombudsmannen tillstyrker således utredningens förslag om införande av offentlighetsprincipen i fristående skolor.

Föredragande i ärendet har varit utredare Karin Röbäck de Souza.

Fredrik Malmberg
barnombudsman