Likvärdigt, rättssäkert och effektivt – ett nytt nationellt system för kunskapsbedömning (SOU 2016:25) (dnr U2016/01581/GV)

Ställd till Utbildningsdepartementet
Dnr 3.9:0303/16

Barnombudsmannens synpunkter på denna remiss tar sin utgångspunkt i FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen). 

Barnombudsmannen välkomnar förslagen i betänkandet, men har synpunkter på följande områden.

Kapitel 9 En stegvis digitalisering av nationella prov
Utredningen föreslår att digitalisering ska ske av de nationella proven, vilket innebär att vissa delar av de nationella proven ska genomföras på dator. Det förutsätter att skolorna har tillräcklig tillgång till datorer och kan garantera ett säkert digitalt genomförande av uppsatserna. Problemet är dock, som utredningen också framhåller, att det finns relativt stora skillnader i datortillgång mellan olika skolor. Därför kan det enligt utredningen finnas skolor som behöver investera i hårdvara för att klara kravet att eleverna ska skriva uppsatserna på dator.

Om alla skolor och huvudmän inte investerar lika mycket i datorer, samt utbildning av personal, riskerar det att barns förutsättningar att genomföra proven blir olika. Det riskerar att få negativa konsekvenser för barn i skolor med ansträngd ekonomi. När villkoren för barn är beroende av var de bor i landet eller vilken skola de går i är det enligt Barnombudsmannen diskriminering enligt artikel 2 i barnkonventionen. Artikeln är en av barnkonventionens huvudprinciper och ställer krav på alla barns lika värde och rättigheter. Inget barn får diskrimineras genom att inte ges samma villkor för sin utbildning. Även Barnrättskommittén har påpekat att det är bekymmersamt att det finns stora skillnader mellan de olika kommunerna när det gäller genomförandet av barnkonventionen, exempelvis när det gäller studieresultaten mellan olika skolor och regioner.

Kapitel 12 En tydligare relation mellan nationella prov och betyg
Utredningen konstaterar att den nuvarande regleringen av de nationella provens roll för betygssättning är otydlig och att det finns stora skillnader mellan olika skolor hur mycket betygen avviker från provresultaten. Utredningen föreslår därför att Skolverket bör utarbeta en modell för hur mycket provresultat och ämnes- och kursbetyg får avvika från varandra. Det kan enligt Barnombudsmannen dock inte vara rimligt att kräva att betyg och resultat på de nationella proven alltid ska vara desamma. Om det är som skolorna ofta säger i matematik, att underkända prov ger extra insatser, skapar man negativa incitament för skolorna att lägga extra resurser på barn man ändå måste underkänna. Någon form av redovisning för hur skolorna skapat denna skillnad mellan prov och betyg bör dock finnas.

Barn och unga är de som utför de nationella proven och många elever uppskattar proven, men känner sig samtidigt stressade av dem. När nu systemet görs om är det viktigt att deras upplevelser och synpunkter tas till vara på ett grundligt sätt i utredningen. Barnombudsmannen ser därför positivt på att elevorganisationer har varit med i referensgruppen samt att flera skolbesök med elevsamtal har genomförts. Mot den bakgrunden minskar risken att utredningen missar viktiga perspektiv och ståndpunkter. Enligt artikel 12 i barnkonventionen har barn och unga rätt att komma till tals i alla frågor som rör barnet.

Föredragande i ärendet har varit utredaren Jonas Karlsson och juristen Ellionor Triay Strömvall.

Fredrik Malmberg
barnombudsman

Läs hela remissvaret med fotnoter