Allmänna råd med kommentarer om utbildning på sjukhus eller institution knuten till sjukhus (dnr 2015:1375)

Ställd till Skolverket
Dnr 3.9:0236/16

Inledning
Barnombudsmannen utgår i sitt arbete från FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen). Några av de bärande artiklarna i denna konvention är artikel 2 som uttrycker att inget barn får diskrimineras och att staten ska sträva efter att skapa likvärdiga villkor, artikel 3 som säger att barnets bästa ska komma i främsta rummet samt artikel 12 som ger barn rätt att uttrycka sina åsikter samt att få sina åsikter beaktade. Av artikel 28 framgår att alla barn har rätt till likvärdig utbildning som ska vara obligatorisk och kostnadsfri samt att staten ska vidta åtgärder för att uppmuntra regelbunden närvaro och minska antalet studieavbrott. Dessa artiklar utgör en viktig utgångspunkt för Barnombudsmannens synpunkter på betänkandet.

Övergripande synpunkter
Undervisning av barn på sjukhus och institutioner knutna till sjukhus är en bred kategori som inkluderar både utbildning knuten till somatisk sjukvård, barn- och ungdomspsykiatri och behandlingshem. De utmaningar som möter sjukhusläraren skiljer sig åt beroende på var barnen vistas och enligt Specialpedagogiska skolmyndighetens uppföljning av särskild undervisning på sjukhus skiljer sig situationen inom den somatiska och psykiatriska vården åt. Inom den somatiska vården har behandlingstiden kortats och barnen upplevs av pedagogerna som sjukare vilket innebär att mycket av undervisningen bedrivs enskilt samt att arbetet inkluderar tät kontakt med elevens hemskola. Inom Barn- och ungdomspsykiatrin har behandlingstiderna istället förlängts och sjukhuslärarna beskriver att mycket handlar om att hjälpa elever att få tillbaka studiemotivationen och lusten till lärande. Detta är även tydligt i Specialpedagogiska myndighetens årsredovisning från 2015 som visar att en patient inom Barn- och ungdomspsykiatrin i genomsnitt har mer än tre gånger så många undervisningsdagar inom vården som en patient inom den somatiska vården. De få patienter som har sin undervisning på behandlingshem knutna till sjukhus har i sin tur *avsevärt längre behandlingstid än barn inom barn- och ungdomspsykiatrin vilket innebär ännu större krav på utbildningen inom detta behandlingsområde. Även om skolverkets allmänna råd täcker samtliga alternativ hade de eventuellt vunnit på att delas upp tydligare mellan somatisk, barn- och ungdomspsykiatrin samt behandlingshem knutna till sjukhus.

Kap 2: under sjukhusundervisning som så långt som möjligt motsvarar undervisningen i de obligatoriska skolformerna och gymnasieutbildningen
I råd 3 berörs elever med annat modersmål än svenska och där konstateras det att om det i den kommun som har anordnaransvar finns tillgång till tolkar eller andra personer som ger språkligt stöd, kan det vara en fördel om sjukhusundervisningen har tillgång till dessa personers kompetens. Barnombudsmannen finner denna skrivning alltför svag då barn som har rätt till denna typ av hjälp på sin ordinarie skola för att kunna tillgodogöra sig undervisningen också bör få detta stöd i sjukhusundervisningen. I fall då ett barn med behov av tolk för att tillgodogöra sig undervisningen inte erbjuds sådan hjälp kommer detta i konflikt med barnkonventionens artikel 2 om icke-diskriminering och artikel 28 om rätten till en likvärdig utbildning.

Föredragande i detta ärende har varit utredaren Jonas Karlsson.

Fredrik Malmberg
barnombudsman