Slopad jämställdhetsbonus (Ds 2015:55) (Dnr S2015/07312/FST)

Ställd till Socialdepartementet
Dnr 3.9:0836/15

Promemorians förslag
I promemorian föreslås att lagen (2008:313) om jämställdhetsbonus upphävs, det vill säga att den så kallade jämställdhetsbonusen slopas. Förslaget innebär att bonusdagar som uppkommer efter den 31 december 2016 inte kan ge jämställdhetsbonus.

Jämställdhetsbonusen infördes 2008 som ett incitament för föräldrar att fördela föräldrapenningen mer jämställt. Bonusen har dock inte haft avsedd effekt: fördelningen av föräldrapenning är fortfarande kraftigt ojämställd, där kvinnor i genomsnitt är lediga fyra gånger längre än män och tar ut 75 procent av föräldrapenningen.

I promemorian konstateras att andra åtgärder behöver vidtas för att målet om en mer jämställd fördelning av föräldrapenningen ska uppnås. En sådan åtgärd är regeringens förslag att en tredje månad inom föräldrapenningen reserveras för vardera föräldern.

Ett avskaffande av jämställdhetsbonusen bedöms inte medföra försämrade möjligheter för barn att ha kontakt med eller bli vårdad av båda sina föräldrar, då bonusen inte styrt föräldrarnas fördelning av föräldrapenningen. Inte eller anses barns ekonomiska levnadsstandard påverkas negativt av slopandet av bonusen.

Barnombudsmannen synpunkter
Barnombudsmannen yttrar sig över promemorians förslag med utgångspunkt i vårt uppdrag att företräda barns och ungas rättigheter utifrån FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen).

Barnombudsmannen tillstyrker förslaget att slopa jämställdhetsbonusen. De drygt 300 miljoner kronor som årligen betalas ut i bonus bör istället läggas på åtgärder som i högre grad bidrar till en mer jämställd fördelning av föräldrapenningen.

Barnombudsmannen är, som vi klargjort i ett tidigare remissvar, även positiva till förslaget att en tredje månad inom föräldrapenningen reserveras för vardera föräldern. Förutsättningen för detta är dock att regelverket utformas så att det, med utgångspunkt i barnets bästa, medger flexibilitet exempelvis i situationer då en vårdnadshavare är olämplig eller oförmögen att ta ut föräldrapenning.


Skäl för Barnombudsmannens synpunkter
Barnkonventionen slår fast att barns bästa ska komma i främsta rummet i alla beslut som rör barn (artikel 3), att föräldrar har ett gemensamt ansvar för barnets uppfostran och utveckling och att staten ska hjälpa föräldrar att fullgöra detta ansvar (artikel 18), samt att barn ska skyddas mot alla former av våld (artikel 19).

I både barnrättspolitiken och jämställdhetspolitiken är motverkandet av systematiska skillnader mellan könen centrala frågor. Barnrättspolitiken syftar bland annat till att barn och unga ska ges möjlighet till utveckling och trygghet. Jämställdhetspolitikens mål är att kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. De två politikområdena har alltså flera beröringspunkter och är båda relevanta för utformandet av lagstiftning och regelverk som berör barn.

Det finns starka och väl kända samband mellan ett ojämställt uttag av föräldraledighet och ojämställdhet inom andra områden. Till exempel konstateras i betänkandet av jämställdhetsutredningen att det fortsatt ojämna uttaget av föräldraledighet är en av de viktigaste förklaringarna till att arbetslivet inte är jämställt. Utredningen konstaterar att det är när kvinnor och män blir föräldrar som ett mönster bildas både i privat- och arbetslivet som får negativa effekter för jämställdheten. Kvinnor lämnar då arbetslivet i större omfattning, vilket påverkar såväl deras karriär, löneutveckling och pension som deras hälsa negativt, och deras obetalda hem- och omsorgsarbete ökar. Negativa konsekvenser för den majoritet av män som inte tar föräldraledighet i någon större omfattning är att de går miste om en möjlighet att utveckla en nära relation med sina barn. Under den senaste tioårsperioden har en viss utveckling mot en mer jämställd fördelning skett (män tog ut 25 procent av föräldraledigheten 2013 jämfört med 17 procent 2003) men som utredaren konstaterar sker ökningen för långsamt. Barnombudsmannen instämmer i jämställdhetsutredningens slutsats att föräldraförsäkringens utformning inte i tillräckligt hög omfattning bidrar till att bryta ojämställdheten.

Det ojämställda uttaget av föräldrapenningen är problematiskt ur ett barnrättsperspektiv. Faktumet att de flesta barn fortfarande växer upp i familjer med en mamma som huvudansvarig för hem- och omsorgsarbete och en pappa som arbetar utanför hemmet innebär att barn tidigt i livet erfar att kvinnor och män har olika uppgifter, ansvarsområden och egenskaper. Detta står i motsats både till barnkonventionens tydliggörande av att föräldrar har ett gemensamt ansvar för sina barn och de barnrätts- och jämställdhetspolitiska mål som handlar om att flickor och pojkar ska ha samma makt att forma sina liv och att samhället ska motverka systematiska skillnader mellan könen.

Jämställdhetsbonusen var ett försök från samhällets sida att stimulera till en mer jämställd fördelning av föräldrapenningen. Bonusens påverkan på fördelningen har dock visat sig vara liten. Dels fördelar relativt få föräldrar föräldraledigheten på så sätt att bonusdagar kan betalas ut. Dels tyder mycket på att de föräldrar som idag delar föräldrapenningen jämställt skulle ha gjort detta även utan bonus (tre fjärdedelar av de föräldrar som kände till bonusen uppgav i en undersökning av Försäkringskassan 2013 att den inte påverkat dem att fördela föräldrapenningen mer lika).

En anledning till att bonusen inte uppnått sitt syfte tros vara att den fortfarande är relativt okänd – till exempel uppgav majoriteten av föräldrarna i Försäkringskassans undersökning att de inte kände till bonusen eller hur den fungerade. En annan förklaring är att andra faktorer, som föräldrarnas utbildnings- och inkomstnivå och födelseland, väger tyngre (sannolikheten för en jämställd fördelning ökar om föräldrarna har en högskoleutbildning, är födda i Sverige och om mamman är höginkomsttagare). En ytterligare anledning, som korts nämns i promemorian, är samhälleliga normer kring kön. Faktumet att mamman tar ut merparten av föräldrapenningen oavsett om det är mamman eller pappan i en familj som tjänar mest indikerar enligt promemorian ”att det till stor del inte är ekonomin som sätter hinder i vägen för ett jämställt uttag, utan att andra faktorer så som kön, föräldrarnas inbördes relationer, normer och traditionella könsroller spelar roll för fördelningen.” Barnombudmannens delar denna analys och vill betona att åtgärder för en mer jämställd fördelning av föräldrapenningen måste baseras på kunskap om normer kring bland annat kön och föräldraskap.

Särskilda påpekanden
Barnombudsmannen vill poängtera att även om föräldraförsäkringen ska utformas på ett sätt som främjar jämställdet är dess huvudsakliga syfte att barnet ska kunna utveckla en nära och god kontakt med trygga omsorgspersoner. För att detta ska bli verklighet krävs flera förändringar i föräldraförsäkringen. Denna måste utformas så att..
- ..barns trygghet sätts i främsta rummet. Om ett barn riskerar att fara illa av umgänget med en vårdnadshavare, till exempel i form av våld eller bristande omsorg, ska den vårdnadshavarens reserverade dagar kunna skrivas över till en lämplig person.

- ..den är anpassad till olika familjekonstellationer. Mer än vart femte barn växer idag upp i andra familjeformer än biologiska kärnfamiljer. Föräldraförsäkringen måste tillåta individuella lösningar utifrån barnets rätt till en trygg omvårdnad.

- ..barn inte går miste om tid tillsammans med en omsorgsperson på grund av att en vårdnadshavare är oförmögen (till exempel genom sjukdom) att ta ut sina reserverade dagar.

Barnombudsmannen välkomnar den utredning regeringen nyligen tillsatt i syfte att utforma en föräldraförsäkring som är anpassad till ett modernt och jämställt arbets- och familjeliv.

Avslutningsvis vill Barnombudsmannen instämma i jämställdhetsutredningens poängterande av att jämställdhetspolitiken ska innefatta ett livscykelperspektiv och ett intersektionellt perspektiv. För att flickor och pojkar, kvinnor och män i praktiken ska få samma rättig- och möjligheter måste åtgärder omfatta personer i alla åldrar och ta sikte på en långsiktigt hållbar utveckling. Arbete för jämställdet måste också utgå från kunskapen att personers förutsättningar att agera jämställt påverkas av såväl kön som sociala och ekonomiska faktorer, liksom av normer och kulturella föreställningar.

Föredragande i ärendet har varit utredaren Emma Wilén.

Fredrik Malmberg
barnombudsman

Ladda ner hela remissvaret med fotnoter